Studiens syfte är att undersöka hur det talas om tillfrisknande från drogberoende inom Kriminalvårdens 12-stegprogram och vilka faktorer som blir betydelsefulla för tillfrisknande. 12-stegsprogrammet är ett av de mest använda behandlingsprogrammen mot droger inom svensk Kriminalvårdsanstalt. Studiens undersökningsobjekt utgörs av Kriminalvårdens nationella manualer för 12-stegsprogrammet samt praktiknära användare av programmet. Vald teoretisk utgångspunkt är den transaktionella teorin, vilken behandlar kunskapande och meningsskapande processer. Insamlat datamaterial har analyserats med diskursanalys där betydelsefulla faktorer för tillfrisknande identifierats.

Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta är särskilt vanligt inom mjukvarubranschen, där företag ofta anställer dataspecialister från andra länder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebär fler kulturskillnader på arbetsplatserna. Detta kan både äventyra och berika ett projekt, beroende på hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den här studien är syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna.I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att få kunskap om olika kulturer.

Uppsatsen bygger på begreppet ?Positive Deviance? och dess förändringsmetoder till att positivt förändra individers tillvägagångssätt och prestationer på arbetsplatsen. Metoderna förespråkar att befintliga positiva avvikares arbetssätt ska identifieras, analyseras och appliceras på resten av individerna i samma grupp via en ?bottom-up? process. Det med avsikten att skapa en bestående och lönsammare lösning som annars vanliga konventionella förändringsmetoder inte brukar lyckas åstadkomma.Med en abduktiv ansats och en kvalitativ fallstudie som innefattar sex semi-strukturerade intervjuer med ledare på ett kundserviceföretag så har flera likheter liksom skillnader upptäckts gentemot förespråkade förändringsmetoder.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna.

Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år.Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare..

Vid afasi påverkas förmågan att samtala och interagera med andra människor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med afasi lyckas interagera med hjälp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstärkning till samtalsinnehållet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmåga hos personer med afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den här studien använts som utgångspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmåga som är ämnat att användas vid vårdinrättningar som rehabiliterar personer med afasi. Sex logopeder använde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmågan dels hos tio personer med varierande karaktär och svårighetsgrad av afasi, dels hos deras konversationspartners.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god läsare. En god läsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av årskurs tre ha nått upp till LUS punkt 15. Detta innebär att eleven läser flytande med en god förståelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill även undersöka om läsinlärningsmetoden har haft någon påverkan för de elever som inte har goda språkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i ämnet visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för att bli en god läsare.

Emotional intelligence (EQ) has been claimed to be the most critical factor in determining a person's success in life, both personal and professional. EQ highly affects academic and job performance, leadership, stress, and well-being but is still not widely accounted for in recruitment processes. During the last 20 years a large number of researchers have shown interest in the concept of emotional intelligence, but few have studied its practical implications and how EQ-tests are used as a selection tool in recruitment processes. To create an understanding of the motivation for using the test, as well as its role in recruitment decisions, qualitative interviews have been conducted with recruiters at companies in Stockholm, Sweden. All interviewed companies use the self-assessment test EQ:i 2.0.

Utvecklingen av ett alltmer konsumtionistisktförhållningssätt till livet har lett till en resultatdriven inställning hosmänniskan. Att samhället befinner sig i ständig förändring och där förhållandettill tiden är flytande märks mest i storstäderna. Tempot är högt ochfokuseringen ligger på det yttre snarare än det inre. Syftet med denna studieär därmed att förstå och tolka de upplevelser och reflektioner som storstadsmänniskanhar i relation till den inre tillfredställelsen. Studien belyser de faktorersom spelar in när människan i dagens samhälle talar om inre tillfredställelse.Den tidigare forskningen är övervägande kvantitativ och belyser samhälletspåverkan på individen och hennes välbefinnande, däribland har Zygmunt Baumansteori om konsumtionssamhället behandlats som tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan hjälpa elever att utveckla empati. Vi undersökte detta med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio pedagoger. Syftet med intervjuerna var att ta del av deras erfarenheter kring ämnet. Vi var även intresserade av att ta reda på vad pedagogerna ansåg att ordet empati betyder och hur de tyckte att empati uttrycker sig hos barn. Forskningen säger att grunden för barnens empatiutveckling läggs i det tidiga samspelet mellan barnen och föräldrarna men att skolan ändå har stora möjligheter att påverka denna utveckling.

Examensarbetet Auktoritär-, demokratisk- eller låt-gå? En studie av tre gymnasielärares ledarroller behandlar lärares ledarroller. Vi har utgått från ett centralt begrepp, ledarroller. I vår studie valde vi metoderna observation och intervju, då vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielärare. De två metoderna visar tillsammans lärarnas synsätt och vårt synsätt på hur ledarrollen tar form i klassrummet.

Jag har närmat mig Yat-tekniken ur en genuskontext för att se om det är möjligt att med den kunna göra mer medvetna val som skådespelare utifrån behovet av att inte följa den normativa bilden av vad en kvinna eller man ska vara, representera eller presenteras som på scenen. I mitt arbete har jag använt och undersökt Yat-tekniken som en möjlighet att se schablonen eller kategoriseringen i den vedertagna bilden av vad en människa ska vara. Jag har utgått från att femininiteter och maskuliniteter betecknar mänskliga karaktärsegenskaper fritt flytande. De har således inget med skådespelarens biologiska kön att göra. Med den utgångspunkten vore det potentiellt möjligt att med hjälp av Yat- tekniken kroppsligen applicera dessa rörelsekvalitéer på alla individer oavsett könstillhörighet.