Syftet med studien Àr att utvÀrdera och undersöka pedagogers instÀllningen till det pedagogiska dramat utifrÄn materialet Livsviktigt. FrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:- I vilka situationer anvÀnds pedagogiskt drama?- Hur anser pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska dramat?- Vilken instÀllning har pedagogerna till pedagogiskt drama?För att besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en undersökande enkÀt med bÄde öppna och fasta svarsalternativ. EnkÀten besvarades av 102 pedagoger frÄn VÀrnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt drama i undervisningen styrker barns sjÀlvkÀnsla. Den visar ocksÄ pÄ en positiv instÀllning av pedagogerna till det pedagogiska dramat..

Denna studie avser undersöka tvĂ„ pedagogiska praktiker med utgĂ„ngspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlĂ€rare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhĂ„llningssĂ€tt till konst och bilder. Metoden som anvĂ€nds Ă€r en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jÀmstÀlldhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp nÄgra av studiens centrala begrepp. DÀrefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt pÄverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan anvÀnda kompensatorisk pÄverkan för ökad jÀmstÀlldhet. Den berÀttar vilka mÄl lÀroplanerna och skollagen formulerar angÄende jÀmstÀlldhet samt hur förÀndringar i lÀrares tankesÀtt pÄverkas och pÄverkar. Metoden som anvÀnts Àr narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berÀttelser.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga förskolepersonalens uppfattning angÄende behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förvÀntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har Àven lagt fokus pÄ hur pedagogerna ser pÄ specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr skriven utifrÄn en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjÀlp av metoderna; enkÀt och fokusgruppsamtal. EnkÀten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen Àgde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick frÄn fem omrÄden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att nÀrhet och tillgÀnglighet till specialpedagog ses som förutsÀttningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Idag sÄ har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav pÄ att den ska vara nÀringsriktig och kostnadsfri för eleverna. SkolmÄltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. NÄgonting som Àr ett förekommande moment i dagens skola Àr pedagogisk mÄltid. För ett bra utövande av den pedagogiska mÄltiden Àr det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men Àven som kommuner i mÄnga fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska mÄltiden har mÄnga tidigare studier valt att sÀtta pedagogerna i fokus.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..

Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi dÀrigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi anvÀnt oss av berör vÄra centrala begrepp som Àr; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrÄgasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

OhÀlsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. HjÀrt- och kÀrlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 Àr exempel pÄ sjukdomar som kan undvikas genom en förbÀttrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete Àr att undervisa patienter i hur de kan förÀndra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvÄrd. Syftet med den hÀr studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus pÄ livsstilsförÀndring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie dÀr grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar.

Syftet med förelÀggande undersökningen Àr att skapa en fördjupad förstÄelse för gymnasieelevers syn pÄ bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fÄnga elevernas egna bilder av hur mötet med lÀraren pÄverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen Àr intervjuer med elever som varit slumpmÀssigt utvalda. I undersökningen, dÀr en kvalitativ metod anvÀnts ingÄr nio elevers berÀttelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet Àr frivillig, att de nÀr de önskar under intervjun kan vÀlja att avbryta den samt att de har rÀtt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation Àr det pedagogiska mötet, det vill sÀga mötet mellan lÀrare och elev i sÄvÀl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingÄr i denna undersökning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför mÄltider, samt hur de i fyra förskolor kan se pÄ mÄltidssituationer som lÀrandetillfÀllen. Med tanke pÄ den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs pÄ förskolor idag kopplar jag detta till lÀroplanens mÄl om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnÄ syftet tar jag hjÀlp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lÀrarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför mÄltider. Resultatet jag kommer fram till Àr att lÀrarna har varierade erfarenheter nÀr det gÀller lÀrandet vid mÄltidssituationer.

SyfteAtt genom en fallstudie vid GÀvle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge GÀvle Energis affÀrsomrÄde Kommunikation ett förslag pÄ modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras pÄ ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att fÄ information till teorikapitlet samt till processen dÀr empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag pÄ lÀmplig modell.Resultat & slutsatsFöretaget efterfrÄgade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet.

Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet Àr grunden i förskolan. Tempus Àr det system vÄr studie kommer att handla om. Tempus Àr ett system för schemalÀggning pÄ förskola och fritidshem. PÄ Tempus hemsida kan man lÀsa kommentarer frÄn förskollÀrare, förÀldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsÀtt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgÄ, det vill sÀga hur de gör nÀr de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det Àr viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, dÄ de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), Àr ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna anvÀnder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i hur ett antal lÀrare och förskollÀrare tÀnker kring den pedagogiska miljön i allmÀnhet och pÄ sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var ocksÄ att belysa eventuella skillnader och likheter i synen pÄ den pedagogiska miljön mellan dessa tvÄ lÀrargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie anvÀndes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Sex personer intervjuades, tre lÀrare verksamma i Ärskurs F-6 samt tre förskollÀrare verksamma i förskolan med Äldrarna 1-5 Är.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn pÄ pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans pÄ ett av gymnasiets el-program i LuleÄ. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet av studien visar pÄ att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfÀllena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjÀlpa eleverna att se Àmnet ur en annan tydligare synvinkel..