Vi har en uppfattning om att rättning har en funktion som metod inom skrivprocessen och som formativ bedömning. Rätt utförd rättning kan fylla flera funktioner i undervisningen. Denna studies syfte är att se på rättningens olika funktioner. Ett annat syfte med studien är att se på förhållandet mellan rättning och bedömning. Vi har valt att avgränsa oss till svensklärare som arbetar inom skolår 7-9, på gymnasiet samt på komvux eftersom att det är där man finner ämneslärarna.

Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärarna arbetar med bedömning för lärande [BFL] med betoning på formativ bedömning. Lärarna beskriver via kvalitativa intervjuer BFL och formativ bedömning, vilka verktyg de använder för att kunna arbeta med formativ bedömning och hur eleverna involveras i BFL-arbetet. Genom lärarnas utsagor presenteras ett resultat där vi får en bild av BFL-arbetet i skolan. Studien visar att eleverna involveras i bedömningsarbetet på olika sätt, exempelvis genom att få göra själv- och kamratbedömningar, delaktighet i kursplanens innehåll och arbete med olika tekniker inom samma ämnesområde. Vidare påvisar studien utvecklingsmöjligheter för lärarnas arbete med BFL.

Bedömning summativ eller formativ.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och två lärare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har enskilda intervjuer med elever och lärare genomförts på två högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sätt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsättning och som urval för att komma in på gymnasietB) Bedömning för att förbättra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en känsla hos lärare och eleverKategorierna analyseras i förhållande till summativ och formativ bedömning. En slutsats är att kategori A är den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de två lärarna uppfattar bedömning på väldigt olika sätt.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se hur bedömningen i ämnet Idrott och Hälsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning. Använder sig lärare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning? ?* Hur sker bedömningen inom Idrott och hälsa i relation till kunskapskraven? ?* Hur arbetar fyra lärare i Idrott och hälsa med formativ- samt summativ bedömning i ämnet? ?*  Hur arbetar fyra lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning av elever? Metod: Den metod som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien består av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa, från olika skolor i Stockholmsområdet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur några svensklärare i årskurs 2-3 resonerar och arbetar med bedömning för lärande. I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (2011) står det att elever ska få en allsidig bedömning samt att de ska få vara delaktiga i sitt lärande. För att nå syftet i denna studie har vi börjat med att samla in tidigare forskning och litteratur om just bedömning för lärande. Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevernas lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Vår studie baseras på fem olika lärare från två olika kommuner i södra Sverige.

Syfte: Skolan och provet har länge präglats av en summativ diskurs och i dagsläget ökar användningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare åldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bättre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhållningssätt. Syftet med denna studie, som utförts på en grupp gymnasieelever i ämnet historia, var därför att undersöka om elevers förståelse för formativ bedömning kan öka genom att använda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjälplig vid lärares utveckling av formativ bedömning.Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus läggs på tidigare forskning om lärares försök att utveckla ett formativt förhållningssätt i sin egen praktik.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssättning, samt hur de ser på formativ bedömning inom ämnet. Fokus ligger på att ta reda på vilka faktorer lärarna upplever påverka dem i deras bedömningsarbete. De frågor studien söker besvara är hur idrottslärarna arbetar med bedömning, hur lärarna ser på användningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svårigheter i bedömningsarbetet.  Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolan senare år och från två olika skolor, deltog i studien.Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framträtt då lärarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka formativ bedömning ur våra elevers perspektiv. Genom att sätta oss in i vad det formativa arbetssättet innebär och vad Lgr11 säger om detta fick vi en fin möjlighet att samtidigt utvecklas som pedagoger och bedömare. Lgr 11 anger tydligt att lärare förväntas arbeta mer formativt då aktuell forskning visar stora vinster för de enskilda elevernas kunskapsinhämtning. Våra elever har vid två tillfällen fått besvara enkäter med frågor om hur de upplever lärares bedömningar av deras kunskaper och vilken feedback de vill ha. Vårt arbete ger en kort tillbakablick hur bedömning i allmänhet utvecklats sedan antiken och hur de båda begreppen summativ och formativ bedömning uppkommit och utvecklats.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande.

Att synliggöra lärande är något som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste åren har det diskuterats på flera plan, internationellt, nationellt och lokalt på skolor hur man kan arbeta formativt och hur man går tillväga för att ge formativ bedömning. Formativt lärande är något som för lärandet hos eleven framåt. Detta har vi särskilt uppmärksammat i vår vardag som lärare. Hur arbetar då lärare formativt? Har de den kunskap som krävs för att få eleverna att uppnå de mål som är nationellt uppsatta? Vi ville ta reda på hur några lärare arbetar med formativ bedömning och då särskilt titta på hur dessa lärare ger formativ återkoppling till sina elever.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier på ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det på skolan finns en form av elevkultur som gör att många inte utvecklar strategier för att nå de högre betygen. En av orsakerna är att betygskriterierna nästan enkom används summativt. Eleverna saknar förståelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rådande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet.

This study is about assessment, in particular formative assessment also called assessment for learning. The purpose of this study is to investigate Swedish and South African primary school teachers? views and ideas about this didactic tool. The motives for this investigation are based on the fact that correct used formative assessment supports pupils? learning process and the fact that there are few researches made about this subject in Sweden.