Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade familjeterapeuter inom Barn och- ungdoms psykiatrin (BUP) upplever sin egen och sin arbetsplats kunskap gällande barn som upplevt familjevåld. Syftet var vidare att titta på hur legitimerade familjeterapeuter genomför bedömningar och behandlingar på BUP när de träffar barn som kan ha upplevt eller som har upplevt familjevåld. Frågeställningar har varit hur legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen respektive sin arbetsplats kunskap gällande målgruppen barn som upplevt familjevåld? Ytterligare frågeställningar har varit hur bedömningar görs samt hur behandlingen ser ut som erbjuds av legitimerade familjeterapeuter på BUP?  I studien har 38 legitimerade familjeterapeuter svarat på en enkät med fasta svarsalternativ. Enkätstudien har vidare kompletterats med 13 telefonintervjuer med semistrukturerade frågor för att möjliggöra att respondenterna fått delge sina åsikter på ett friare sätt.

This study aims to investigate the political reformation of the psychiatric care in Sweden, that took place 1995. The main purpose is to illuminate the transformation of subjectivity for mentally ill people after the reform 1995. The group of people which are present in the study are those who former were subjects of care in psychiatric hospitals, but with regarding to the reform have moved out from the institutions and instead become clients for community care. This new group of mentally ill people became, in connection with the reform, subjects for a new concept psykiskt funktionshinder. This new label and concept, that were attached to the present group, is the main concept for the investigation in the present study. The method, that was used in the study, develops a textual based analysis of the official documents, that were produced in connection with the political decision to reform the care of mentally ill people. With a theoretical conceptuality taken from Michel Foucault, with concepts such as discourse, power, and subjectivity, are the documents analysed in order to illuminate how the new subjectivity, under the concept of psykiskt funktionshinder arise.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan ska uppta patientberättelsen och utifrån sinspecialiserade kunskap om medicinska eller psykiatriska tillstånd göra en korrekt bedömning.Sjuksköterskan ska från sin bedömning sedan förse patienterna med adekvata vårdåtgärder. IGöteborg har andelen ambulansuppdrag som klassificeras som psykiatrisk sjukdom ökat desista åren. Med anledning av det planerar ambulanssjukvården i Göteborg en speciellpsykiatriambulans med dubbelkompetens, en sjuksköterska som har specialistkunskap inompsykiatri samt en ambulanssjuksköterska. I Stockholm skall en psykiatriambulans införas 1april 2015 men inte med dubbelkompetens. Anledningarna till planen att introducera enpsykiatriambulans är att utveckla den akuta prehospitala vården bland annat genom att hjälpapatienter med psykiatrisk problematik till rätt vårdnivå.

Tvång är en realitet i psykiatrisk slutenvård och påverkan på individens autonomi utgör en viktig kunskapskälla för omvårdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förändringar inom psykiatrins område med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvångsvård och Lag om rättspsykiatrisk vård, i syfte att förbättra vård och behandling av individer med psykiatriska åkommor. Tvångsåtgärder som förekommer inom den psykiatriska vården utgörs av bältning, isolering, kvarhållande på en sluten psykiatrisk vårdenhet och dylika frihetsberövande åtgärder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgått psykiatrisk tvångsvård inom slutenvården. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats.

Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. Utifrån en explorativ och förståelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med självidentifierade feministiska utgångspunkter om hur de ser på skärningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv får i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstår som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk kontext, att förhållandevis lite forskning på området tidigare är gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framställer sammanjämkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgångspunkter som en bakomliggande filosofi snarare än en uppsättning tekniker. Dessa omsätts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmärksammande av strukturella faktorers inverkan på subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avståndstagande förhållningssätt till specifika delar av de gängse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

The environmental work in Sweden has developed a lot over the past fifty years. Today, most companies have some kind of environmental work. Environmental activities are regulated by the Environmental Code, which applies in parallel with other laws. This report is an environmental review for Bräcke Diakoni. The report aims to find out how much environmental impact Bräcke Diakoni has.

I denna studie ställs frågan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för människor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmärksammats av forskningsfältet: vårdpersonalsperspektivet. Frågeställningen är hur människor som lekmän använder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som påverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är hämtad från Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn på det mänskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. Härigenom framträder en bild av hur psykiatriska diagnoser är problemformuleringar sprungna ur självreflektion.

Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin iEskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data harsamlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inomsocialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinieradeav oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berättaom sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss avsymbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i detmaterial som fokusgruppsintervjuerna resulterat i.

This study demonstrates that there is variety of treatment interventions for children exposed to intimate violence. These interventions are differentiated in design but a common ground for them all is that they strive to provide a chance for children exposed to intimate violence, to be able to speak about and process their feelings and violent experiences. The study?s aim is to, with a qualitative approach, seek understanding for the different actors who practice social work, see upon their task in the treatment interventions that are provided for children exposed to intimate partner violence. The study is based on mapping the existing treatment interventions for previously mentioned target group, in Malmö.

Mental illness in school ? A counselors perspective - The purpose of the study is to examine school counselors work with students (13- 15 years of age) who are struggling with mental illness. Focus on mental illness is discussed in a school context. From the school counselors perspective questions like, what kind of working methods are they using and, how they collaborate are examined. The research design is based on a qualitative approach, with ten Semistructured interviews with ten different informants who work as a counsellor at 10 different schools around Skåne.

This qualitative study aimed to examine which discourses can be found within the Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and women?s shelters against domestic violence, concerning children that have experienced violence within the family, from two perspectives: the child?s need of father and of protection from violence. The study also aimed to examine which discourses can be found within the organisations concerning children?s well-being, how they define their mission concerning domestic violence and how this can affect the practical work with children that have experienced violence and their parents. The questions that the study aimed to answer were which discourses can be distinguished within BUP and the women?s shelters against domestic violence and how they can affect the different agencies? view of the child?s need and well-being.

Syftet med studien är att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsättningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De professionella arbetar inom två verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring målgruppen. Metoden vi använt är en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna består av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomän, integration, profession, handlingsutrymme och med hjälp av litteratur från kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet är: Samverkansprocessen fungerar bra och är väl integrerad mellan de två studerade organisationerna.Samverkan är uppbyggd utifrån gemensamt uppsatta mål och tydliga roll- och ansvarsområden.Förutsättningar för samverkan är tillräckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förståelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper är betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan de två organisationerna, då arbetsmodellen skapar bättre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring målgruppen är viktig då individerna har komplexa behov och ett sammanhållet stöd är en förutsättning för att individernas behov ska tillgodoses på bästa sätt.

Background and aim: The number of refugees and unaccompanied children are increasing in Sweden and these people belong to one of the groups that are at higher risk for developing suicidal behavior. At the same time the lack of research on the subject is mentioned several times by different sources. The aim of this study is therefore to investigate suicidal behavior among young refugees between the ages 13 to 18 years in Sweden, from personnel experiences in social services.Method: We have chosen a qualitative approach with seven narrative interviews that each lasted for about one hour and were recorded. The interview guide was semi structured. The respondents in this study consist of one student counselor, workers from two child psychiatry departments and four different residential care homes for unaccompanied children and young persons.Results and conclusions: The respondents had the understanding that young refugees have been through a lot, lost their families and experienced difficult traumas and a tough refuge.

The purpose of this study is to make a qualitative evaluation of the MTFC-program (Multidimensional Treatment Foster Care) on the basis of six youth´s experiences of the program. The study will investigate what the youth experienced as positive and negative about the program as well as finding out what has helped them or inhibited them from the aim of getting out of their criminal lifestyle. A secondary purpose of this study is to make the youth´s voices heard in the research world. The research question is: Which factors in the MTFC-program have helped or inhibited the youth towards the aim of getting out of their criminal lifestyle? For this purpose, a qualitative research method has been used where semistructured interviews have been performed on six youth who have gone through the MTFC-program.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvångsvårdsåtgärder av patienter med psykisk ohälsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bådekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvångsvårdsåtgärder inkluderar ett brett spektrum av känslor som engagerar bland annat enmotstridighet av känslor då patientens autonomi fråntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gällande uppfattning om tvångsvårdsåtgärder gynnade patienten i fråga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder används för lättvindigt samt att de äventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma åsikt var att det fanns behov för att få möjlighet att ventilera åtgärdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansåg att tvångsvårdsåtgärder medförde negativa erfarenheter. Ett återkommande utslag i samband med tvångsvårdsåtgärder var motstridighet av känslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.