Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar elevernas lunchvanor. Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare.Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner.De flesta elever har en positiv inställning till skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag.Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna. Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner eleverna sig piggast. Miljön i matsalen inverkar också på hur elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar. .

Denna studie har haft för avsikt att få djupare kunskap om några musiklärares hantering av digitala verktyg men också för att se om generation, erfarenhet eller intresse har någon inverkan på detta. Genom kvalitativa intervjuer av fem lärare som tillsammans representerar tre årtionden har studien visat att det inte är någon större skillnad mellan åldersgrupperna. Hermeneutisk teori, musikdidaktik och ramfaktorteori är de teorier som använts i uppsatsen för att tolka och förstå den insamlade empirin. Intresse är det som varit av störst betydelse för att användandet utvecklas och förbättras, detta genom fortbildning som informanterna ofta själva står för. Skapandemoment och sångletande via Spotify och YouTube är i huvudsak det som digitala verktyg används till i klassrumssituationer.

Purpose/Aim: To create a communication strategy for PADI Nordic with the intention of getting Swedish divers, who have been certified abroad, to Swedish dive centers.Material/Method: The study is based on a number of personal interviews conducted with a) divers who are active in Sweden, b) divers who are not active in Sweden and c) representatives from PADI and PADI affiliated dive centers.Main results: The main reason that people who have been certified abroad do not dive in Sweden is that they regard it as being too complicated, too cold, too expensive and with nothing interesting to see. These might partly be misconceptions that can be corrected through a communication strategic effort. The best way to change this perception is by two different forms of communication. One will go from PADI Nordic straight to the divers through an email. This will have the purpose of getting their attention, making diving sound interesting and raise their awareness in preparation for the other part of the process.

This thesis is the result of the author?s interest in music and electronics, namely the design and manufacturing of a stereo sound system with an active crossover. In short it can be stated that an active crossover has many advantages over its traditional passive counterpart. The active design naturally results in a more complex system comprised of a multiple number of components. This report deals with the theoretical aspects of preamplifiers, crossovers and power amplifiers as well as power supply and control.

The use of streaming media such as Spotify has increased rapidly in recent years. Although the consumption side of Spotify is well established with over 10 million users, the medium might provide new unexploited opportunities as an advertising channel. The purpose of this thesis is to increase knowledge about advertising through streaming media and in particular via Spotify. To contribute to such knowledge we have conducted a case study to investigate how Spotify can be used and serve as an advertising medium for a smaller firm, Hasseludden Yasuragi, so that it may reach its target group. To examine the medial effect, a quantitative as well as a qualitative study was carried out using the ARF Model as a basic framework.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Noise is a growing health problem. People are not always aware of the injuries that noise can cause. The media culture of today has a big influence on teenagers. This is caused by portable music players, computers, concerts etc. The schools are having larg classes and that can cause a lot irrelevant speech during lessons.

The purpose of this thesis was to study the importance of an artist?s personal brand from a record company and artist management perspective. We also aimed to investigate how these companies work to create and maintain an artist?s personal brand. The study conducted was a case study based on interviews with staff members of a major record company, Universal Music AB, and an artist management, United Stage Management Group AB.

Denna uppsats syftar till att få insikt i hur några högskolestuderande på klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. Huvudfrågorna har varit: Vad känner de? Har de några problem/svårigheter och i så fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar på att samtliga informanter upplever att de delvis påverkas negativt av nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjärilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte är tillräckligt förberedd, att det kommer gå dåligt och att man skall spela fel.

Webbplatsen fass.se är idag anpassad för folk inom vården. Nu vill man göra en ny version av webbplatsen som är anpassad för allmänheten. Detta ställer stora krav på användbarhet. Så länge någonting fungerar som det ska och går precis som man tänkt så tänker man inte på det. Saker och ting kan vara enkla att lära sig och de kan vara effektiva att använda när man har lärt sig det. Detta är vad användbarhet handlar om, och det är vad vi vill efterstäva. Vi har på uppdrag av AddEmotion tagit fram en lösningsmodell som ska ligga till grund för utveckling av fass.se för allmänheten.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the library habits of young people, age 15 to 24. Our empirical data are gathered in a survey distributed to 104 young men and women at three different public libraries. The questions are about how young people use the public library, what media and services they use and whether or not they are content with what the public library can offer them. In our analysis we have compared our results to previous research and used a model by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen to determine how they use the library.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut.De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhållande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bättre förståelse om yrkets utveckling och hjälpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsområde därefter. En undersökning i form av intervjuer med två producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem är producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har påverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar på hur vi lär oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebära att man sköter om allt från teknik till komposition, för att bara nämna några ansvarsområden.

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1?200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                     För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle. Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien . Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering.