Titeln pÄ studien Àr "Skolans sjÀl - privat eller offentlig? En diskursanalys om skÀlen för grundskolan". Skolan Àr en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skÀl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgÄng över hur skÀlen för skolanförÀndrats frÄn och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste lÀroplanen Lpo 94, beskrivs. UtvÀrderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur lÀroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur olika lÀrare inom grundskolan kan organisera och planera ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt och hur det Àmnesintegrerade arbetssÀttet kan frÀmja elevernas lÀrande och utveckling. Bakgrunden Àr att samhÀllet har utvecklats och blivit styrt av mÄl, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhÀllet till ett kunskapssamhÀlle som i sin tur pÄverkat lÀrarrollen. LÀrarna ska strÀva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

I den hÀr studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i Ärskurs tvÄ och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassförestÄndare för att belysa vikten av att formulera sig pÄ ett professionellt och korrekt sÀtt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten Àr en allmÀn handling kan negativa vÀrderingar av personens egenskaper pÄverka elevens framtid. Vi har Àven studerat hur processen ser ut som helhet, frÄn planering till fÀrdigstÀlld IUP. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader gÄr det att utlÀsa mellan de olika pedagogernas arbetssÀtt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lÀrande sker i samspel med andra.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Föreliggande studie tar sin utgÄngspunkt i lÀrstilspedagogisk metodik och Àr en jÀmförelse av tre lÀrstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrÄn Dunns lÀrstilsmodell. Kopplingar görs ocksÄ till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lÀrandeperspektiv. UndervisningsomrÄdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes pÄ en skola med lÀrstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lÀrstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt stÀlla dessa lÀrstilsmetoder mot varandra. Syftet var ocksÄ att testa elevernas minnesbehÄllning.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lĂ€rares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar pĂ„ deras verksamhet utifrĂ„n de didaktiska frĂ„gorna vad?, varför? och hur? För att nĂ„ fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju anvĂ€nts.Resultatet tyder pĂ„ att lĂ€rarnas arbetsbörda Ă€r enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svĂ„rt att genomföra under rĂ„dande omstĂ€ndigheter inom sfi. Graden av individualisering stĂ„r Ă€ven i beroende av lĂ€rarens engagemang, likasom variationen av tillĂ€mpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens upplĂ€ggning sĂ€llan möter individuella behov, samt i att deltagarna Ă€r tvungna att studera mycket pĂ„ egen hand, vilket negativt pĂ„verkar utbildningens kvalitĂ©.Överlag stĂ€mmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Denna uppsats belyser att det inte Àr alldeles enkelt alla gÄnger att komma in pÄ arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat Ätta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gÄ frÄn utbildning till arbetsmarknaden inom det omrÄde de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poÀng. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna anvÀnder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning Àr att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnÀtverk, Älder och arbetslivserfarenhet.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lÀrare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom lÀroplanen grundar sig pÄ i förvÀg definierade mÄl och kunskapskrav, sÄ var avsikten att undersöka hur dessa Äterspeglas i lÀrarnas bedömningspraktik, ifrÄga om vilka bedömningsprocesser som anvÀnds och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lÀrare i företagsekonomi. Resultaten visar pÄ betydande skillnader hur lÀrarna arbetar med bedömning och i vilken utstrÀckning som kursplanernas mÄl och bedömningskriterier anvÀnds, och i analysen framtrÀder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmÄl och betygskriterier, vilka tydligt framtrÀder genom alla stadier i undervisning och bedömning.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Den svenska förskolan styrs av LÀroplan för Förskolan. Denna lÀroplan Àr mycket tydlig nÀr det gÀller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska fÄ förekomma i verksamheterna. Enligt lÀroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvÀrdering endast nÀr det gÀller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet Àr nÄgot som hör skolan till, inte förskolan. Detta stÀllningstagande stÀller yrkesverksamma förskollÀrare i en situation dÀr uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Syftet med följande arbete Àr att utröna huruvida en sjÀlvvÀrdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrÄn tre metodologiska ansatser, begreppsförstÄelse, utvÀrdering och bedömning samt sjÀlvvÀrdering. Genom förenkÀter, examination och efterenkÀter studeras vilken sorts kunskap elever i en Ättondeklass har tillÀgnat sig om kristna kyrkans framvÀxt och splittring, utifrÄn begreppsförstÄelse om religionskonflikter. EnkÀterna och examinationen syftar sÄledes till att bedöma huruvida förÀndring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförstÄelse utgÄr jag ifrÄn kunskapsformerna, fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillÀgnat sig om religionskonflikter.

The purpose of the study is to examine eight individuals? experiences and conceptions of political consumerism. Main notions in the study are concepts like reshaping of the politics, morality and individualization. The method of choice is qualitative interview and grounded theory. Theories that deal with consumer society, subpolitics and individualization constitute the theoretical framework.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad lÀrare har för uppfattning och syn angÄende ledarrollen i yr-ket. Dessutom Àr syftet att se om och hur det förs nÄgra pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen pÄ skolorna.Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en studie i form av intervjuer med sex lÀrare. I litteratur-genomgÄngen tar jag upp nÄgra definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar Àven hur man ser pÄ ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jÀmförelse mellan synsÀtten pÄ ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lÀrarnas syn pÄ ledarrollen.Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna delar uppfattning, angÄende ledarrollen, med fler Àn en ledar-stil samt att alla lÀrarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite nÀrmare. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur tvÄ lÀrare ser pÄ detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i sÄ fall hur. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, i det hÀr fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i tvÄ klasser och intervjuerna gjordes med lÀrarna för dessa klasser. Genom att anvÀnda mig av de hÀr metoderna sÄ hoppades jag fÄ en lite djupare kunskap om hur lÀrarna i min undersökning tÀnkte och arbetade.