In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to ?talk science?, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students? abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students? learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students? meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Fo?r att implementera en adaptiv niva?reglering av ljudsignaler i en industriell miljo? kra?vs ha?nsyn till ma?nga faktorer info?r en reell implementering. Rapporten avser identifiera dessa faktorer, bedo?ma deras betydelse, samt presentera en grundla?ggande o?versiktlig implementeringsmetod. Fo?rutsa?ttningarna a?r ett verklighetsbaserat scenario, i form av ett nyinstallerat larmsystem i ett kontrollrum pa? ett pappersbruk, da?r ett av huvudma?len a?r att fo?rtydliga ljudande larmsignaler fo?r personalen.Da? fysisk tillga?ng till implementeringsmiljo?n var begra?nsad, samplades ljudmiljo?n sa? att analys av pa?verkande bruska?llors betydelse fo?r niva?regleringen kunde utfo?ras.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Denna studie belyser hur pedagoger och annan personal inom skolan och fritidshem använder sig av drama som arbetsverktyg. Teoriöversikten innefattar hur dramapedagogiken uppstått, hur olika forskare ser på drama och skolverkets läroplan (2011).Studiens resultat visar att de intervjuade informanterna använder sig av drama på olika sätt. Däribland i inlärningssituationer, konfliktlösningssituationer och att för att stärka elevernas självkänsla och samarbetsförmåga. Informanterna lyfter fram både ämnesintegration, temaarbeten och olika teaterföreställningar som arbetssätt i studien.Studiens resultat visar även vad informanterna anser att drama som arbetssätt leder till. Det som framkom var att de ansåg att eleverna fick en direktkunskap vid användandet av drama, eleverna fick en bättre förståelse för varandra vid konflikter och att drama passar för både svag och starkpresterade elever.

En nedåtgående trend hos svenska elevers matematikkunskaper föranleder behov av att finna lösningar för att bryta denna trend. Studien som presenteras här har som syfte att undersöka hur man via läroboken kan underlätta lärarens undervisningsplanering, och möjlighet till att formativt bedöma eleverna, samtidigt som elevens möjlighet till ett mer självständigt lärande förbättras. Först utförs en litteraturstudie för att sammanfatta väsentliga begrepp och didaktiska aspekter, för att sedan följa upp med att presentera några tidigare forskningsresultat vad gäller matematiklärobokens utförande och användande av idag. Resultatet från denna litteraturgenomgång verifieras och kompletteras i nästa steg via kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på högskolan och gymnasiet. Även en del egna observationer via deltagande i undervisning ger ytterligare data till undersökningen.

Verksamheten som fotbollsföreningar bedriver på landsbygden runtom i Sverige har stor betydelse för det sociala livet och sammanhållningen inom många bygder och därmed en viktig roll för utvecklingen av landsbygden runtom i landet. Svenska Fotbollförbundets vision ?En förening i varje by ? Fotboll för alla? syftar till att alla ska kunna spela fotboll, var man än bor i Sverige. Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram som tar avstamp i visionen vill i sin tur göra såväl föreningar och bygder som fotbollen i sig mer attraktiv. Den här uppsatsen är skriven för att utgöra en mindre del av den övergripande utvärderingen av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram för åren 2006-2011 som skrivs under 2012. Det huvudsakliga syftet med studien är att utvärdera programmet genom att undersöka hur fotbollsföreningarna upplevt förbundets arbete.

Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka elever i årskurs 9:s bedömningsmedvetenhet i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar:- Hur uppfattar elever att betygsättning i ämnet idrott och hälsa går till?- Vilka uppfattningar har elever om vad de betygsätts på?- Vad menar elever att det är viktigt att bedöma i ämnet idrott och hälsa?Metod:Vi valde att för denna studie använda oss av den kvalitativa metoden intervju. Anledningen till att vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för ändamålet är för att det ger en djup och nyanserad bild kring elevers uppfattningar gällande bedömning. En annan viktig aspekt var att vi genom att göra personliga intervjuer hade möjligheten att ställa följdfrågor för att verkligen komma in på djupet av problemområdet samt att vi kunde undvika eventuella missförstånd. Vi intervjuade 6 elever, tre pojkar och tre flickor, i årskurs 9 på en skola i en förort i norra Stockholm.

I studien studeras lärares resonemang gällande användande av kamratbedömning i undervisningen. Studien bidrar till att öka förståelsen om kamratbedömning och hur verksamma gymnasielärare resonerar kring de möjligheter och hinder de upplever med metoden. Studien har använt både enkät och intervju för insamling av empiri, vilka har genomförts på fyra olika gymnasieskolor i ett storstadsområde. Enkätsvaren har analyserats i SPSS och sammanställts i tabeller. Intervjuerna har transkriberats och sedan sammanfattats tematiskt.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen.

Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprättandet av åtgärder efter de nationella proven i år 3 i svenska och svenska som andra språk eventuellt kunde leda till att elever nådde kunskapskraven i år 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de åtgärder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv där grunden är att lärande sker i det sociala samspelet. För att människan ska utvecklas och gå vidare i sitt lärande behövs stöd och utmaningar från omgivningen. Kommunikation och delaktighet är viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgångspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument från sexton elever som analyserades och tolkades utifrån en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna använde nationella proven både för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvärdig då jämförelser görs mellan skolor och kommuner.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra lärandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga år på några skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill också undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av särskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgångspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi människor blir till i möten med andra människor, genom att vi ser oss själva genom andra. För att studera lärandet kopplas ansatsen till det socio¬kulturella perspektivet där lärande ses som en språkliga och sociala interaktion mellan människor.