Sök:

Sökresultat:

905 Uppsatser om Forest edges - Sida 60 av 61

Empiriska samband mellan fältdata och satellitdata för olika bokskogsområden i södra Sverige

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målet med studien är att se vilka samband som finns mellan insamlad fältdata och beräknad satellitdata för bokskogsbestånd i södra Sverige (Häckeberga naturreservat och naturområde).Fältdata som använts består av uppskattat bladyteindex, beräknad biomassa samt kategoriserade åldersgrupper av 19 provytor bokskog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna är 2025 m2 och består av homogen bokskog som motsvarar 3*3 pixlar i satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjälp av registrerad data från instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhållandet mellan den strålningsmängd som når toppen av vegetationstäcket och den strålning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex är den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och är således enhetslöst. En skog kan ha ett indexvärde från noll och uppåt.

Klövviltets nyttjande av foderraps på viltåker och betespåverkan på angränsande skog

Today we have more game species than ever before in our landscape, both regarding number of species and number of individuals. The increasing number of wild species is an increase in game recourse for the countryside. The increase of game species, however, has negative effects on forests and agriculture land. The negative effects for forestry are damages on economic important trees, due to losses in production and quality. However there are ways to decrease the damage on valuable and important trees.

Analyser med indelningspaketet av privata skogsfastigheter inom Norra Skogsägarnas verksamhetsområde :

Långsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i någon större skala, till skillnad från storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits på marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för långsiktig planering, vidareutvecklats så att det går att använda även på mindre fastigheter. IP optimerar nuvärdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet Utifrån avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvändiga provytedata till varje avdelning från en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krävs vid användning av IP undviks. En analys med IP sträcker sig över hundra år.

De närboendes besöksvanor och attityder till naturområdet Stadsliden i centrala Umeå : en kvantitativ enkätstudie med kompletterande kvalitativa intervjuer

Detta examensarbete handlar om det tätortsnära skogsområdet Stadsliden, en knapp kilometer från Umeå stadskärna. Syftet med denna studie är att undersöka attityder och besöksmönster som är kopplade till Stadsliden och hur området kan anpassas bättre till besökarnas önskemål med lämpliga förvaltningsåtgärder så som skogsskötsel, planering och information. Studien utfördes genom en enkätdel riktad till de närboende samt kompletterande kvalitativa intervjuer med olika intressenter. Totalt har 206 respondenter i åldrarna 17 till 85 år deltagit i enkätstudien och dessutom har åtta kompletterande intervjuer utförts. I de kompletterande intervjuerna deltog en idrottslärare för låg- och mellanstadiet, en idrottslärare för högstadiet, en förskollärare, en lärare i svenska för invandrare, en medlem i den lokala orienteringsklubben Umeå OK, ungdomsskidtränare för Täfteå IF, en medlem i gruppen ?Hundparken 2200? och en rullstolsburen medlem i föreningen Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder (DHR).

Förutsättningar för återintroduktion av stora gräsätare i Sverige

Biodiversity is under threat in Sweden and many species are on the brink of extinction. This is mainly due to the large-scale drainage projects during the 19th and 20th century and the increasingly intensive land use in agriculture and forestry. The intensive land use with sharply defined boundaries between the production units has in many cases led to either overgrazing or overgrowing. As a result many species have been pushed back to "leftover" habitats like shooting ranges, power line corridors, roadsides, dumps, embankments and other similar areas. Therefore the question has been raised, wether or not it is needed to re-introduce large herbivores into the wild in order to maintain the biodiversity that is related to the extensive land use.This study has been conducted as a literature review and will focus on the European bison?s (Bison bonasus) impact on other species and biodiversity; conditions for reintroducing large herbivores in Sweden are also discussed.Free roaming populations of large herbivores have a positive impact on plants, insects and many other groups of organisms.

Enskilda privata skogsägares inställning till skogsgödsling i Västerbottens län

För att få en hög produktion i skogen krävs god tillgång på kväve (N). I svenska ekosystem är växttillgängligt kväve den mest begränsande tillväxtfaktorn på fastmark, vilket gör skogsgödsling till den enda skötselåtgärd i Sverige, som rätt utförd kan öka tillväxten i skogen på kort sikt. Enskilda privata skogsägare är den enskilt största gruppen skogsägare i Västerbottens län såväl som i Sverige som helhet. Denna grupp av skogsägare har således stort inflytande över hur den svenska skogen sköts och avkastningen från denna. Syftet med detta examensarbete är att redogöra för enskilda privata skogsägares inställning till gödsling av skogsmark i Västerbottens län. För att kartlägga skogsägarnas ståndpunkt i frågan sattes en enkät ihop som skickades ut till slumpvis valda privata skogsägare i länet. I likhet med tidigare studier visade denna enkätundersökning att de enskilda privata skogsägarna inte gödslar i någon större utsträckning.

Inverkan av provytans storlek på regionala skattningar av skogstyper : en studie av konsekvenser för uppföljning av miljömålen

Under de senaste årtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mänsklig påverkan på miljön och vikten av att i ökad utsträckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likställning av produktions- och miljömålen inom skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömål inom olika sektorer. För skogen kallas det övergripande miljömålet "Levande Skogar". Målet är där bland annat att bevara en hög biologisk mångfald i skogarna.

