Previous research has confirmed that the ability to repeat non-words has a close connection to a child?s language acquisition (Adams & Gathercole, 2000; Gray, 2003; Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, Nettelbladt & Radeborg, 1999). It is also known that a repetition task is aided if the word is well known to the child (Roy & Chiat, 2004; Sahlén, m.fl., 1999). A relatively under-investigated area is that of the influence of prosodic variables on repetition of words and non-words.In the current study, 44 Swedish children between the ages of four and six years with typical language development were tested regarding word- and non-word repetition abilities. The words and non-words were matched based on stress, tonal word accent and number of syllables.

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år.

Anette Dalling. (2007). Uppfattningar om sambandet mellan Fonologisk försening och läs- och skrivsvårigheter (Perceptions of the link between phonological speech delay and reading and writing difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med följande arbete är att förklara sambandet mellan Fonologisk försening och läs- och skrivsvårigheter. Metod Arbetet ger en dels en historisk överblick av Fonologi och dels en översikt av den forskning som finns i dag om sambandet mellan Fonologisk försening och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av intervjuer ville jag se vilka kompetenser, erfarenheter och metoder specialpedagoger med vidareutbildning inom tal- och språk har för att upptäcka och förebygga för de Fonologiskt försenade barnen.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå.

The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research.The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year.

Med korttidsminne menas förmågan att hålla något i minnet i ett par sekunder. Denna kapacitet har tidigare satts till 7±2 enheter hos hörande individer. Motsvarande kapacitet hos döva har visat sig ligga på en något lägre nivå, 4±1 enheter. Hur många enheter en person kan hålla i minnet har ansetts bero på Fonologisk förmåga. En bra Fonologisk förmåga kan i sin tur kopplas till en bra ordavkodningsförmåga.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta områden. För att få en större inblick i SFI gjordes därför denna kvalitativa studie över lärares syn på undervisning inom SFI med hjälp av två fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lärare ser på såväl sin egen undervisning som undervisning inom detta område i stort. Vidare frågar sig författarna hur lärare ser på de språkliga områdena: Fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt läs- och skrivförmåga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhälle, SFI-undervisning och individ, som uppstått under pågående studie.

Bakgrund: Uppsatsidén har väckts genom att vi under vår utbildning läst kurserna Barnet i matematikens och skriftspråkets värld och Barns skriftspråksutveckling 1. I dessa kurser har den Fonologiska medvetenheten och dess koppling till läs- och skrivinlärning diskuterats. Vi har även mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med Fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem märkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i Fonologisk medvetenhet väckts.Syfte: Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker om sin undervisning i Fonologisk medvetenhet. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt, modeller och material använder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i Fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmål, elever med svårigheter och utifrån kartläggning? Stämmer pedagogernas syfte med undervisning i Fonologisk medvetenhet med forskning inom området?Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som är verksamma i förskoleklass.

Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lärare i Stockholm skulle använda mätinstrument för bedömning av elevers läsutveckling. Syftet med denna uppsats är att granska och jämföra de två vanligast förekommande mätinstrumenten i Stockholmsområdet. De båda mätinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God läsutveckling. En diskursanalys av de båda mätinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har därigenom kunnat påvisas. Den största skillnaden är författarnas syn på Fonologisk medvetenhet.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Uppläst fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har ännu inte utarbetats för uppläst fri vers, troligen på grund av att det är svårt att fastställa poetiska effekter. Låg talhastighet och särskilda accent- och betoningsmönster är en del av en litterär konvention för den upplästa fria versen. Dessa parametrar är troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för uppläst fri vers.Auditiv, Fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplästa fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning fastställer denna talares låga talhastighet, vilken är enligt konventionen för uppläst fri vers.

Få studier finns om små barns Fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, Fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera Fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och Fonologiskt arbetsminne samt Fonologisk diskrimination. Dessutom har test för Fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts.