Sök:

Sökresultat:

50 Uppsatser om Fonologi - Sida 2 av 4

Räkna med dyslektiker

Elever med läs- och skrivsvårigheter finns i stor utsträckning på de flesta av våra skolor och dyslexi är en vanlig diagnos. Detta arbete tar upp vilka hinder och möjligheter dessa elever möter inom ämnet matematik och hur de förhåller sig till sin dyslektiska diagnos. Jag utförde kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever med diagnosen dyslexi. Syftet med dessa intervjuer var att synliggöra eventuella brister i deras tolkning och bearbetning av läsuppgifter samt sifferuppgifter. Intervjuerna analyseras sedan med fokus på Fonologi, ordmobilisering samt arbetsminne.

Lässvårigheters påverkan på matematikprestationer

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig.

Röstlikhet hos Enäggstvillingar

Röstlikhet hos enäggstvillingar är ett relativt outforskat ämne inom fonetiken. De få studier som har gjorts har dock fastslagit att enäggstvillingar har väldigt lika röster. De flesta studier som gjorts har varit perceptoriska, dvs. de har testat huruvida skillnaden i enäggstvillingars röster är hörbar och i vilken utsträckning. Det faktum att man vet väldigt lite om ämnet gjorde att arbetet med min egen studie blev väldigt intressant eftersom det var svårt att förutspå resultatet.

Afrika - Den glömda kontinenten : om förekomsten av afrikansk engelska i läroböcker

Det finns flera olika varianter på språket engelska. Dessa varianter kommer från både olika geografiska och sociologiska platser. En sådan variant är afrikansk engelska. Engelska blir vanligare och vanligare i Afrika, så olika varianter av afrikansk engelska växer fram hela tiden. För en lärare i engelska är det viktigt att lyfta fram även denna variant av engelska i undervisningen.

Automatisk Identifiering av Inandningspauser i Spontant Tal - ett HMM/ANN-hybridsystem i Matlab

This thesis presents a system which has been implemented to satisfy a need in theresearch on how speech planning interacts with syntactic and prosodic structure inspontaneous speech. The long-term purpose of the research is to provide models forautomatic parsing of spontaneous speech and for psycholinguistical modelling of speechproduction. Identification of inhalation pauses is an important step in the developmentof automatic methods for spontaneous speech parsing.Identification of inhalation pauses is considered to be a keyword-spotting speechrecognition problem. Hybrid HMM(Hidden Markov Models)/ANN(Artificial NeuralNetworks) approach is applied to this problem. Method gets 90,8% in Recall, 66,4% inPrecision and 76,7% in F-score.

"Icetice" - eller hur man stavar till ingenting : En feltypsanalys av stavningen hos elever i årskurs 2

Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord.

Läsförmågan hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning : Hur ser sambandet med underliggande kognitiva förmågor ut?

While reading in deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed.

Svårigheter med ord

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur klasslärare samt specialpedagoger arbetar med elever som fått en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet också reda ut på vilket sätt de upplever att deras arbete med eleven ger resultat. För att undersöka detta har två klasslärare respektive två specialpedagoger intervjuats om två elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck är att arbetet med dyslexieleverna ser liknande ut för klasslärarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med dyslexidiagnos så ofta de får möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven.

Språkstörning i kombination med flerspråkighet - En text- och bildanalys av Nya Lundamaterialet och Nya SIT

Vårt examensarbete handlar om språkstörning i kombination med flerspråkighet. Vi gör en text- och bildanalys av två testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilka sätt dessa tester ger barn med annat modersmål än svenska förutsättningar att utföra testet. De frågor som ligger till grund för detta arbete är: Hur är testmaterialen konstruerade? Hur är bedömningsmaterialet utformat vad gäller hänsynstagande till kultur, etnicitet och flerspråkighet? Vad är det som bedöms i de tester som logopedmottagningen använder sig av vid en misstänkt språkstörning? De metoder vi har använt oss av för att kunna besvara våra frågeställningar är text- och bildanalys och intervjuer.

Ordförråd på modersmål hos barn i förskoleklass i Sverige : en jämförelse mellan tvåspråkiga och enspråkiga barn

I samhället kommer vi ofta i kontakt med tvåspråkighet, så även på logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svårt att genomföra språkbedömningar på barn med flera modersmål eller annat modersmål än svenska. Syftet med uppsatsen var att översätta benämningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan använda det för att testa aktivt ordförråd. Passivt ordförråd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS.

Svenska ordaccenter hos skånska barn med språkstörning Lyssnarbedömning och akustisk bedömning av minimala och semiminimala ordpar

Denna studie syftar till att studera ordaccenter hos barn i förskoleålder med skånsk dialekt och språkstörning. I studien undersöks huruvida barnen har problem med ordaccenterna och i vilken utsträckning. Barnens yttranden bedöms perceptuellt av två lyssnargrupper och akustiskt som spektrogram, där jag tittat på grundtonskurvan. Svar söks också kring huruvida vissa ord är svårare att bedöma eller producera än andra ord och om lyssnargruppernas bedömningar skiljer sig åt.Inspelat material från 8 barn i åldrarna fyra år och åtta månader till sex år och fyra månader har presenterats för tio lyssnare. Bland de tio lyssnarna i perceptionsstudien ingick fem naiva och fem icke-naiva lyssnare.

Fonologiskt bedömningsmaterial för förskolebarn : Vilka ord kan ingå?

The present project is a first step towards a new Swedish assessment tool to examine phonological ability in preschool-aged children. The work consisted of developing a word list with words that was considered to reveal a child?s phonological ability and to try out the word list on pre-school children. The reason was to make sure that the words existed in the vocabulary of the children in the chosen ages. A word list consisting of 109 words, which convey relevant phonological information, was created.

Ofelia ? en ny syntesröst : En studie om talsyntes i allmänhet och konkateneringssyntes i synnerhet

I denna uppsats ges en allmän beskrivning av olika sätt att skapa talsyntes samt en mer noggrann beskrivning av hur man på relativt kort tid kan skapa en ny syntesröst med konkateneringssyntes. Den nya syntesrösten är unik eftersom det tidigare inte skapats någon kvinnlig syntesröst med sydsvensk dialekt. I inledningen finns en översikt över talsyntesens historia, beskrivning av tre olika sorters talsyntes samt en kort beskrivning av text-till-tal-syntes.Sedan beskrivs arbetet med pilotprojektet till den nya syntesrösten som var till för att utvärdera inspelningsmiljö, talarens röst och de metoder som användes vid inspelning, segmentering och vågformsgenerering. Resultaten visar bl.a. att det är stor skillnad i röstkvalitet då vågformen genereras på två olika sätt.

Prosodisk förmåga hos svenska grundskolebarn med cochleaimplantat

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing.

Lärandets sångsamling : En studie om vilket språkligt lärande som är möjligt i förskolans sångsamling

Denna studie syftar till att ta reda på vilket språkligt lärande som blir möjligt iförskolans sångsamling för att därigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för språkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret på frågan hur barn lär sig talspråket. Litteraturen visade bland annat att språket är ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lättare förstås. De komponenter denna studie behandlar är språkets: innehåll, form och användning. Dessa tre komponenter innehåller olika delar: semantik, Fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla är viktiga för språkutvecklingens helhet.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->