VÀgverket grundar sitt arbete om barns sÀkerhet i trafiken pÄ en barnkonvention utarbetat av FN. I konventionen stÄr det att barns bÀsta skall komma i frÀmsta rummet vid alla ÄtgÀrder som myndigheter och offentliga organisationer vidtar och som rör barn. PÄ uppdrag av VÀgverket Region Norr har vi upprÀttat en visualiseringsmiljö som kan anvÀndas för att analysera en befintlig eller planerad trafiklösning. Syftet med arbetet var att undersöka vad som krÀvs för att med hjÀlp av GIS-verktyg, utifrÄn barns synvinkel, bygga upp en 3D modell över en trafiksituation. Vi har undersökt tvÄ programvaror, ERDAS Imagine VirtualGIS och ArcView 3D Analyst, och kommit fram till att ERDAS Imagine VirtualGIS lÀmpar sig bÀst för att bygga upp en 3D modell utifrÄn vÄra krav.

I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

Syfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr att generera ny kunskap om förskolebarns musiklyssnande i ett lÀrandeperspektiv. DÄ det inte finns vÀldokumenterad metodologi för hur denna kunskap kan produceras har studien ett andra övergripande syfte, en metafrÄga: hur kan vi skapa pedagogiska situationer som ger oss tillgÄng till barns lyssnande pÄ musik? Mer specifikt fokuserar studien pÄ följande frÄgor: Hur svarar barnen pÄ den pedagogiska utmaningen att redogöra för vad de hör nÀr de lyssnar pÄ musik? Hur kan pedagogiska situationer utformas sÄ att forskare och Àven lÀrare fÄr tillgÄng till barns lyssnande? Hur ter sig de pedagogiska praktiker som utvecklas hÀrför i termer av inkludering och exkludering?Teori: Studien utgÄr frÄn det utvecklingspedagogiska perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). DÄ studien belyser olika aspekter utifrÄn musiklyssning i förskolan har stöd funnits i andra nÀraliggande perspektiv. Det specialpedagogiska perspektiv som anvÀnds i studien, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 2007), har samma teoretiska grund som utvecklingspedagogiken, dÄ Àven den bygger pÄ den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton & Booth, 2000).

Denna rapport utgör dokumentationen av ett examensarbete utfört pÄ Atlas Copco Secoroc i Fagersta under handledning av Maskinkonstruktions före detta universitetslektor HÄkan Wettergren och Fluid & Mekaniksystems professor Karl-Erik Rydberg och pÄ Atlas Copco Secoroc konstruktör Risto Wisakanto, avdelningschef Thomas Greijer, bÄda avdelning DTH, samt Secorocs utvecklingschef Lars Holmgren.   Arbetet syftar till att utveckla en simuleringsmodell vilken ska anvÀndas vid utveckling av pneumatiska sÀnkborrmaskiner. MÄlsÀttningen var att göra en sÄ bra modell som möjligt, en modell som skulle kunna anvÀndas vid utveckling av nya sÀnkborrmaskiner, och att stegvis förfina en i grunden enkel modell. Första modellen var dock lite för enkel och baserad pÄ teori för slutna system sÄ den gick inte bygga vidare pÄ utan det var enklare att göra en helt ny modell baserad pÄ teori för öppna system. Det var dock inte förgÀves att bygga den första modellen utan de geometriska villkoren som anvÀnts i den enkla modellen kunde ÄteranvÀndas i den mer avancerade som tack vare detta relativt snabbt kunde skapas.  Den mer avancerade modellen ger vÀrden som stÀmmer mycket bra överens med mÀtresultat vid höga tryck, i detta fall 16 bar. Att modellen inte stÀmmer överens sÄ bra vid lÄga tryck kan bero pÄ flera saker, naturligtvis pÄ att faktorer som försummats kanske har stor inverkan vid lÄga tryck eller att mÀtvÀrdena helt enkelt Àr fel.

I min studie har jag följt Ätta elever med svenska som andrasprÄk genom förskoleklassen och Ärskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förstÄelse för varför elever lyckas sÄ olika med sin lÀs- och skrivinlÀrning trots att de fÄrsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som fÄr svÄrigheter med att lÀra sig lÀsa och skriva inte Àrdelaktiga i skolans sprÄkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.DÄ observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten pÄ de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och Ärskurs ett. Jag har ocksÄ intervjuat elevernas förÀldrar och lÀraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande omrÄden: SprÄklig gemenskap, socialisering tillskriftsprÄksanvÀndning, flersprÄkighet och andrasprÄksinlÀrning, svenska som andrasprÄk,modersmÄlsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det Àr nödvÀndigt att anvÀnda flera metoder för att upptÀcka de elever som riskerar att fÄ svÄrighetermed sin lÀs- och skrivinlÀrning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte Àr fonologisktmedvetna förhÄller sig till den pedagogiska samlingen.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan Àr nÄgot som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i Àmnet. Flera av de styrande krafterna som pÄverkar förskolans verksamhet beskrivs och Àven förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv pÄ lÀrande, vÀrderad kunskap i samhÀllet och pÄ motivation till lÀrande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvÀndning.SyfteAtt undersöka datoranvÀndning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationÀr dator i verksamheten.- Hur ser anvÀndandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvÀndningen med i verksamheten?- Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgÄngspunkt och tog inspiration frÄn den etnografiska forskningsansatsen dÄ dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar mÀnniskors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhÀmtning av underlag till studien var fÀltforskning i form av observationer och informella intervjuer och fÀltsamtal.ResultatFÀltforskningen resulterade i en mÀngd exempel pÄ hur förskolan anvÀnde tekniken till att bÄde ersÀtta redan existerande aktiviteter, men Àven hur den bidragit till att utveckla och förÀndra aktiviteter och arbetssÀtt.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet Àr som störst i storstadsregionerna. I Malmö Àr den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den sÄ kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg trÀna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfÀlliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav pÄ nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav pÄ nykterhet eller behandling.

