Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna frånkristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningarpå sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och två Fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memesanvänds som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, mensällan gör något åt det.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling. Arbetet är baserat på två kvalitativa Fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan.

Problem:Vilken funktion/roll spelar varumärket hos en subkultur? På vilket sätt använder en subkultur varumärket som en kulturresurs? Vad finns för samband mellan subkulturens värderingar och varumärkens inneboende värderingar? Syfte: Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för subkulturen fitness och dess sätt att använda varumärken. Metod:Två Fokusgruppsintervjuer genomfördes för att lyfta fram attityder och värderingar i subkulturen fitness. Slutsatser: Inom fitnesskulturen råder en fixering vid kroppsideal och runt träning. Träningen är en stor del av medlemmarnas liv och de tar träning på stort allvar.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån personliga assistenters perspektiv undersöka hur de ser på utvecklingsstördas självbestämmande och på vilket sätt de arbetar för att möjliggöra detta. För att undersöka detta har två Fokusgruppsintervjuer genomförts, och vinjetter har använts. Att få bestämma i sin vardag såg de personliga assistenterna som självklart, men ifråga om hur väl det stämde överrens med utvecklingsstörning uppstod ambivalens.För att förklara begreppet självbestämmande, användes sociala konstruktioner. Utvecklingsstörning förklarades vara avvikande från det som ansågs vara normativt i samhället. I den sociala konstruktionen associeras dock utvecklingsstörning med individuella funktionsnedsättningar, vilket de personliga assistenterna såg som en svårighet.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt Fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två Fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frågeställningar som studien fokuserat sig på har varit; Vilka former och mål finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna påverka sitt yrkessamarbete? Vilka förväntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare på varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen påverkar deras samverkan? Studiens design är kvalitativ och vi har använt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom två Fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrån systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv på organisationsteori samt rollteori.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt Fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

I detta arbete kommer barnens utformning av deras könsidentiteter i förhållande till sina kläder att diskuteras. Metoden som använts är Fokusgruppsintervjuer med barn i fem-sexårsåldern. Intervjuerna har utförts på en förskola i en storstad med en könsblandad grupp och två könshomogena grupper. Barnen använder främst kläder och färger för att visa sin tillhörighet inom en viss grupp, flicka eller pojke. Kläderna och färgerna som barnen använder är till stor del könsnormativa.

Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av Fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild.

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen på Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansågs mest lämpliga i Organisationens kommunikationsärenden. Två Fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex chefer och sex HR medarbetare i vardera där fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsärenden diskuterades. Analysmetoden som användes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvårade kommunikationen mellan chefer och HR medarbetare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna påverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien är Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frågeställningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavårdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgångar i den befintliga organisationen? Vilka förutsättningar är centrala för att arbetet med barnavårdsutredningar ska fungera bra? Som metod användes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt Fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavårdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen där ledningen lägger ett större ansvar på arbetsgruppen att själv åtgärda och hantera de begränsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag än de grupper där ledningen tar ett större ansvar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur folk väljer att se på sina tv-serier och varför. För att ta reda på detta genomfördes två stycken Fokusgruppsintervjuer där deltagarna svarade på frågor om tv-serier, dvd- boxar, play-tjänster och fildelning. För att skapa mig en förståelse för dessa val använde jag mig av Users & Gratification theory som en vetenskaplig teori. Resultaten från Fokusgruppsintervjuerna användes senare för att sammanställa en frågeguide som besvarades av representanter för de största svenska tv-kanalernas play-tjänster. Anledningen till att kontakta tv-kanalerna var att jag ville ha både producenternas och konsumenternas åsikter med i uppsatsen.

Syftet med studien är att ta reda på hur ungdomarna tänker kring sin och andras klädsel och beteende, samt om dessa fenomen påverkar hur de blir uppfattade. Syftet är även att ta reda på för vem ungdomarna klär sig. Som metod genomfördes tre Fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social identitetsteori och identitet.Från analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klär sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom även att kläderna är det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men även att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ?normalnorm?.

Denna studie har sökt svar på vad eleverna i årskurs fyra har för kunskap, förståelse och tankar kring vit käpp. Studien ville också söka svar på om eleverna fick någon information om detta ämne ute i skolorna. För att finna svar på dessa frågor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkätundersökning i fyra klasser i årskurs fyra och fyra Fokusgruppsintervjuer. Studien har använt sig av både ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt. Teoretiska grunder såsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gång. Resultaten av telefonintervjuerna visar på att det inte finns någon gemensam strategi i de utfrågade skolorna, ifall någon undervisning om olika synnedsättningar och den vita käppen förekommer.