Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

Avregleringar och utvecklingen inom IT har inneburit en ökad möjlighet för utländska banker och internetbanker att slå sig in på den svenska bankmarknaden. Den ökade konkurrensen mellan banker och utvecklingen inom IT har gjort det lättare för bankkunder att byta mellan olika banker och att vara kund hos flera samtidigt. Många företag lever med en uppfattning att så länge kunderna är nöjda, så är de lojala.Studenter är ett kundsegment som bankerna försöker attrahera med speciella erbjudanden och antalet studenter vid landets högskolor ochuniversitet uppgick hösten 2006 till 338 000. Till följd av ökad konkurrens och därmed tilltagande kundillojalitet har det blivit allt viktigare för banker att finna och tillgodose de faktorer som påverkar kunderna vid valet av bank. Studenter har uppvisat tendenser till att ständigt söka efter det bästa alternativet och mångagånger visat sig var illojala.

Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna.

Nyhetskonsumtionen har genomgått en förändring i Sverige. Helsingborgs Dagblad (HD) har upplevt en stadig minskning av papperstidningsprenumeranter, samtidigt som antalet läsare ökat på Internet. HD har också upplevt ett stort annonstapp på senare år vilket ligger i linje med andra mediebolag. Skiftande mediepreferenser har potentialen att ändra spelreglerna för tidningsbranschen då allt fler läsare väljer att konsumera nyheter på Internet. Samtidigt finns det indikationer på att konsumenter är ovilliga att betala för nyhetskonsumtion på Internet.

Detaljhandeln är idag präglad av hög konkurrens och många aktörer som slåss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och låga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förändrat konsumenternas beteende genomderas krav på ständiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder kräver mer än enbart ettlågt pris för att attraheras, vilket kräver att även Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevärden. Imagen och känslan för varumärket spelar därför en stor roll även för Fast Fashionföretagoch inte enbart för märken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredställa det kunden efterfrågar krävs av företaget att de tydligt identifierat sin målgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem.

Studie "Att förändra en högskolas kodplan (- fallstudie vid Högskolan Väst)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi - kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2013 har genomförts av Pernilla Andersson och Victoria Sjöstedt.Vi har på uppdrag av Högskolan Väst undersökt hur en kodstruktur kan vara strukturerad för att uppfylla interna och externa redovisningskrav och behov. Bakgrunden till studien orsakades av att de upplevde en problematik med deras befintliga kodstruktur som hade skapats 2002. Organisationen hade förändrats under dessa tio år varför strukturen behövde justeras, dessutom hade de börjat växa ur sina nummerserier. Ett beslutsstödssystem hade också införskaffats där ekonomisystemet eventuellt skulle implementeras varför kodstrukturen även behövde kunna integreras med andra system för att få fram relevant information. Högskolans kodplan vid studiens genomförande bestod av fälten konton, ansvar, verksamhetsgren, motpart, finansiär, anläggning och objekt.

Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Människan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lärande och utveckling (Säljö, 2010). Salutogent förhållningssätt handlar om att se det friska och positiva hos människan samt arbeta för att stärka det som är bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstå och klargöra den problematik som uppstår i mötet mellan människors olika förutsättningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man väljer som utgångspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.

En konsument blir ständigt påverkad av olika intryck i en butik där produkter slåss om uppmärksamhet och försöker att särskilja sig från konkurrenter. En produkt som trängs med flera andra på butikshyllan är tidskrifter, där antal titlar på den svenska marknaden har ökat med 40 procent de senaste tio åren. Det har tidigare forskats kring vilka färger som sägs påverka människor i köpsituationer, så som att rött är en bra färg för att intressera en konsument, men detta betyder inte nödvändigtvis att det leder till ett köp. Vad är det då som intresserar konsumenten när det gäller färg? Vilka färger på ett tidskriftsomslag är det som intresserar en målgrupp mest respektive minst och varför är det så? Finns det ett samband mellan vilka färger som intresserar målgruppen och de färger som faktiskt leder till köp? Den här studien undersöker hur färg på tidskriftsomslag påverkar en konsument, både gällande associationer, känslor och köpbehov. Den tidskrift som varit i fokus för studien är Cosmopolitan, som befinner sig inom genren Livsstil för kvinnor, med målgruppen kvinnor mellan 20-30 år.

Bipacksedlar kan ses som en del av totalprodukten för läkemedel och utgör en viktig del då användarna måste veta varför de tar läkemedlet, vilka försiktighetsåtgärder de bör iaktta, vilka biverkningar som kan förekomma samt vilken dosering som ska följas. Tidigare studier har visat att det finns brister hos bipacksedlar som medföljer läkemedel. Användare läser inte bipacksedlarna i den utsträckning som de borde och 40 % av dem som läser bipacksedlarna har svårigheter att förstå innehållet. Från företagsperspektiv måste bipacksedlarna nå ut till användare på rätt sätt både för att få nöjda kunder och för att leva upp till myndigheternas krav. Ur kundperspektivet är det viktigt för användaren att förstå det som står i bipacksedeln för att kunna använda läkemedlet på rätt sätt och därmed få de tänkta positiva effekterna.

Bipacksedlar kan ses som en del av totalprodukten för läkemedel och utgör en viktig del då användarna måste veta varför de tar läkemedlet, vilka försiktighetsåtgärder de bör iaktta, vilka biverkningar som kan förekomma samt vilken dosering som ska följas. Tidigare studier har visat att det finns brister hos bipacksedlar som medföljer läkemedel. Användare läser inte bipacksedlarna i den utsträckning som de borde och 40 % av dem som läser bipacksedlarna har svårigheter att förstå innehållet. Från företagsperspektiv måste bipacksedlarna nå ut till användare på rätt sätt både för att få nöjda kunder och för att leva upp till myndigheternas krav. Ur kundperspektivet är det viktigt för användaren att förstå det som står i bipacksedeln för att kunna använda läkemedlet på rätt sätt och därmed få de tänkta positiva effekterna.

Uppsatsen avhandlar hur gymnasielärare sinsemellan konstruerar föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar av sexuell karaktär i sociala medier. Av detta syfte följer två frågeställningar: Vilka föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar i sociala medier ger gymnasielärarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhåller sig dessa föreställningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrån att utsättas för kränkande behandling?Nätkränkningar av sexuell karaktär mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ?normalt? respektive ?avvikande? beteende för flickor respektive pojkar. Därför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom föreställningar om ?normalitet? och ?avvikelse? (åter)skapas i interaktion bygger uppsatsen på tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielärare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jämn könsfördelning.Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys, vilken åskådliggjorde att samtliga deltagare är väl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lärare, rektor, kurator, polis och föräldrar.

Genom Internets uppkomst och sociala mediers utveckling har konsumenter allt mer börjat vända sig bort från traditionella medier som radio, TV och nyhetstidningar. Detta eftersom konsumenter ser sociala medier som en mer trovärdig källa till information och att det erbjuder dem att själva ha kontroll över sin mediekonsumtion. Sociala medier erbjuder även konsumeter att sprida information till en global publik. Eftersom att konsumenter fått mer kontroll över sin tillgång till information har konsumenter även fått en makt i sin relation till företag. Samtidigt utsätts konsumenter för mängder av marknadsföringsbudskap dagligen vilket har skapat ett mediebrus.

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

Marknaden för köpcentrer har i många år ökat och en rad olika handelsplatser etablerar sigrunt om i landet. Konkurrensen mellan de olika affärshusen är stor vilket har gjort det viktigtatt sticka ut i mängden. Historien visar att många handelsplatser och köpcentrer är väldigt likavarandra i upplägg och utformning, vilket gör konkurrensen ännu mer påtaglig. Kritikermenar att även marknadskommunikationen har varit likvärdig mellan olika köpcentrer ochenligt konsumenternas mening är den bristfällig. En del menar att det krävs en förbättring i sinmarknadskommunikation med konsumenterna för att skapa positiva känslor till respektiveköpcenter.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att visa hur en handelsplats påverkas av nätverk och aktörer i samverkan. Frågeställningar: Våra centrala frågor för denna uppsats kommer att vara: Varför väljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nätverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nätverk för handel? Resultat: Ur våra Fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder väljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det är en svag balans mellan det naturliga flödet, invånare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försämras. En annan anledning till att kunderna väljer att inte handla i Landskoran centrum är på grund av den butiksdöd som finns.