Mitt intresse för PBL (problembaserat lärande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga åldrarna kan utvecklas med hjälp av detta sätt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville också ta reda på ifall elever i de tidigare skolåren, och i detta fallet elever i årskurs 1, kunde arbeta problembaserat där moment ingår såsom ansvar för det egna kunskaps-inhämtandet, träning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i årskurs 1 på en skola i Lund under vårterminen 2003. Jag vill poängtera och betona att det är lärandeformen som sådan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sätt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i årskurs 1 på ett alldeles utmärkt sätt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som däremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollärare, och som är beklagligt speciellt med tanke på att PBL inte är något nytt fenomen utan har en över trettio år lång historia, är att problembaserat lärande nästan inte alls förekommer i årskurserna 1 till 3.

SammanfattningAtt kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar.

This study is conducted from qualitative research with interviews as a basis, where I have interviewed four teachers from elementary school?s early ages (year 1-3). The aim is to highlight the teacher?s perspectives and experiences of reading aloud, and how they connect the activity to gender.The questions at issue that have been answered in this paper are how the teacher?s reflect to gender and reading aloud in a school environment; do the teacher?s reflect over the gender perspective when choosing reading aloud literature? When reading aloud, which attributes are important to highlight for girls and boys according to the teachers? Which books do the teachers consider "good" gender literature?The paper is based on the theoretical grounds of social constructivism, gender as construction, gender conscious pedagogy and reading aloud. In previous research the focal point has been Kåreland?s study on gender in literature in pre-school, and on how children are being portrayed in children?s literature today, from a gender perspective.The teacher?s that have been interviewed in this study all agreed on the fact that reading aloud is a very important part of education and are used by most teachers on a daily basis.

Grindex AB tillverkar dränkbara länspumpar och slampumpar. Alla pumpar som tillverkas ochmonteras på företaget genomgår en grundlig kontroll. Kontrollen utförs i en provbassäng. Underprovningsförloppet kontrolleras pumpens flöde och tryck vid bestämda punkter. De befintligaprovbassängernas mätteknik anses bristfälliga samt är arbetsmiljön vid dem förbättringsbar.

Syftet med examensarbetet var att kartlägga och ta fram riktlinjer för egenkontroll hos Pharmadule Emtunga AB. Med egenkontroll menar Pharmadule Emtunga AB den kvalitetskontroll som operatörerna utför för att säkerställa att produkten har tillfredsställande kvalitet innan frisläppning till nästa moment. Ett antal intervjuer och fallstudier utfördes för att kartlägga nuläget av egenkontroll och för att få en bättre uppfattning var den största förbättringspotentialen fanns. Författarna kom fram till att det fanns störst ekonomisk vinning i att utveckla egenkontrollen av struktursvetsar. Därför har mestadels av examensarbetet varit inriktat mot detta problem.

Denna rapport är ett examensarbete utfört av Per Jonsson, student vid Karlstads Universitet. Examensarbetet omfattar 22,5 högskolepoäng och är ett obligatoriskt moment inom högskoleingenjörsprogrammet i ämnet maskinteknik.   Företaget Trollspeed tillverkar högeffektiva racingmotorer för användning av racingteam på elitnivå. Stora turboaggregat samt tillhörande utrustning sätts samman med specialbyggda avgasgrenrör för att uppnå största möjliga effektuttag. Tillsammans bildar dessa sammansatta delar en hög vikt och måste därför stagas upp.   Detta arbete handlar om att ta fram en ny lösning för uppstagningen, då dagens lösning leder till oundviklig spänningspåverkan i grenröret som bidrar till att sprickbildningar uppstår. Projektet är indelat i två delar där första delen omfattar framtagning av ett mätverktyg för analysering av rörelse samt kraftpåverkan hos grenröret. Framtagningen av mätverktyget resulterade i en mätskala med visare för visualisering av rörelser och monterade lastceller för analysering av kraftpåverkan.

I detta examensarbete skrivet vid Musikproducentprogrammet på Linköpings Universitet har jag efter litteraturstudier om surroundljud och inspelningsteknik undersökt möjligheterna att spela in konsertframträdanden i 5.1-ljud, ett relativt nytt medium för musikinspelningar som är på stark frammarsch. Målet med examensarbetet är att utröna hur detta nya ljud-format kan appliceras vid återgivning av framföranden på scen och vilka tekniker som i så fall kan användas för att uppnå ett tillfredsställande resultat.Metoden som denna rapport baserats på består av två olika delar, en teorisk del samt ett praktiskt moment för att prova de inhämtade kunskaperna. Den teoretiska delen har bestått av litteraturstudier av både tryckta och elektroniska källor. För att ha ett lämpligt material att arbeta med har jag spelat in en konsert med popbandet Weeping Willows som spelade i Hörsalen i Norrköping den 11 november 2005. Sammanlagt 16 låtar spelades in vid detta inspelningstillfälle, musik som sedan redigerades och mixades med 5.1-ljud med hjälp av ljudredigeringsprogrammet Nuendo 3 från Steinberg.Undersökningen visar att det går att uppnå ett tillfredsställande resultat med inspelningar av konsertinspelningar av populärmusik i surroundljud, men det medför också att betydligt fler ljudkanaler behöver hanteras på lämplig inspelningsutrustning, jämfört med stereoinspelningar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kunskapsdiagnoser i matematik, kartlägga och analysera tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass och att diskutera resultaten i ett formativt syfte för ökad måluppfyllelse. Teori: Diamantdiagnoserna som används är uppbyggda i en hierarkisk förkunskapsstruktur och diagnostiserar det matematiska innehåll som visat sig lämpligt för denna typ av diagnosform. Innehållet i den diagnos som används i studien är motiverat utifrån ämnesdidaktisk teori om hur barn bygger upp sin kunskap i matematik och utifrån forskning om deras förmåga att abstrahera. Fokus är på den tidiga förståelsen för grundläggande aritmetik, tal- och antalsuppfattningen. Det har visat sig vara av avgörande betydelse att kontinuerligt utvärdera och kartlägga elevers kunskaper för att undvika att elever hamnar i svårigheter och för att öka måluppfyllelsen och att denna kartläggningen börjar redan så tidigt som inför skolstarten.

Background. With the mental health care reform 1995, the long-term mentally ill patients were meant to be integrated in the society. Instead, they became ?deported? to mental health care. Aim.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare arbetar med hälsa i ämnet Idrott och hälsa på högstadiet. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:Hur tolkar idrottslärare begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa?Hur utformas hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa?MetodVi har använt oss av den kvalitativa metoden intervju. De intervjuade är fyra stycken lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa på högstadiet. Materialet som samlats in har bearbetats och analyserats utifrån KASAM-teorin och dess begrepp.ResultatResultatet visar att lärarna överlag tolkar begreppet hälsa i ämnet Idrott och hälsa på likartat sätt och att det i slutändan handlar om att må bra.

Uppdraget var att undersöka huruvida det är möjligt att införa fasta flyttider efter slutmontering på Volvo Bussar AB. Undersökningar i verksamheten har visat på att det finns stora kvalitets- och materialbrister som hindrar verkligt effektiva flöden. Examensarbetet resulterade i två tekniska förslag, med utgångspunkt i två olika scenarion. Det första förslaget är att verksamheten ligger kvar i de lokaler de idag förfogar över, men fasta flyttider införs. Det andra förslaget är att stegen efter slutmontering flyttas ihop med de aktiviteter som ligger före slutmonteringen.

Examensarbetet har utförts på Metso Refiner Segments AB i Hagfors, Värmland. Gjuteriet arbetar mot pappersindustrin och produkten de tillverkar kallas för malsegment. Malsegmenten sitter monterad på två stora skivor i en raffinör, vilket används för att framställa mekanisk pappersmassa. För att minska personalkostnaderna och för att få bort ett monotont moment för operatörerna vill Metso automatisera den station där malsegmenten härdas. Värmebehandlingen sköts idag av två operatörer och är tänkt att efter en automatisering kunna skötas av en operatör.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta svensklärare ser på sitt ämne samt vilka praktiska följder detta får för deras undervisning. Undersökningen görs med en inriktning mot ett ämnesövergripande arbetssätt.I den teoretiska bakgrunden presenteras olika forskares resultat inom ämnesområdet. Områ-den som behandlas är historik, gällande styrdokument, uppfattningar om svenskämnets inne-håll, lärares fortbildning samt lärandeteorier. Litteraturgenomgången leder fram till problem-preciseringen som blir utgångspunkt för den empiriska delen. Utifrån intervjuer undersöks därefter åtta svensklärares förhållningssätt till svenskämnet.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera om, och i så fall hur, undervisningen i två av grundsärskolans teoretiska ämnen, matematik och svenska, förändrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tolv lärare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsärskolan i minst fem år. Vi ville ta reda på om/hur de har förändrat sin undervisning och vad de har för syn på den senaste läroplanen Lgrs11. Utifrån insamlade data ville vi förstå världen från de intervjuade lärarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lärarna i studien är inlästa på och undervisar utifrån den senaste läroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. Lärarna känner sig stärkta av läroplanens påtagliga kunskapsfokus, då de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 är att förmedla kunskaper och har som utgångspunkt de fyra F:n Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Detta ska även ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som är viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden. Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och människosynen hos gymnasielärare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning häst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielärare på Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning häst- ridsport. Resultatet visade att gymnasielärarna utgår från de fyra F:n och lär eleverna en bas av fakta och förståelse kring hästen, de låter dem öva de praktiska färdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli väl förtrogna med det som görs med hästarna. De förslag som de intervjuade lärarna delgett är bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment där eleverna får visa hantering av hästar istället för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrågas ska vara relevant för yrket hästskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielärarna använder sig av en något gammalmodig människosyn där eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och säga saker på ett så liknande sätt som de utomstående examinatorerna önskar se när eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare..