Sök:

Sökresultat:

187 Uppsatser om Foder - Sida 9 av 13

Hästens välfärdsproblem relaterade till utfodring

Hästen har länge varit ett användbart och uppskattat djur av människan. Ända sedan domesticeringen för 6000 år sedan har hästen använts till krig, som draghjälp och för nöje. Hästen började sin utveckling som en mindre bladätande fyrtåad häst till dagens större entåade gräsätande häst. Denna utveckling var nödvändig för hästens överlevnad med anledning av ökad konkurrens av betet och förändrat klimat. Dagens hästhållning skiljer sig från den miljö hästen levde i som vild.

Teknik för egen foderberedning :

There is an uncertainty in the market for grain forcing the meat/milk producers to review alternative feeds to a larger extent, in order to get control over the feed costs. This has led to that the meat/milk producers need to have a good knowledge regarding how the different feeds influences the animals and which technical equipment to use for handling. For those that produce their own feedmix, there is a need to put interest in new crops and their characteristics to be able to get the knowledge of what is required for their own production. It is beneficial to keep an open dialogue with advisors to be updated in new crops and new technology for feeding. When mixing feed at farm level, the legislation is not very clear since it the target group is large scale mixing plants. We have brought up the most important rules and regulations from the EU parliament Council as well as the ones from the Swedish Board of Agriculture (SJV), regarding feed mixing on farm and factory level. We have studied beans and pea at two different moisture levels, in order to evaluate how the moisture level affects the distribution of particles when milling with a plaitmill and a hammermill.

Mjölkens ureahalt och mjölkkornas kväveeffektivitet :

Jordbruket står för en stor del (90 %) av ammoniakutsläppen I Sverige och nötkreaturen står för 71 % av dessa utsläpp. Ammoniak är en kväveförening som kan ge upphov till miljöproblem som övergödning och försurning. För att kunna förbättra kväveeffektiviteten och därmed minska ammoniakutsläppen behövs bra instrument för att se vilka åtgärder som behövs och var i produktionen de bör sättas in. Det här arbetet har som mål att utröna om mjölkurea kan vara en indikator för mjölkkors kväveeffektivitet, samt att förse rådgivare med hjälpmedel i arbetet mot ett högre kväveutnyttjande i mjölkproduktionen. I studien deltar 19 besättningar. Utfodringen och dess kopplingar till mjölkurea studerades.

Mjölksyrabakterier som tillsatser vid ensilering av majs :

The project was initiated by Medipharm which produce microbial inoculants which used as additives to preserve forage. The main goal was to test three inoculants to produce maize silege. The following Medipharm produced inoculants were tested, Milab 393, Lactisil Wolecrop II, Lactisil 300 2. An untreated control was included in the study. The trial was done at Swedish university of Agriculture and Science in Alnarp, Sweden. Eurostar was the cultivar of the maize and was grown on 20, 5 hectares.

Metabolism av mykotoxiner i våmmen

SammanfattningMykotoxiner är sekundära metaboliter som kan bildas av vissa mögelsvampar. Idisslare har generellt ett högre skydd mot mykotoxiner än vad enkelmagade djur har då våmmens mikroorganismer kan fungera som ett extra skydd mot mykotoxikos. Trichotecenerna deoxynivalenol och T-2 toxin bryts ner till de-epoxymetaboliter i våmmen genom att dess toxiska epoxyring spjälkas bort. Deoxynivalenol metaboliseras helt eller delvis av våmmens mikroorganismer, medan T-2 toxinets nedbrytningskapacitet inte är lika hög. Aflatoxin B1 har en låg nedbrytbarhet, och inga metaboliter har kunnat detekteras i våmmen.

Ekologiska livsmedel med fokus på märkning

Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

VTEC, smittskydd på gårdsnivå

Verotoxinproducerande E. coli är en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos människa upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS är mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och människor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mängder bakterier i sin avföring.

Förekomsten av salmonella hos reptiler i svenska hushåll samt en jämförelse mellan två selektiva odlingsmedia

Salmonellos är en av de viktigaste gastrointestinala infektionerna i världen. Den ger i vanliga fall en okomplicerad gastroenterit hos människor men kan i sällsynta fall spridas i kroppen och leda till allvarlig sjukdom och dödsfall. Bakterien är zoonotisk och då det idag anses att alla reptiler bär på salmonellabakterier är det ur folkhälsosynpunkt viktigt att få en uppskattning om hur vanlig salmonella är på sällskaps/hobby reptiler och terrarier i svenska hushåll. Syftet med studien var att uppskatta förekomsten av salmonella hos svenska reptiler och deras miljö samt ta reda på vilka underarter och serovarer som förekommer. Djurägarna kontaktades via olika internetforum för reptilägare och skickade in kloksvabbprov med tops från max en reptil per terrarie samt bottenmaterial från upp till 10 terrarier. Salmonella spp.

Inventering av ladugårdskatter och deras levnadsförhållanden i Östergötland

Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

Genmodifierade grödor och dess konsekvenser : För människa och miljö i Sydamerika, USA och EU

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex.

Svenska sällskapshundars hull

Fetma och övervikt är idag den vanligaste nutritionella sjukdomen som drabbar sällskapshundar. Ökade fettdepåer är ett rent fysiskt hinder för ett normalt hundliv, men predisponerar även individen för flera sjukdomar. Olika riskfaktorer och hälsoeffekter tas upp i detta arbete. För att få reda på hundens kroppsammansättning kan flera metoder användas, där utrustningen ibland är mycket dyr eller tidskrävande att använda. I denna studie presenteras ett undersökningssätt som inte kräver någon utrustning och som är lätt att använda för den praktiserande veterinären, där hullet bedöms med hjälp av syn och palpation. Syftet med denna studie var att undersöka en grupp svenska sällskapshundar avseende Foder-/motionsvanor, hull och eventuella häsoproblem.

Mul- och klövsjukas smittspridning och förmåga att smitta vilda djur

Mul- och klövsjuka är en epizooti av stor betydelse. Viruset är relativt miljötåligt och kan transporteras långa sträckor i atmosfären vid gynnsamma väderleksförhållanden. I februari 1966 blåste Mul- och klövsjukeviruset 100 km över Öresund ifrån svinbesättningar på danska sidan och infekterade nötkreatur på den svenska sidan. Viruset kan även smitta via objekt som varit i kontakt med smittan och via livsmedel ifrån smittade djur. Nöt är vanligtvis det djurslag som är känsligast och som får mest allvarliga kliniska symptom. 1997 skedde dock ett utbrott av serotyp O i Taiwan som smittade svin men inte nöt.

Utfodringens betydelse för hästens hälsa

Hästägaren är den som har det yttersta ansvaret för hästens välbefinnande. En viktig uppgift är att se till att hästen får ett väl anpassat Foder för att undvika Foderrelaterade sjukdomar. Det finns stora skillnader mellan den domesticerade och den vilda hästens Foderstat. Den största och mest markanta skillnaden är att den domesticerade hästens Foderstat till stor del består av stärkelse från spannmål då detta ingår i kraftFoder. Fång är också en Foderrelaterad sjukdom där de mest framträdande symtomen är smärta i hovarna.

Smak och konsistens hos ost : en litteraturstudie kring årstiderna och fodrets inverkan

To enjoy the richness of the grazing cows and high yield during the summers, even during the winter, cheese has been the way to store milk for thousands of years. Nowadays yield is high all year around and the cheese production is possible during all seasons. The aim of this paper is to investi-gate how and why the seasons influence taste and texture of pressed and ripened cheese. Milk is composed of proteins, fat, lactose and water but contains also a lot of vitamins. The quality of milk is very important for the final constitution of cheese.

Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar?

Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till den befintliga gården i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det förespråkas att man skall använda ett bra Foder med kvalitet till tjurarna för att på så sätt få ner slaktåldrarna och därmed en mer lönsam tjur. Båda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat.

<- Föregående sida 9 Nästa sida ->