Sökresultat:
10960 Uppsatser om Fokus pć ledtrćdar - Sida 9 av 731
VÄldtÀkt : En komparativ studie av vÄldtÀktsbrottet i svensk och norsk lagstiftning
Uppsatsen Àr först och frÀmst en komparativ studie av svensk och norsk rÀtt rörande vÄldtÀktsbrottet, med fokus pÄ det i Norge införda sÀnkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam vÄldtÀkt i norsk rÀtt ,var tÀmligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motstÄndarna till det sÀnkta skuldkravet kan kÀnna sig lugna. Deras farhÄgor om bristande rÀttssÀkerhet, fokus pÄ offret m m, har hittills inte besannats.En mindre del av uppsatsen Àgnas ocksÄ Ät synen pÄ brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhÀllet. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rÀttsfall tillsammans med tvÄ norska rÀttsfall.Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam vÄldtÀkt och vilka konsekvenser det kan fÄ för brottsoffer och förövare..
à terberÀttande av narrativa element i spel : Var ligger fokus?
UtifrÄn tanken att alla anvÀnder sig av ÄterberÀttande i sin vardag för att förmedla information undersöker det hÀr arbetet om abstraktionsnivÄn pÄ ett spel kan skifta fokuset skiftar mellan det förkonstruerade, vilket ger spelaren motivation och kontext till sina handlingar, och det emergenta narrativet, de hÀndelser som sker under spelet, i ett ÄterberÀttande av spelet. Via tvÄ versioner av ett spel, en abstrakt version utan Äterkopplingar till de förkonstruerade narrativet och en med Äterkopplingar, fick testare efter att de spelat en av versionerna göra ett kort ÄterberÀttande utifrÄn frÄgor. Testningen visade att de som spelade den abstrakta versionen gjorde mer referenser till det emergenta narrativet och de som spelade versionen med Äterkopplingar till det förkonstruerade narrativet gjorde mer referenser till det. Vidare undersökningar skulle vara att se om spelvana spelar roll för vad som hamnar i fokus under ÄterberÀttandet..
Variation ? en nyckel till lÀrande? : En Learning study med fokus pÄ förÀndringar i förskolebarns sÀtt att beskriva vad en skugga Àr.
Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sÀtt att se pÄ barns lÀrande,vilket kan ge förskollÀrare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehÄll. Betydelsen av att definiera lÀrandeobjekt lyfts fram och dÀrmed Àven detintentionella lÀrandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lÀra. Syftet Àr attutifrÄn ett LS-projekt studera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsÀttningar för lÀrande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus pÄ förskolebarns lÀrande i betydelsen kvalitativa förÀndringar i barns sÀtt attbeskriva lÀrandeobjektet - Vad Àr en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar vÀl som pedagogiska redskap iförskolan.
Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med diagnosen ADHD med fokus pÄ verksamma strategier
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus pĂ„ verksamma strategier. Ă
tta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvÄrdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förÀndring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.
Sagan som tema : En studie om de yngsta barnens sprÄkutveckling i ett temainriktat arbetssÀtt i förskolan.
Denna studie handlar om temaarbete i förskolan dÀr sagan Àr grunden i temat och det man arbetar utifrÄn. Syftet Àr att ta reda pÄ hur sprÄkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssÀtt. Fokus i studien Àr förskollÀrarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning pÄ vilka arbetssÀtt som kan vara givande för sprÄkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den sprÄkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar pÄ en gedigen erfarenhet av förskollÀrarna och att de arbetar i miljöer dÀr sprÄkutvecklingen Àr ett stort fokus och dÀr reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nÄ mÄlen med temat Àr drama och skapande vanliga arbetssÀtt.
Lek ur ett genusperspektiv i förskolan med fokus pÄ digital teknik
Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som anvÀnder sig av digital teknik i vardagen pÄ förskolan. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn pÄ en förskola och vid ett senare tillfÀlle intervjuade vi barnen pÄ förskolan i grupper om fem barn.
Syftet med vÄr studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus pÄ digital teknik
Resultatet av vÄr studie visade att bÄde leken och anvÀndandet av den digitala tekniken skiljer sig Ät mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.
Navigering i virtuella ljudvÀrldar
Ljudbaserade spel Àr ett relativt outforskat omrÄde inom dataspel men Àr samtidigt en typ avspel med stor potential. I rapporten granskas tidigare forskning kring ljudbaserade spel utangrafik och hur vi uppfattar ljud i vÄr omgivning med bÄde fokus pÄ underhÄllning ochutbildning. Fokus lÀggs ocksÄ pÄ att undersöka synskadade som mÄlgrupp för den hÀr typenav spel. Under arbetet skapas en prototyp av ett ljudbaserat spel dÀr syftet Àr att undersökaolika navigeringsmetoder för ljudbaserad navigering. Ett antal deltagare fÄr sedan spelaspelet och resultaten sammanstÀlls för att fÄ en bild av hur deltagarna klarade att lösauppgifterna som spelet Àr konstruerat med och Àven hur spelaren upplevdespelgenomgÄngen.
SamstÀmmighet inom historieundervisningen : En undersökning av styrdokumenten och tvÄ lÀromedel
Denna studie undersöker om elever fÄr möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhÀllet behöver för att hantera historieÀmnet i historieundervisningen. Undersökningen Àr speciellt inriktad mot historieundervisningen i Ärskurs 7-9, och graden av samstÀmmighet mellan Lgr 11 samt lÀromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. Àr det som Àr i fokus. Undersökningen gjordes genom att de lÄngsiktiga mÄlen för historieundervisningen pÄ grundskolan samt kunskapskraven för historia Ärskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande.
Studiemotivation hos elever pÄ individuella programmet : Med sÀrskilt fokus pÄ förÀldrars betydelse
Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.
FörutsÀttningar för effektiv tredjepartslogistik ? en studie om effektiviseringar med hjÀlp av WMS
IT och logistik Àr tvÄ omrÄden i stÀndig utveckling. IT har skapat helt nya förutsÀttningarför planering och effektivisering inom logistiken. I dagens samhÀlle Àr en vÀlutveckladkommunikation avgörande för effektiv logistik. IT har Àven möjliggjort nyaorganisationsstrukturer i form av supply chain management och outsourcing medtredjepartslogistiker. För en tredjepartslogistiker kan det vara avgörande att kunna arbetaeffektivt med bÄde material- och informationsflöden.
En studie över inkomstspridning och inkomströrlighet under det tidiga 2000-talet med fokus pÄ de ekonomiskt utsatta
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lÀgst inkomster.Resultaten visar att bÄde realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, Àven djupet av fattigdom mÀtt som avstÄnd till fattigdomsgrÀnsen har ökat. Med hjÀlp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lÀmna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan Ären, de med arbete eller som fÄtt arbete och de vars barn lÀmnat hushÄllet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstÄende, arbetslösa och de som fÄtt fler barn i hushÄllet..
Helklass vs. individuellt arbete: planeringsstrategier för en bÀttre matematikundervisning pÄ högstadiet
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀraren bör ta hÀnsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus pÄ arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbÀttra inlÀrningseffekterna hos eleverna pÄ det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus pÄ individuellt arbete (med lÀrobok) i matematikundervisning pÄ det svenska högstadiet med lÀrare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper pÄ högstadiet har försÀmrats till en genomsnittlig nivÄ (eller under) sedan dess vilket innebÀr att den svenska skolan mÄste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras pÄ rÀtt sÀtt, att mer undervisning i helklass ? utfört pÄ rÀtt sÀtt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet pÄ det sÀtt som det ofta utförts i Sverige, borde anvÀndas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform Àr tillrÀcklig för inlÀrningen och att arbetsformerna borde varieras beroende pÄ det matematiska omrÄdet som ska lÀras eller pÄ den förmÄga som ska utvecklas samt klassammansÀttningen.
Hur arbetar Sverige som stat för att motarbeta trafficking? Sett frÄn ett rÀttssociologiskt perspektiv, med fokus pÄ bakomliggande organiserad brottslighet och brotten mot de mÀnskliga rÀttigheterna.
DÄ trafficking för sexuella ÀndamÄl Àr ett brott mot mÀnskligheten som pÄgÄr i outtröttlig styrka vill den hÀr uppsatsen belysa hur Sverige som stat arbetar för att motarbeta trafficking bÄde internationellt och nationellt. För att kunna göra en sÄ bred bedömning som möjligt av svenska statens arbete har teorin varit en rÀttsociologisk dÄ den tar upp bÄde lagliga, samhÀlleliga, etiska och sociala aspekter. Och dÄ det Àr en stats arbete som granskas har metoden som anvÀnts varit utvÀrderande dÄ uppsatsen velat lyfta fram hur lÀmpligheten men Àven effektiviteten av Sveriges arbete Àr. Som en del av detta har mycket av empirins fokus lagts pÄ de bakomliggande mekanismerna sÄ som vilka grupper som livnÀr sig pÄ att sÀlja andra personers kroppar, hur den svenska sexköpslagen Àr utformad och hur de svenska myndigheterna arbetar med problematiken..
Vetting Är 2023 : En kvalitativ studie om framtidens vettinginspektioner
Arbetet avhandlar vettingens framtida utveckling inom den kommande tioÄrsperioden(2013-2023), baserat pÄ kvalitativa intervjuer med erfarna, vÀl insatta personer i tankochvettingbranschen. Intervjusvaren analyseras i diskussionsdelen och ger lÀsaren enbild av hur vettingen kan tÀnkas se ut om tio Är, och hur vettingen kan förÀndras för atteffektiviseras ytterligare. Vettingen kommer troligtvis öka i omfattning under dennakommande tioÄrsperiod, med ökat antal arbetstimmar och ökad resursÄtgÄng som följd.Antalet inspektioner kommer troligen att öka, bÄde i antal och Àven tidsÄtgÄngen perinspektion kommer att öka. Ett införande av SIRE-vetting fullt ut Àr troligtvis inte attvÀnta, pÄ grund av oljebolagens oförmÄga att enas om var fokus skall ligga vid eninspektion. Fokus vid en inspektion kan komma att skiftas, troligtvis frÄn kontroll avteknisk hÄrdvara och certifikat, till att se till fartyget som helhet, och i störreutstrÀckning utvÀrdera besÀttningen och dess kompetens..
Ăr alla lĂ€rare svensklĂ€rare? En undersökning om olika Ă€mneslĂ€rares förhĂ„llningssĂ€tt till gymnasieelevers sprĂ„kutveckling med fokus pĂ„ det muntliga
VÄr undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielÀrare med olika Àmneskombinationer förhÄller sig till elevers sprÄkutveckling. Undersökningen beaktar Àven kursplanernas formuleringar kring sprÄk samt hur lÀrare i vÄr undersökning förhÄller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger pÄ elevers muntliga sprÄkutveckling. BÄde kvantitativa och kvalitativa metoder anvÀnds för att uppnÄ vÄrt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrÄn en kvalitativ nÀrlÀsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.