Sökresultat:
2193 Uppsatser om Folkhögskolans pedagogik - Sida 65 av 147
Wes Montgomery och hans förhÄllande till gitarrens greppbrÀda
Title: Wes Montgomery and his approach to the guitar's fingerboardThe purpose of this study is toinvestigate Wes Montgomery's approach to the fingerboard. It is based not only on audio but also on the visual performance. The tablature matches exactly with Montgomery's playing. The study analyzes the way he moved on the fingerboard and presents a theory why he moved in that particular way. The study leads to a discussion of various possible explanations for Montgomery's special way of playing.Syftet med denna studie Àr att undersöka Wes Montgomerys förhÄllande till gitarrens greppbrÀda.
Förskolans fysiska miljö : rummens utformning och anvÀndning
Denna studie handlar om den fysiska miljön i tvÄ förskolor, hur rummen Àr utformade, hur olika flöden ser ut i dessa rum samt vad barnen gör nÀr de befinner sig i de olika rummen. VÄrt syfte med studien var att undersöka relationen mellan den fysiska miljön och barns rörelser samt aktiviteter i den fria leken. Vi har anvÀnt oss av observation som metod och följt barnen i deras fria lek och hur de rör sig i och mellan rummen. Studien bestÄr av tvÄ delstudier dÀr den ena undersökte de tvÄ förskolornas utformning och flöden och den andra undersökte barns aktiviteter i de olika rummen. Vi fann att de bÄda förskolorna har ett varsitt rum som fungerar som en central punkt i förskolan, bÄde för barn och vuxna.
Kommunikation bortom orden : En etnografisk studie om hur la?rares actio och ickeverbala kommunikation pa?verkar elevers motivation
Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.
Expressionsstudie av promotorregioner för kloratreduktas och kloritdismutas frÄn Ideonella dechloratans
Syftet med studien Àr att studera lÀrarens intentioner och hur elever uppfattar lÀrarens budskap inom kemi pÄ gymnasieskolan. Metoden jag anvÀnt mig av Àr Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, dÀr jag har trÀffat lÀrare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfÀllet. De reflektionsfrÄgor jag anvÀnt mig av Àr mallen för en sÄ kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) frÄn Australien har utformat. Det Àr ett reflektionsverktyg men Àven ett sÀtt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).
Smart pÄ olika sÀtt : JÀmförande studie hur tvÄ skolor arbetar efter Howard Gardners lÀrteori
Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄdant fall hur fyra lÀrare anvÀnder sig av Gardners lÀrteori i undervisningen pÄ tvÄ skolor. Skolan A Àr en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill sÀga olika typer av kognitiva förmÄgor.Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmÄgorna under fyra matematiklektioner. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istÀllet baseras pÄ tvÄ skolor med likvÀrdig profil.
Inkludering och exkludering i förskolan : FörÀldrars uppfattning om inkludering och exkludering i förskolan och hur dialogen mellan förskolan och hemmet ser ut
Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgÄngspunkten i detta arbete Àr det fenomenologiska perspektivet, dÄ syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad förÀldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola gÄr samt hur förÀldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag anvÀnt mig av intervju med förÀldrar frÄn tvÄ olika förskolor för att fÄ en större vidd pÄ min insamlade data. FörÀldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering Àr lika varandra, merparten av förÀldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan förÀldrarna och förskolan rÄder det delade meningar mellan förÀldrarna likasÄ dialog mellan förskolan och hemmet.
VÄldsamma lekar i förskolan : En kvalitativ studie om barns vÄldsamma lekar och pedagogers förhÄllningsÀtt
Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilken typ av vĂ„ldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker anvĂ€nds i samband med vĂ„ldslekar samt hur pedagogerna stĂ€ller sig till detta. Ămnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att vĂ„ldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och nĂ„got dĂ„ligt, utan att det finns en plats Ă€ven för dessa lekar i förskolan. Studien Ă€r kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att mĂ„nga olika slags vĂ„ldsamma lekar förekom pĂ„ förskolan, dessa har vi valt att kalla för brĂ„klekar, krigslekar, rollekar med vĂ„ldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med vĂ„ldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn pĂ„ dessa lekar, en var helt emot och de andra tvĂ„ tyckte att de kan fĂ„ förekomma men under kontrollerade former.