Skogar med höga sociala värden inom Sundsvalls kommun : olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel

Detta examensarbete är utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och är en undersökning om olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel. Studien är gjord inom Sundsvalls kommun med fokus på tätorten Sundsvall. Metoden som användes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill säga både dem som sköter den tätortsnära skogen samt dem som nyttjar den, tillfrågades om sina åsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tänka på i framtiden.

Förortens utemiljöer : teorier, metoder och analyser för gestaltning av friytestruktur i gles förortsbebyggelse : exempel på arbetsmetoder för grönområdesanalyser och utvecklingsförslag för friytorna i Runby, Upplands Väsby

This paper constitiutes graduate work at the Swedish University of Agriculture Science, the Department of Urban and Rural Development, Ultuna. The main objective of this work has been, in part, using the municipality of Runby as an example, to test different inventory and analysis methods directed towards a sociotopic usage perspective. A secondary objective has been, based on knowledge obtained from current research results concerning the usage of green areas, to transfer the analysis results to a proposal for a free space planning over Runby. People living in the countryside often have good access to nature as well as access to a garden of their own. In the city, however, there are considerably less people that have access to a private outdoor spaces so the parks become a type of public living room for all the inhabitants. Through the lack of private green spaces and through the anonymity of the city, an inviting atmosphere is created towards spending time in the park.

Utveckling av ett GIS-verktyg för selektion av bränningstrakter : en studie genomförd på SCA-skogs marker inom Medelpads skogsförvaltning

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.

Plantetablering och tillväxt för sådd och planterad tall 2-5 år efter markberedning med harv eller Huminmix-teknik inom Holmen Skog distrikt Norsjö :

The objective of this work was to compare the environmentally gentle soil scarification technique Huminmix (with possibilities to do track-grinding/HMMspår, long-scraping/HMMlångfläck and mounding/HMMhög) with conventional disc trencher, concerning seedling establishment and growth of direct seeded and planted Scots pine seedlings. Inventories were made during June and July 2005, in 34 seeded and 6 planted stands from 2000 ? 2004 (1- 5 years old) of lichen- and myrtillus/vaccinum-type in Holmen Skog AB´s district Norsjö in Västerbotten. The Huminmix-technique had been used for HMMspår in the seeded stands and for HMMhög in the planted stands (HMMlångfläck has been used from the year 2006 for direct seeding). The studied stands had been seeded with the same amount of seeds according to stand data.

FSC-Fairtrade certifierade trävaror : en marknadsundersökning av två byggvaruhandlare och deras kunder

Mellan 2011 och 2013 driver Fairtrade Labeling Organizations International (FLO) och Forest Stewardship Council (FSC) International Center ett pilotprojekt tillsammans. Syftet är att ge småbrukare i utvecklingsländer tillgång till en västerländsk marknad som kan ge dem skäligt betalt för deras skogsråvara. Detta skulle möjliggöra för dem att ansvarsfullt bruka sina skogar samtidigt som den hjälper dem ur fattigdom. Följande arbete har som syfte att identifiera förutsättningar för hur FSC-Fairtrade certifierade träprodukter ska kunna börja säljas i den svenska byggvaruhandeln. Tidigare forskning har visat att många konsumenter tycker att det är viktigt med miljömärkningar och många uppger att de är beredda att betala extra för sådana. Det har även visats att miljömärkningar är en kvalitetsdimension på trävaror och att miljömärkningar även uppfattas innehålla både sociala och hälsomässiga aspekter.

Skattning av ålder och andra beståndsvariabler : en fallstudie baserad på MoDo:s indelningsrutiner

Inom MoDo Skog AB pågår för närvarande en nyindelning av skogsmarksinnehavet på ca 680 000 ha i norra Sverige. Nyindelningen, vilken beräknas vara avslutad 1998, genomfårs i tre steg. Inledningsvis utförs en förtolkning med hjälp av flygbilder och avancerade stereoin­ strument. Därefter görs en subjektiv fåttkontroll av samtliga bestånd äldre än 30 år och slutli­ gen en objektiv kontrolltaxering av 2-5% av antalet bestånd. En nyindelning av detta slag är mycket kostsam och tidsödande.

Handen bakom Vegeholms engelska park - en studie av parken och dess uppkomst

A boom in horticulture characterized the 18th century in Sweden and Skåne. Parks and gardens were gradually built out to become, at the end of the 18th century, large and comfortable facilities which responded to European parks. During the late 1700s the new fashion came to Sweden. In Sweden it was named ?the English style? which directly refers to the English expression ?Romantic style?.

Produktionseffekter och behov av dikesrensning i Sveaskogs skogar :

Ökad efterfrågan på virke har lett till ett ökat intresse för och användande av olika produktionshöjande åtgärder. En sådan åtgärd är dikesrensning som innebär att befintliga diken eller dikessystem rensas för att de skall bibehålla eller återfå sin ursprungligt avvattnande och produktionshöjande funktion. Sveaskog avser att öka omfattningen av dikesrensning. Därför behövs en kartläggning av behovet på deras marker. På samma gång behöver produktionseffekterna och livslängden på dikena utrönas. Studien genomfördes via en studie av befintlig litteratur om skogsproduktionseffekter efter dikesrensning och dikning samt förfall och livslängd hos diken.

<- Föregående sida 60 Nästa sida ->