Stockholms lÀgenhetsmarknad lider av en rad problem som bottnar i att hyressÀttningen Àr reglerad. Ett införande av marknadshyra antas dÀrför pÄ sikt rÄda bot pÄ mÄnga av de problem som existerar pÄ Stockholms lÀgenhetsmarknad. Hur skulle dÄ boendekostnaden pÄverkas om marknadshyra införs? Denna frÄga Àr naturligtvis intressant att försöka besvara för sÄvÀl boende som investerare och förvaltare pÄ lÀgenhetsmarknaden. Syftet med föreliggande uppsats Àr att besvara denna frÄga genom att konstruera en modell för berÀkning av boendekostnad pÄ Stockholms bostadsmarknad dÄ effekterna av marknadshyra antas ha nÄtt sitt jÀmviktslÀge.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

NÀr ett haveri intrÀffar uppstÄr direkt en mÀngd olika kostnader i form av underhÄllsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras Àven de intÀkter som maskinen genererar samt tÀckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall tÀckas av de vÀrdeskapande enheterna pÄ företaget och pÄverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbÀttra ett företags lönsamhet ökas antingen intÀkterna eller sÄ reduceras kostnaderna. Trots detta Àr det för mÄnga företag okÀnt hur stor kostnaden faktiskt Àr dÄ en maskin stÄr stilla.Arbetets uppdragsgivare Àr Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhÄllstjÀnster och underhÄllslösningar till företag inom verkstadsindustrin.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka sÀkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid tvÄ högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn pÄ sannolikheten att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, om de vidtagit förebyggande ÄtgÀrder mot sÄdana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur tvÄ klasser ur Ärskurs 9 reflekterar kring sÀkerheten i skolan efter dessa hÀndelser.Studien Àr gjord med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrÄn vad intervjupersonen sagt. Författaren har Àven anvÀnt sig av kvantitativa enkÀter dÀr svar söker svar frÄn en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ hot och vÄld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och sÀkerhet i skolan har studerats för att fÄ fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade vÄldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna pÄ de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, trots att de Àr medvetna om att vÄld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit nÄgra sÀkerhetsÄtgÀrder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera dÄ de inte har nÄgon handlingsplan för detta.Somliga studenter bÀr vapen i skolan för att det Àr tuff och för att de vill kÀnna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt mÀrke till att inga ÄtgÀrder vidtagits för att förbÀttra sÀkerheten pÄ skolan, efter skolmassakerna..

Byggbranschen har flertalet gÄnger blivit kritiserad för att inte uppnÄ samma utveckling och produktivitet som andra sektorer. Visionen om ett effektivt samhÀllsbyggande Àr ÀndÄ positiv och en av de stora nÀmnarna för framgÄng Àr BIM, Building Information Modeling. Arbetsmetoden, som handlar om att effektivt tillhandahÄlla information, tillÀmpas redan i relativt stor utstrÀckning pÄ hussidan. Samtidigt ligger bro- och anlÀggningssidan i startgroparna för att följa efter husbyggnad i utvecklingen.NCC Montagebro Àr en prefabricerad betongbro som utvecklades pÄ 80-talet och som Äterigen lyfts fram för utveckling. De tidigare standardmÄtten har avskaffats för att i högre grad möta kundens önskemÄl om lÀngd och bredd.

The last decade has created an increasing pressure on companies to decrease their impact on the environment and to increase their effectiveness of recycling the company?s resources, especially for the steel industry. Companies have also started to realize the economic aspects of an effective internal reverse logistics. In the past the value of an effective internal reverse logistic was something that companies tend to underestimate and there are few academic studies done in this area. The purpose of this essay has been to identify key factors to create an effective in plant storage, transport, sorting and handling of returned steel. From these factors a generalized model for creating an effective return steel flow will be developed.

I och med den ökade konkurrensen och den strukturomvandling som idag rÄder pÄ marknaden söker detaljhandelsföretag stÀndigt medel för att effektivisera och förbÀttra sin verksamhet och dess lönsamhet. Ett sÀtt som flera forskare anser vara det optimala verktyget för att höja sin lönsamhet pÄ, Àr att ge kunderna en bÀttre service och pÄ sÄ sÀtt Àven skapa sig lojala och trogna kunder. En forskare som gör ansprÄk pÄ detta och som Àven har skapat en modell av detta fenomen Àr Mark Stevens (2002). Denna modell utgÄr frÄn att en motiverad och tillfredstÀlld personal ger kunderna en bÀttre service och den förbÀttrade servicen ger i sin tur fler nöjda och lojala kunder. Lojala kunder skall enligt service-vinst-kedjan Àven till sist generera en högre lönsamhet och tillvÀxt.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att anvÀnda sig av rollspel i lÀrande och undervisning. Det jag frÄgar mig Àr? hur vÀl storyline stÄr sig som lÀro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan pÄverka jÀmstÀlldheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen Àr helt igenom en litteraturanalys dÀr jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, sjÀlva storylinemetoden, rollspel, berÀttande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoÄriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande pÄ vetenskaplig grund, stÄr sig vÀl som metod för lÀrande och undervisning. Inte minst för dess fokus pÄ bl a elevernas förkunskaper, aktivt lÀrande och elevernas kritiska tÀnkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.