Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

Att synliggöra lärande är något som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste åren har det diskuterats på flera plan, internationellt, nationellt och lokalt på skolor hur man kan arbeta formativt och hur man går tillväga för att ge formativ bedömning. Formativt lärande är något som för lärandet hos eleven framåt. Detta har vi särskilt uppmärksammat i vår vardag som lärare. Hur arbetar då lärare formativt? Har de den kunskap som krävs för att få eleverna att uppnå de mål som är nationellt uppsatta? Vi ville ta reda på hur några lärare arbetar med formativ bedömning och då särskilt titta på hur dessa lärare ger formativ återkoppling till sina elever.

Vår uppsats handlar om formativ bedömning och vad det innebär att arbeta så i undervisningen. Vi tolkar att rådande läroplaner beskriver ett uppdrag som ligger i linje med ett formativt arbetssätt. Syftet var att ta reda på om lärare i samhällskunskap som arbetar på gymnasiet arbetar formativt och hur de gör det. Ett annat vanligt namn för formativ bedömning är bedömning för lärande (BFL). Genom kvalitativa intervjuer har vi frågat gymnasielärare i samhällskunskap hur de arbetar med bedömning, om de arbetar formativt och om det finns någon samsyn på deras respektive gymnasieskolor kring bedömning.

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers lärande och kunskapsutveckling, en så kallad formativ bedömning eller bedömning för lärande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgång behandlar, utifrån syftet, vilka förutsättningar som krävs för en formativ bedömning och hur lärare kan arbeta med en sådan bedömning. Skolans styrdokument förespråkar en formativ bedömning, varpå undersökningens syfte är att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och påvisa vilka förutsättningar eleverna ges till att utveckla sitt lärande.Utifrån arbetets inriktning fokuserar undersökningen på elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhällsorienterade ämnena, i grundskolans tidigare år. Arbetets syfte är uppdelat i de preciserade frågeställningarna:Vad innebär det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhällsorienterade ämnena?På vilka sätt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i årskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Syftet med studien var att få inblick i hur arbetet med rättvis bedömning och betygsättning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever från fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av eleverna att den återkoppling de får av läraren är bristfällig och otillräcklig.

Syftet med vår studie var att ge en förståelse för hur lärare inom vuxenutbildningen använder formativ bedömning för att främja elevers lärande. I vår studie av litteratur i ämnet såg vi att formativ bedömning har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och att det finns många sätt att arbeta med bedömning med formativt syfte. Litteraturen visade vidare att de aktuella styrdokumenten har främjat utvecklingen mot ett individbaserat lärande och att bedömning är en viktig beståndsdel i elevernas lärande. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes vid en kommunal vuxenutbildning med två lärare vid varje intervjutillfälle. Samtliga informanter undervisar i kurser på gymnasial nivå.

Syftet med denna undersökning var att få kunskap om hur ett antal lärare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. Utifrån undersökningens syfte ställdes denna frågeställning: Vad har en grundskolelärare för fokus när den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lärare som arbetade med ämnet matematik på grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lärarens planeringsarbete kunde utföras på många olika sätt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jämfördes med resultatet i slutsatsen..

Detta arbete är en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet är att belysa elevernas syn på bedömning och på så sätt även belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lärare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur så har jag kommit fram till att fördelarna med att använda formativ bedömning har nått ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning så efterfrågar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lärarna, elevexempel och kontinuitet för att lära sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan (kommunala och fristående) kan resonera kring formativ bedömning, där feedback, elevers motivation och mål med lärande samt elevers självkänsla är centrala faktorer. Syftet är också att undersöka huruvida lärarnas utsagor avspeglar olika sätt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsättningar för elevers motivation, självkänsla och prestationer, positivt och/eller negativt. Teori: De teoretiska utgångspunkterna hämtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lärandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv. Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjälp av kvalitativ forskningsintervju. Lärare inom gymnasieskolan (kommunala och fristående) har intervjuats eftersom de är nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lärande.

Syftet med det här examensarbetet är att beskriva hur lärarens bedömning kan påverka elevers lärande positivt samt att undersöka vilka bedömningsformer lärare använder sig av. Med vårt examensarbete vill vi utöka vår kunskap om bedömning och beskriva vilka konsekvenser olika syften med bedömning kan få för eleven. Vårt mål är inte att generalisera, utan att ge en bild av vilka uppfattningar som kan finnas hos lärare. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare i år 4-6 och det är deras utsagor samt relevant litteratur som examensarbetet bygger på. Formativ bedömning, dvs.