Två olika bullertypers effekt på visuell talavläsning undersöktes på 23 normalhörande (de bästa av 147 i ett förtest). Uppgiften var att visuellt avläsa vanliga svenska ord i tre ljudförhållanden: tystnad, brus och talbuller. Talbuller gav signifikant lägre avläseprestation än tystnad och brus. Resultatet tolkas som fonologisk informationsstörning, att talavläsningen kräver fonologisk bearbetning, vilket också talbullret tvingar till. Det fanns ett medelstarkt samband mellan uppskattad ansträngning och avläseprestation för tystnad, ju bättre deltagarna avläste desto mindre ansträngande tyckte de att det var.

Den här undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsättas från teori till praktik. Uppsatsens frågeställning är: ? Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgår från tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det är den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förståelse för språkets formsida och på så vis till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Vidare används Vygotskij och Säljös teori om sociokulturellt lärande och tänkande och språk. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehållande tre ostrukturerade observationer i tre skånska förskoleklasser. Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlättar för barns fonologiska utveckling genom att på ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sätt leka med språket. Utifrån de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen är fonologiskt medvetna i dagsläget.

Inre tal är ett sätt att tänka som innebär tänkande i form av ord, det vill säga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tänkande utvecklas i ungefär 7-årsåldern och att barn innan dess tänker i visuell form. Då barn övergår till att tänka i fonologisk form använder sig barn under en period av både visuella och fonologiska strategier, men övergår sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestående av omgångar med bilder som representerar ord som antingen är fonologiskt lika, visuellt lika, långa eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sådant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder på fonologisk, visuell eller både fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet.

Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språklig medvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder i årskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnens arbetsminne.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi..

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvårigheter och elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos elever i matematiksvårigheter jämfört med elever i läs- och matematiksvårigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga..

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

Med korttidsminne menas förmågan att hålla något i minnet i ett par sekunder. Denna kapacitet har tidigare satts till 7±2 enheter hos hörande individer. Motsvarande kapacitet hos döva har visat sig ligga på en något lägre nivå, 4±1 enheter. Hur många enheter en person kan hålla i minnet har ansetts bero på fonologisk förmåga. En bra fonologisk förmåga kan i sin tur kopplas till en bra ordavkodningsförmåga.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan ordförråd och strategianvändning på arbetsminnesuppgifter hos barn med utvecklingsstörning. Barn med utvecklingsstörning antas ha svårare för att minnas visuellt presenterad information med hjälp av en fonologisk strategi, innebärande upprepning av ord subvokalt i arbetsminnet (Milgram, 1973). Henry (2002) menar att barn med utvecklingsstörning har en nedsättning vad gäller förmågan att subvokalt upprepa ord i arbetsminnet. Detta kan relateras till en studie av Gathercole och Baddeley (1989) som visar att fonologiskt arbetsminne är viktigt vid förvärvandet av nya ord. Baserat på detta formades vår hypotes om att ett större ordförråd skulle ha ett samband med användande av en fonologisk minnesstrategi.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.