The Swedish working-class author Ivar Lo-Johansson (1901-1990) wrote a collection of one hundred short stories between the years 1968-1972. His other productions, generally speaking, have partially different social reform purposes, but, according to himself, these short stories were written with the intention to be totally free of tendencies (even though he himself doubted that he succeeded with this).During the same period that these short stories were published, the Swedish social democrats were under the challenge of radical movements that, mainly on the radical left?s ideological foundation, had a relatively strong influence in Sweden, among other countries, from the mid 1960?s to the late 1970?s. Since Lo-Johansson mainly seemed to have supported the politics of the social democrats, the purpose of the investigation in this thesis has been to see if he ? in the three short stories: Vikingakärlek (1970), Rikslögnaren (1971) and Ansgars resa till Sverige (1972) ? is conveying an ideological use of history and basic political values that were used by the social democratic party during this time period.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande:1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?3.

Denna kandidatuppsats syfte är att analysera svensk bibliotekspolitisk debatt kring årtalen 1912 och 1974. Teori och metod som används vid analysen utgår från diskursteori och diskursanalys. Materialet består i artiklar från tidskrifterna Folkbiblioteksbladet och Biblioteksbladet.Uppsatsen arbetar utifrån antagandet att det kring tiderna vid årtalen 1912 och 1974, inom bibliotekssfären, skett förändringar i föreställningar kring folkbibliotekets roll i samhället. Analysen visar att folkbiblioteksdiskursen vid tiderna kan delas in i två övergripande diskurser: en folkbildningsdiskurs och en kulturförmedlingsdiskurs. Inom dessa två diskurser har det kring tiderna som legat under analys, pågått diskursiva kamper mellan olika läger för att få definiera diskursernas innehåll.

The aim of this Bachelor?s thesis is to find out what librarians think about the public libraries? collections. How do they want to develop their collection and what do they want the collection to offer society?Sanna Talja has developed a theory about different attitudes regarding collection development. These are named ?the general education repertoire?, ?the alternative repertoire? and ?the demand repertoire?.

Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysa kärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger på halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter från två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjänsteområden.

Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.

Undersökningen jämför en teoretisk bas, baserad på Kerstin Bladinis ?Handledning som verktyg och rum för reflektion?, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tänker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att även om pedagogerna på ett intellektuellt plan är väl insatta i dessa områden, och känner till specialpedagogens uppdrag såväl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, så uppstår det ibland i praktiken en form av missförstånd mellan dem och specialpedagogen, där man istället efterfrågar helt andra kvaliteter än de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framträder en bild av att den avgörande faktorn för detta är stress. Pedagogerna beskriver situationer där specialpedagogens kompetens efterfrågas som en sista utväg, då man försökt allt annat och läget är akut. Men befinner sig i ett läge där man kräver snabba, konkreta besked och inte är mottaglig för det processinriktade arbetssätt som kännetecknar såväl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten på kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks då specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn ? och då stressmomentet kunnat elimineras..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

The purpose of this study was to find out what different groups of visitors do when they are at Borås City Library. Three issues were formulated from the purpose and they were: What do users do when they visit the City Library in Borås? What occupations do those who visit the library have? What similarities and differences are there in the use of the library depending on the visitors? occupations? To answer these questions a questionnaire was handed out among the visitors at Borås City Library. The theory that was used when the material was analyzed comes from the book?Gør biblioteket en forskel?? and the book is written by Henrik Jochumsen and Casper Hveneegaard Rasmussen.

Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser på sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen är att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsättningar får för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mångfacetterat. De strävar efter att hitta en balans och struktur i mångfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag utifrån följande frågeställningar:Vilka motiv och förväntningar finns till att vilja bli familjehem?Hur har uppdraget som familjehem påverkat relationerna i familjen?Har familjehemmen avlastning eller behov av det?Vilken syn har familjehemmen på handledning?Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersättningen?Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade båda familjehemsföräldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsföräldern; sammanlagt 16 respondenter.Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan på två olika sätt. Utifrån meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrån citat.Familjehemsföräldrarna i vår studie har en samsyn som par i hur de ser på sitt uppdrag, och att de arbetar väl tillsammans. I vår studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser på olika frågor.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå vilka faktorer som påverkar modersmålslärares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi från tre modersmålslärares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara våra frågeställningar och syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns några faktorer som starkt påverkar modersmålslärarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hämmande på elevernas lärande. De faktorerna var bristande kunskap och förståelse hos personalen i förskolan kring modersmålslärares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lärmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmålslärare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

Abstract Arbetets art: Specialpedagogexamen 90 hp Sidantal: 40 sidor Författare: Hansson, Catarina & Ekberg, Camilla Datum: 2011-05-25 Examinator: Lotta Anderson Handledare: Lisbeth Ohlsson Sammanfattning: Undersökningen baseras på vårt gemensamma intresse för hur specialpedagogprogrammet stämmer överens med specialpedagogers uppdrag ute i verksamheterna. Undersökningen innehåller svar från intervjuade specialpedagoger kring hur de upplever sitt uppdrag. Vi har i vårt arbete lagt fokus på specialpedagogprogrammets syfte jämfört med specialpedagogers uppdrag ute på skolorna. Vi har även undersökt hur specialpedagoger upplever rektorers syn på specialpedagoguppdrgaet samt specialpedagogers egen uppfattning om deras uppdrag. Syfte: Syftet med vår undersökning är att försöka få en uppfattning över hur specialpedagogprogrammet stämmer överens med de uppdrag specialpedagoger utför i verksamheterna. Vi vill få en uppfattning om hur det specialpedagogiska uppdraget kan se så olika ut.

Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt biståndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig från det svenska omvårdnadsarbetet. Arbetet innebär mycket glädje av att göra gott men samtidigt många tragiska upplevelser. Den här studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete för Läkare Utan Gränser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberättelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag.