Sökresultat:
10960 Uppsatser om Fokus pć ledtrćdar - Sida 59 av 731
Samtalet om sexualitet : En litteraturöversikt om sjuksköterskors instÀllning till att samtala om sexualitet med patienterna
Bakgrund: Dagens forskning visar pĂ„ att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ă
lder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare Àn mÀn.. De mest framtrÀdanden symtomen Àr vÀrk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp Àr oftas symtomlindrande behandling.Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vÄrden för patienter med fibromyalgi.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av Ätta vetenskapliga artiklar som har fokus pÄ patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vÄrden. Författarna valde Joyce Travelbees omvÄrdnadsteori med fokus pÄ kommunikation och mellanmÀnskliga relationer.Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvÄrdspersonal ifrÄgasÀtter deras trovÀrdighet och inte tar deras problem pÄ allvar.
FrÄn dagis till förskola, vad gör skillnad? En studie om lÀrares utsagor om förskolans verksamhet över tid
Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus frÄn 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien Àr att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lÀrarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lÀrare anger nÄgra skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien Àr gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lÀrarnas utsagor beskrivs skillnader som ocksÄ framtrÀder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framtrÀder tydligast Àr att förskolan idag har en annan syn pÄ barnet.
Vikten av nöjda medarbetare ? en jÀmförande fallstudie mellan tjÀnstemÀn och kollektivanstÀllda
Ă
terkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader stĂ€ller nya krav pĂ„ ett internationellt ledarskap med kunskap angĂ„endekulturella skillnader. Det ledare gör över hela vĂ€rlden Ă€r ungefĂ€r detsamma men dess utförandeskiljer sig Ă„t mellan olika lĂ€nder vilket kan leda till att missförstĂ„nd och konflikter uppstĂ„r, ettstörre fokus pĂ„ kulturell kunskapsinhĂ€mtning kan leda till ökad effektivitet och underlĂ€ttabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som Ă€r effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Ăsterrike Ă€r det land i Europa som lĂ€nge dominerats av enbolagsform dĂ€r familjĂ€gande Ă€r centralt, till skillnad frĂ„n övriga lĂ€nder organisationer i storutsrĂ€ckning utgörs av större enheter, idag gĂ„r dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus pĂ„ effektivisering, konsekvensen av denna utveckling Ă€r att det stĂ€lls andra krav pĂ„ ledarskapet.Lutz Ă€r en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet pĂ„ den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader krĂ€ver förstĂ„else förtvĂ€rkulturella möten dĂ€rför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Ăsterrike. Syftet Ă€r att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende pĂ„ fem dimensioner som Ă€r centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.
BristfÀllig sÀkerhet inom trÄdlösa routrar med fokus pÄ WPS
I denna rapport undersöks WPS-funktionen dÄ det uppmÀrksammats sÀkerhetshÄli den. Intervjuer, tester och observationer har gjorts för att undersöka problemenmed WPS. De tester och intervjuver som gjorts indikerar att sÀkerhetsbristen i WPS-funktionen har sÀkrats upp med extra funktioner..
Att arbeta med elever i matematiksvÄrigheter : Fyra speciallÀrares berÀttelser
Syftet med denna studie Àr att fÄ ta del av speciallÀrares erfarenheter kring sitt arbete med elever i matematiksvÄrigheter. Jag valt att göra en livsberÀttelsestudie, dÀr fyra speciallÀrares berÀttelser kring sitt arbete med elever i matematiksvÄrigheter Àr i fokus. Genom deras egna berÀttelser om sitt liv som speciallÀrare vill jag komma Ät hur de jobbar med sina elever och varför de vÀljer att jobba pÄ just de sÀtten de gör. Jag vill fÄ fram speciallÀrarens tankar kring varför dessa elever hamnar i matematiksvÄrigheter och vad det kan bero pÄ.Resultatet visar att de speciallÀrare som deltagit i studien Àr ganska samstÀmmiga i hur de idag jobbar med sina elever och varför de gör som de gör. Resultatet visar att det Àr en komplex frÄga hur man fÄr dessa elever inkluderade i den ordinarie undervisningen.
MÄltidsplanering inom Àldreomsorgen - En studie med fokus pÄ nÀring, recept och organisation
NÀr man blir Àldre och har levt ett friskt liv minskar energibehovet med ungefÀr en tredjedel, medan nÀringsbehovet Àr detsamma som innan (Svenska kommunförbundet, 1994). DÀrför Àr det viktigt att man ser till att maten Àr tillrÀckligt nÀringstÀt och valet av livsmedel blir dÄ vÀldigt viktigt. Enligt en studie av Carlsson, & Gustafsson, (2003) Àr nÀringen dock ingen faktor som prioriteras vid val av recept inom den offentliga sektorn. I en studie av Mattsson Sydner (2002) kom man fram till att det saknades ansvarstagare för mÄltiderna inom Àldreomsorgen och bÄde politiker och personal kÀnde att de hade svÄrt att pÄverka mÄltiden, vilket ledde till att ingen kÀnde sig ansvarig inom det omrÄdet.Syftet med vÄr studie Àr att studera hur en mÄltidsplanering för ett Àldreboende gÄr till. Fokus ligger pÄ nÀring, receptanvÀndning och organisation.
Flygstaden MÀrsta, vision och verklighet : - MÀrstas planering sett ur ett aktörs- och livskvalitéperspektiv
Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Ă
andra sidan Àr MÀrsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MÀrsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur aktörerna MÀrsta kommun, MÀrstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MÀrsta och anvÀnde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MÀrstabo ger jag Àven min bild av MÀrsta som livsmiljö.
15-Äriga tjejers uppfattningar om fysisk aktivitet - en intervjustudie i en niondeklass
 Den ökade psykiska ohÀlsan bland tonÄrstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter pÄ den psykiska hÀlsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer vÀckte intresset för hur tjejernas uppfattningar pÄverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar pÄverkar handlandet formades och tre teman som tros pÄverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-Äriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrÄn deras grad av fysisk aktivitet.
Utredning av frekvensomriktaresinverkan pÄ sin nÀrmiljö
Fokus lÀggs mer och mer pÄ hur olinjÀra laster pÄverkar spÀnningsgodheten pÄnÀtet. Ledorden Àr att ?du skall icke sabotera din grannes spÀnningskvalitet!?.Detta gillar nÀtbolagen och allmÀnheten men i vissa delar av nÀtet Àr det inte lika nödvÀndigt att hÄlla sÄ hÄrt pÄ elkvaliteten. Industrier har ofta anlÀggningar som Àr avskilda öar frÄn det elektriska fastlandet. DÀrför gjordes mÀtningar pÄ befintlig anlÀggning med stor del frekvensomriktardrift för att kunna jÀmföra med simuleringar frÄn dimensioneringsprogram och slutligen utifrÄn resultatet dra slutsatser om hur man ska utveckla tankesÀttet vid dimensionering av frekvensomriktare för att göra den mer kostnadseffektiv..
HÄllbar dagvattenhantering i Malmö: FastighetsÀgare och VA-Syds syn pÄ dagvattenhantering i ett förÀndrat klimat
Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.
VÄrdtagare och deras anhörigvÄrdares upplevelser efter vÄrdtid inom slutenvÄrd : Med sÀrskilt fokus pÄ vÄrdplaneringens roll
 Bakgrund: Allt fler vÄrdas av en nÀra anhörig i sitt hem. En vÄrdplanering ska utföras för att tydliggöra vÄrdtagarens behov av fortsatt vÄrd i hemmet. De uppgifter som anhörigvÄrdaren och vÄrdtagaren utför efter utskrivning beskrivs som icke sjukvÄrd; egenvÄrd. OmvÄrdnadsteoretikern Dorothea Orem beskriver egenvÄrden och dess betydelse för att uppnÄ en god hÀlsa. Kraven pÄ anhörigvÄrdare ökar och behov finns för stöd, eftersom de ofta stÄr ensamma i vÄrdsituationen.
Symbolism inom turism med Kina som exempel.
Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Ă
andra sidan Àr MÀrsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MÀrsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur aktörerna MÀrsta kommun, MÀrstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MÀrsta och anvÀnde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MÀrstabo ger jag Àven min bild av MÀrsta som livsmiljö.
Hur förebygger interna kontrollsystem ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ utredning om sex börsnoterade företags samt tvÄ experters syn pÄ interna kontrollsystem och hur dessa förebygger ekonomisk brottslighet.
Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. IstĂ€llet ligger fokus pĂ„ hur företag efter bĂ€sta förmĂ„ga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fĂ„tt ytterligare uppmĂ€rksamhet pĂ„ senare Ă„r genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmĂ€lningar av ekonomisk brottslighet i Sverige pĂ„ senare Ă„r. Ăkningen kan sĂ€gas bero pĂ„ en rad faktorer, dĂ€r motiv, möjlighet och rationalisering Ă€r tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta ocksĂ„ verkar i symbios.
Interventioner mot antisocialt beteende pÄ förskolenivÄ - vÀsentliga bestÄndsdelar vid social brottsprevention i förskolan
Den rÄdande diskursen kring tidigt uppvisat normbrytande beteende som ökad risk för fortsatt antisocialt beteende i vuxen Älder, öppnar för en viktig diskussion gÀllande brottsprevention - vart ska fokus för brottsprevention ligga? Fokus i denna studie ligger vid just interventioner mot normbrytande beteende pÄ förskolenivÄ för att avvÀrja eventuell utveckling av antisocialt beteende senare i livet. Studien syftar till att presentera tidigare social preventiva projekt som utförts pÄ förskolenivÄ, utvÀrdera dessa projekt för att generera kunskap kring vilka de vÀsentliga delarna i ett dylikt projekt Àr samt presentera hur ett socialt brottspreventivt projekt pÄ förskolenivÄ bör utformas framöver. Genom en litteraturöversikt av tidigare projekt som utförts pÄ förskolenivÄ resulterar denna studie i tre huvudsakliga tabeller innehÄllandes Älder pÄ interventionssubjekten, programmets intensitet, riktning och typ av intervention samt huvudsakliga resultat. Studien pÄvisar vikten av tidig intervention, redan pÄ förskolenivÄ.
Den bilfria staden : om hÄllbarhet och levnadsstandard
Privatbilismen i stÀderna Àr ett fenomen som har vÀxt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en sÄpass kort tid har den helt förÀndrat hur vÄra stÀder ser ut och hur vi lever vÄra liv. Bilen har blivit en sÄ sjÀlvklar och viktig del av samhÀllet att trots att vi idag Àr vÀl medvetna om dess negativa inverkan pÄ miljön och pÄ oss sÄ diskuteras nÀstan aldrig möjligheten att
göra stÀderna bilfria. Med detta arbete vill jag ifrÄgasÀtta bilens sjÀlvklara plats i vÄra stÀder och i vÄr stadsplanering.
Jag har valt att se pÄ frÄgan ur ett socialt
hÄllbarhetsperspektiv och med fokus pÄ hur bilismen pÄverkar vÄra sociala liv, vÄr mobilitet, trygghet och livskvalitet i stort.
Huvuddelen av arbetet kretsar kring de tre fallen Vauban, Köpenhamn och Kuba.