Förtroendet för socialtjÀnsten - ett inifrÄn perspektiv : en studie om hur socialsekreterare tror att de kan pÄverka klienters förtroende till socialtjÀnsten
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
VÀrlden i skolan : Skolan i vÀrlden. Ett projekts betydelse för deltagande lÀrare i deras dagliga arbete
Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (VÀrlden i skolan) betydelse för undervisningen i globala frÄgor. Jag har ocksÄ undersökt hur olika ÀmneslÀrare, som deltagit i projektet, har anvÀnt sina erfarenheter i sin undervisning. Resultatet av min undersökning visar att lÀrarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prÀgla undervisningen. Arbetet med globala frÄgor genom de fyra perspektiven pÄgÄr stÀndigt i dagens skola och Àr alltsÄ inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lÀrare som ingÄtt i projektgruppen.
Vem Àr motiverad? : à tta kvalitativa intervjuer med lÀrare om motivationsbeteende i religionskunskapsundervisningen
The purpose of my study is to explore teachers reasoning regarding the motivation of students in religious education. I investigate the teachers' expectations of the students' behaviors which are being judged by the teachers, in order to assess whether the students their classes are motivated or not. Â Â Â Â Â Â Â Â Â Â Â In order to present views of the teachers? reasoning, the study uses qualitative method and is based on interviews, conducted with eight different high school teachers.The results show that teachers tend to expect the motivation of the students to contradict their own expectations before starting a course or they presume that the expectations are going to be confirmed in class. Furthermore teachers seem to have preconceived ideas regarding how motivated or un-motivated students behave in class.
Rektors syn pÄ det pedagogiska ledarskapet i ljuset av
kvalitetsredovisningarna
Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..
Hbtq-frÄgor, varför dÄ? Barnen Àr ju sÄ smÄ... : En studie om huruvida lÀrare tar tillvara pÄ hbtq-perspektiv i sin undervisning i Ärskurs F-3
This study investigates whether teachers working with children ages 6 ? 9 are including an LGBTQ perspective in their teaching methods. The purpose is to critically examine sexuality and gender as part of the teaching methods in Swedish schools; whether teachers are working with LGBTQ questions in their classes, and if so, how. The following research questions are answered: Are the teachers incorporating an LGBTQ perspective in their classes, and if so, in what sense?Are LGBTQ questions relevant and of interest in the education?Do teachers feel like they have gained the right tools in their pedagogical education and/or in their workplace to work with LGBTQ questions in their class room? And if so, in what way? The method used is qualitative research in the form of interviews and observations.
"En skola för alla!"? En studie av integrationen i den svenska grundskolan
Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.
Barnbokens dilemma - bÄde och eller antingen eller? : om pedagogik och estetik i den polemiska barnboksdebatten
The discussion on whether the aesthetics or the pedagogy of childrenÂŽs literature is the most important trait of the genre has been going on for quite some time. As childrenÂŽs literature rose from a will to educate it is argued that pedagogy is forever imbued in the literature that addresses the child as its main reader. Literary scholars voices concern that the discussions about aesthetic expressions are being shunned in favor of that of educational values but does one exclude the other?In this essay I focus on two of Swedens most prominent authors of childrenÂŽs literature, Lennart Hellsing and Ulf Stark. They are both part of the aesthetics/pedagogy debate, in their fictional works for children as well as with articles and essays on the subject.
Belöningars inverkan pÄ motivation : En fallstudie pÄ lÄg organisatorisk nivÄ inom telefonförsÀljningsbranschen
Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.