Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Studiens syfte Àr att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans vÀrld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver och motiverar nÄgra pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer dÀr pedagoger frÄn sÄvÀl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn pÄ det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det Àr av yttersta vikt att utgÄngspunkt hela tiden ska tas utifrÄn barnet.

I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan pÄ den nordiska elmarknaden. VÄrt mÄl Àr attskapa en modell som Àr lÀttanvÀnd och inte krÀver kunskaper om dynamiken hos elpriset. VÄr modellÀr baserad pÄ en modell av Benth, Koekebakker & Ollmar (2007) men justeras med avseende pÄ vÄrakrav om en lÀttanvÀnd modell. Vi validerar vÄr modell och nner att den har möjlighet att föutspÄpriset pÄ ett kvartlaskontrakt med en felmarginal pÄ 1.1 procent. Vi lyckas förutspÄ en sÀsongsvariationutan att specikt ange en funktion för sÀsongsvariationen..

Syftet med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ hur medvetna förĂ€ldrar pĂ„ sju förskolor Ă€r om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill ocksĂ„ ta reda pĂ„ hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r:? KĂ€nner förĂ€ldrarna till att det finns en lĂ€roplan för förskolan?? Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för förĂ€ldrarna?? Är förĂ€ldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?? KĂ€nner förĂ€ldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och pĂ„verka förskolans pedagogiska arbete?Vi har anvĂ€nt oss av enkĂ€ter riktade till förĂ€ldrar och personal för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. I undersökningen deltog 73 förĂ€ldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av förĂ€ldrarna Ă€r medvetna om förskolans lĂ€roplan men att de inte Ă€r sĂ€rskilt delaktiga nĂ€r det kommer till att pĂ„verka det pedagogiska arbetet.

Elevperspektivet pÄ den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan Àr ett omrÄde som Àr relativt outforskat. Denna studie syftar till att fÄ en djupare förstÄelse om elevers uppfattningar och anvÀndande av den pedagogiska planeringen i Àmnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vÄr syn pÄ lÀrande Àr att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkÀter och dels genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser fÄr detta för barnens lek och skapande. För att ta reda pÄ detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjÀlp av kort pÄ avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda pÄ detta. Eftersom mÄnga saker finns utom barnens rÀckhÄll och de inte fÄr anvÀnda alla material hur de vill begrÀnsas deras skapande och lek.

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

VÄrt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kÀnnedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. DÄ kommunikation och ledarskap Àr omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss pÄ delar som vi anser vara relevanta för vÄrt arbete. VÄr tyngdpunkt i examensarbetet ligger pÄ kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsÀttningar för kommunikation.

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som Àr utmÀrkande för sÀrskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger pÄ, utifrÄn personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvantitativ studie, genomförd som en enkÀtundersökning. I studien deltog 57 personal frÄn sÀrskolan i ett lÀn. Den insamlade datan har analyserats utifrÄn en kvalitativ ansats. Resultatet stÀlls mot tidigare forskning om sÀrskolepedagogik.

Syftet med min studie Àr att fÄ veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus pÄ pedagogiska diskussioner, utvÀrdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget frÄn tre olika gymnasieskolors omvÄrdnadsprogram, var av en Àr en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera Är tillbaka. De tvÄ kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med multiresistenta bakterier.

Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera pÄ sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal pÄ barnavÄrdscentral. Följande frÄgestÀllningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhÄllningssÀtt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvÀrldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus pÄ berÀttande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhÀlsovÄrd.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..