Sökresultat:
461 Uppsatser om Flytta hemifrćn - Sida 16 av 31
Krympande kommuner - En innehÄllsanalys av kommunala översiktsplaner
Utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i
landets gles- och landsbygder medan storstÀdernas befolkningsmÀngd ökar. Syftet
med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgra metoder och strategier som de
krympande kommunerna har anvÀnt sig av för att försöka vÀnda stagnationen samt
att jÀmföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av vÀrlden.
För bÄde krympande stÀder och kommuner Àr problemet detsamma,
befolkningsminskning. Lösningen pÄ problemet Àr att försöka skapa en
befolkningstillvÀxt. Det finns mÄnga olika strategier för att vÀnda
befolkningsutvecklingen.
Agentens roll vid företagsetableringar i Kina : En studie av smÄ och medelstora företag
Kina har det senaste decenniet haft en enastÄende ekonomisk tillvÀxt samtidigt som landet har en enorm marknadspotential för mÄnga svenska företag. Detta har medfört att mÄnga svenska företag har valt att flytta hela eller delar av sin verksamhet till Kina. Att etablera sig pÄ en utlÀndskmarknad dÀr kulturen, lagar, sprÄk och allt annat man stöter pÄ Àr nytt kan innebÀra en stor risk och utmaning för företaget. Syftet med vÄr uppsats var dÀrför att analysera och redogöra för de problem som smÄ och medelstora företag stöter pÄ vid etableringar i Kina samt vilken roll en agent kan spela för att hjÀlpa dessa företag vid deras etablering. VÄr undersökningsmetod bestod av fem djupintervjuer med tre agenter och tvÄ företag samt en email-enkÀt som vi skickade till ett 60-tal smÄ och medelstora företag dÀr vi fick svar frÄn 15 företag.
Gestaltning av den vÄrdande relationen i naturligvÄrd, nÀr en anhörig drabbas av Alzheimers
Bakgrund: Alzheimers sjukdom förÀndrar minnet hos den drabbade, detta innebÀr att de blir beroende av vÄrdande. NÀrstÄende vill oftast inte lÀmna dem, utan blir deras naturliga vÄrdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, dÄ minnesstörning oftast förvÀrras av att flytta hemifrÄn. Oavsett om det handlar om naturlig vÄrd eller professionell vÄrd Àr den vÄrdande relationen viktigt dÄ den lindrar lidandet. Problem: MÀnniskor drabbade av Alzheimers har svÄrt att uttrycka sig verbalt, nÄgot som kan förhindra att den vÄrdande relationen uppstÄr.
Utformning och styrning av lager : Skapande av modell för tillÀmpning pÄ Sandvik SMT
Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.
Konjunkturens pÄverkan pÄ revisionsbyrÄerna : en studie över stora svenska revisionsbyrÄer
Under Är 2007 började ekonomin vÀnda frÄn hög till lÄgkonjunktur, senare fick denna lÄgkonjunktur namnet finanskrisen. NÀr konjunkturen vÀnder nerÄt pÄverkas de allra flesta i samhÀllet pÄ nÄgot plan, företags vinster kan blir lÀgre och arbetslösheten ökar. Denna studie undersöker hur revisionsbyrÄerna i Big Four pÄverkas i en lÄgkonjunktur, bÄde hur de pÄverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgÄngsrika. För att fÄ reda pÄ dessa frÄgor bygger uppsatsens empiriska studie pÄ kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byrÄer i Sverige. Teoriavsnittet innehÄller rapporter frÄn internationella organisationer som studerat hur Big Four pÄverkas ekonomiskt. Det följs dÀrefter av tre stycken guider frÄn konsulter som ger tips pÄ hur företag ska bli framgÄngsrika under en lÄgkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvÀrde. Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyrÄerna pÄverkas av konjunkturförÀndringar.
?Jag vill bara ha ett jobb? : En kvalitativ studie om arbetslösa ungdomars upplevelser av sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden
I denna studie var syftet att utifrÄn ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förstÄelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i SollefteÄ kommun. Resultatet visade pÄ att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsÀttningsgrad Àn de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade.
FörutsÀttningar för integration : en kvalitativ studie om fem mÀn med patriarkala rötter, deras integrationsprocess och synen pÄ heder
Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i intervjuer med fem mÀn. I fokus Àr deras patriarkala rötter, deras förutsÀttningar för integration och deras syn pÄ heder. Syftet med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen för hur mÀn med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhÀllet. MÄlet Àr att uppnÄ en förstÄelse för och insikt i de faktorer som Àr vÀsentliga för dessa mÀns integration men ocksÄ de omstÀndigheter som motverkar integration. De forskningsfrÄgor som legat till grund för studien var: Vilka skÀl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? KÀnner de sig delaktiga i det svenska samhÀllet? Vilka förÀndringar har skett i familjestrukturerna? Har synen pÄ heder förÀndrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrÄn den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förÀndringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhÀllet, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism.
Beskattning av idrottsutövare - intern internationell personbeskattning ur ett elitidrottsperspektiv
Idrottsmarknaden har gÄtt igenom stora förÀndringar de senaste Ärtiondena, vilket har lett till en pÄ mÄnga sÀtt ökad internationell konkurrens. FrÄn en tid nÀr Àven mÄnga av de stora stjÀrnorna sÄgs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig pÄ sitt idrottande. PÄ lagidrottsomrÄdet spelar lÀndernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft dÄ de pÄverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjÀrnorna. Med hÀnsyn till att harmoniseringen pÄ skatteomrÄdet Àr högst begrÀnsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevÀrt, varför det finns anledning att se nÀrmare pÄ hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att sjÀlva vÀlja sin bosÀttning Àn vad lagidrottarna har, eftersom de förstnÀmndas idrottande inte pÄ samma sÀtt Àr bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare Àr praktiska skÀl ofta huvudorsaken vid val av bosÀttning, men Àven ett lands skatteregler Àr nÄgot som mÄnga gÄnger tas hÀnsyn till.
Att grÀva dÀr man stÄr och flytta staden : ett experimentellt uttryck av Kirunas kulturarv
Kiruna genomgÄr en stadsomvandling eftersom grunden som dagens stadskÀrna
vilar pÄ kommer att bli mer instabil i takt med att LKABs malmbrytning
kommer nÀrmare staden. I det hÀr arbetet visas tre koncept vilka skulle kunna
inspirera till nya platser i den kommande stadskÀrnan. Koncepten Àr skapade
efter inspiration som Àr kopplat till stadens kulturarv. Att anvÀnda sig av
kulturarvet som inspiration i skapandet av nya platser Àr en av frÄgorna som
diskuteras i arbetet. Jag kan konstatera att det har en behÄllning genom att det
leder till att platsspecifi k design.
Riskanalys med avseende pÄ brand: Norrmalmsverkstaden, Siemens Industrial Turbomachinery AB, FinspÄng
Lagen om skydd mot olyckor stÀller krav pÄ att företag med hög riskbild gÀllande brand skall genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Med detta som grund har i detta arbete genomförts en riskanalys med ÄtgÀrdsförslag i syfte att bidra med underlag för att förbÀttra brandskyddet i Norrmalmsverkstaden i FinspÄng. Norrmalmsverkstaden Àgs och nyttjas av Siemens Industrial Turbomachinery AB [SIT AB] som tillverkar gas- och Ängturbiner. Turbiner till ett försÀljningsvÀrde av flera hundra miljoner kronor monteras och finns uppstÀllda i Norrmalmsverkstaden. En brand dÀr turbiner och övrigt material i lokalen pÄverkas skulle fÄ stora ekonomiska konsekvenser för SIT AB.
?Jag drömmer om att fÄ tummen ur och flytta hemifrÄn? En studie om livskvalitet genom sjÀlvbestÀmmande och delaktighet hos vuxna personer med ryggmÀrgsbrÄck
Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svÄrigheter om hur kognition pÄverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnÄ delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. De frÄgor som har stÀllts Àr: 1.) Vad pÄverkar den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utstrÀckning upplever informanterna att de kan pÄverka den egna förmÄgan till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har anvÀnts dÀr totalt Ätta patienter i Äldrarna mellan 20-55 Är och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer pÄverkar MMC-patienters upplevelse av sjÀlvbestÀmmande och delaktighet. NÄgra faktorer som pÄverkar Àr kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgÀnglighet med flera.
Flexibla produktstrukturer i en livsmedelsproduktion : En fallstudie pÄ Atria Chark & Deli i Sköllersta
Seniorboende Àr en ny boendeform för Àldre, frÄn 55 Är och uppÄt. Vilka faktorer gÄr att urskilja i offentliga debatten nÀr det gÀller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar mÀnniskor dit och hur upplevs boendet? En stor förÀndring för Àldre var nÀr kvarboendeprincipen hade sitt intÄg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att mÀnniskor inte lÀngre kunde tvingas flytta ifrÄn sina hem nÀr de blev gamla och sjuka. Under vÄra verksamma Är inom Àldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förÀndring i form av Àdelreformens införande Är 1992.
Unga mÀnniskors skÀl till att flytta: skillnader mellan
Jokkmokks kommun i Norrbotten och Vansbro kommun i Dalarna
Sverige har lÀnge fÄtt tampas med problem som de inrikes omflyttningarna i landet fört med sig. Landsbygd, glesbygd och mindre orter avfolkas medan storstÀdernas befolkning fortsÀtter att vÀxa. SÀrskilt unga mÀnniskor flyttar, och de gÀngse uppfattningarna Àr att ungdomar flyttar för att söka jobb eller för att utbilda sig. Den hÀr studien Àmnar till att ta reda pÄ vilka orsakerna till flyttning bland unga Àr och om orsakerna till flyttning skiljer sig mellan kommuner I norra Sverige och kommuner som ligger i Svealand. Studien som genomförts Àr kvalitativ och bygger dels pÄ intervjuer med utflyttade personer frÄn Jokkmokks kommun i norra Norrland, och Vansbro kommun i Svealand.
Stanna eller flytta: en undersöking om vad LuleÄ kommun gör för att fÄ nyexaminerade studenter att stanna kvar i LuleÄ
LuleÄ kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invÄnarantalet i kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillvÀxt de hoppats pÄ uteblev, dÄ dagens befolkning Àr drygt 73 000. MÄnga av dem som flyttar till LuleÄ Àr studenter som studerar vid LuleÄ tekniska universitet. Denna grupp Àr av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i LuleÄ. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillvÀxten bero pÄ att mÄnga studenter som studerar vid LuleÄ tekniska universitet lÀmnar staden nÀr de Àr klara med sina utbildningar.
Vi bestÀmmer över vÄrt barns utbildning : En systematisk litteraturstudie gÀllande bestÀmmanderÀtten till barns utbildning och förflyttningen till friskolor
ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gÀllande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller förÀldrarna. Forskning visar att förÀldrars önskan om befrielse frÄn specifika undervisningsinslag för sina barn Àr ett vÀxande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis frÄn Skolverkets hÄll. Detta resulterar i att förÀldrar vÀljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor dÀr befrielse utdelas godtyckligt och lÀttvindigt för att kringgÄ problematiken, nÄgot som bemöts med bÄde ris och ros frÄn forskarnas hÄll.UtifrÄn ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmÀrksammas olika lösningar av ovanstÄende problem med utgÄngspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rÀttigheter som vÀger tyngst.