Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot målet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad från summativ bedömning, där syftet är att ta reda på vad eleven redan lärt sig, och den formativa bedömningen ska vara framåtsträvande och hjälpa eleven att nå så långt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning är enligt Skolverket en bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning. Arbetet har använt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och i analysen av materialet relateras det även till detta perspektiv. Cooper test är ett test som går ut på att springa så långt som möjligt på tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjälp av tabeller kan eleverna jämföra sig själva med genomsnittet då det finns olika nivåer beroende på hur tränad man är. Studiens syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mätning av konditionstest.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med en formativ bedömning i den dagliga undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Detta undersöks genom frågeställningar som rör lärarnas användning av formativ bedömning och hur de utvärderar sin undervisning, kopplat till en formativ bedömning och elevernas lärande.MetodFör att skapa en bild av lärarnas dagliga arbete med formativ bedömning användes en kvalitativ ansats på studien. Tre verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades och observerades utifrån frågeställningarna. Intervjuerna synliggjorde lärarnas egna tankar och resonemang medan observationerna visade hur lärarna arbetar med formativ bedömning i verkligheten.ResultatResultatet visar att en av tre lärare arbetar delar av formativ bedömning. De andra lärarna berör omedvetet den formativa bedömningens nyckelstrategier.

Synen på matematikundervisning präglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lärare och elev under en bestämd tid uppfattas ofta som en lärandeprocess, där strävas efter progression, en utveckling av lärandeprocessen. Formativ bedömning kännetecknar denna nya syn, där fokus från enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lärande baserat på utveckling. Formativ bedömning är ett samlat namn på de metoder som används under en viss period för att främja elevens lärande samtidigt som läraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgår ifrån studier kopplade till elevperspektiv.

Detta arbete är en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet är att belysa elevernas syn på bedömning och på så sätt även belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lärare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur så har jag kommit fram till att fördelarna med att använda formativ bedömning har nått ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning så efterfrågar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lärarna, elevexempel och kontinuitet för att lära sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Syftet med det här examensarbetet är att beskriva hur lärarens bedömning kan påverka elevers lärande positivt samt att undersöka vilka bedömningsformer lärare använder sig av. Med vårt examensarbete vill vi utöka vår kunskap om bedömning och beskriva vilka konsekvenser olika syften med bedömning kan få för eleven. Vårt mål är inte att generalisera, utan att ge en bild av vilka uppfattningar som kan finnas hos lärare. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare i år 4-6 och det är deras utsagor samt relevant litteratur som examensarbetet bygger på. Formativ bedömning, dvs.

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete är att klarlägga och resonera kring lärares och elevers tankar om och syn på bedömning samt hur de resonerar kring själv- och kamratbedömning. Syftet är också att undersöka hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om elevers och lärares åsikter skiljer sig åt. För att nå syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning är en positiv utgångspunkt för elevers lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras på intervjuer av fyra lärare och åtta elever.

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lärande om informationen från bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen. Bedömningen används då framåtsyftande, formativt. Syftet med studien var att få en bild av hur elever i årskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sätta detta i relation till hur lärare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lärarenkäter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och läxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad från lärarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervägande formativ.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Syftet med den här undersökningen är att göra en undersökning kring grundskollärare som undervisar i samhällsorienterade ämnen från årskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet är även att se hur dessa resonemang överensstämmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området. Resultaten visar att lärarna upplever en brist på ledning från Skolverkets håll hur dessa dokument ska användas samt hur dessa är utformade. Pedagogerna upplever också att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbättra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar på att lärarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stämmer väl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..

Uppsatsen redogör för resultatet av en empirisk undersökning som genomfördes i ämnet moderna språk på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att ta reda på om och i så fall hur elevernas lärande i moderna språk påverkas av tillämpningen av fem s.k. nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisningen. Undersökningen innebar att de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning tillämpades praktiskt i klassrumsarbetet under en begränsad tidsperiod. I undersökningen ingick en försöksgrupp och en kontrollgrupp.

Studien syftar till att underso?ka om de ansta?lldas skattning av chefers konflikthanteringsfo?rma?ga kan prediceras baserat pa? chefens emotionsigenka?nningsfo?rma?ga och sja?lvskattade emotionsreglering. Studien genomfo?rdes genom att 32 chefer utfo?rde ett datoriserat emotionsigenka?nningstest (Geneva Multimodal Emotion Portrayal Set) och en emotionsregleringsenka?t (Emotion Regulation Questionnaire). 181 medarbetare till cheferna svarade pa? en webbaserad enka?t ga?llande chefens konflikthanteringsfo?rma?ga (Conflict Resolution Questionnaire).

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ett formativt arbetssätt används bland lärare i idrott/hälsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lärarna arbetar med att tydliggöra målen för eleverna. I studien har vi även undersökt hur dagens pedagoger tänker kring begreppet formativ bedömning.MetodVi använde oss av en kvalitativ metod två fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i ämnet formativ bedömning. Dessa gjordes på en friskola och i tre kommunala skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan.