Syfte: Mitt syfte är att undersöka vad för erfarenheter de utländska lärarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter från hemlandet påverkar deras lärararbete i Sverige. Hur ?översätter? de sina kunskaper och konstruerar sin läraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en läraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte är de frågor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjälp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, använder jag Baumans teori om ?flytande? samhälle där identitetsskapande är en ständigt pågående process.

I arbetet mot en hållbar samhällsutveckling spelar näringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen är personer med ansvar för frågorna inom företagen, ett ansvar som återfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förväntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgångspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förväntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar därför på tre närliggande forskningsområden.

Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rådet beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för människor. Den här studien granskar det påståendet där syftet är att genom en kvalitativ textanalys, av Risksamhället och Flytande rädsla tillsammans med annat vetenskap-ligt källmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen är ineffektiv vad gäller brottspre-vention, trots det fortsätter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat på BRÅ:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar där enkäter används.

Mat och hälsa uppmärksammas allt mer i media och idag finns det gott om hälsotidningar som utlovar kostbudskap och mirakelkurer för hälsan. Konkurrensen är hård mellan tidningarna och för att locka läsare gäller det att skriva texter som väcker känslor och som berör. Goda kostvanor är viktigt för hälsan och Livsmedelsverket har utifrån de Svenska Näringsrekommendationerna utformat fem kostråd som ska underlätta för människor att tillämpa goda kostvanor. Kostråden handlar om frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, flytande fetter och nyckelhålsmärkta produkter. Men skriver hälsotidningarna, som är ett kraftfullt medium för hälsokommunikation och som kan påverka människors livsstilar, något om Livsmedelsverkets kostråd? Det var en fråga som väckte nyfikenhet hos oss som författare till den här studien.

Genom ett omhändertagande enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga blir ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Vården utgår från ett miljöterapeutiskt arbetssätt där behandlingen sker i grupp även om vården bygger på individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vården tillförsäkras en gynnsam miljö och komma bort från destruktiva levnadsförhållanden. Syftet med uppsatsen är att studera hur gruppens förutsättningar påverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen påverkar socialisationsprocessen genom att få kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgår frågeställningen från:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsättningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien är en kvalitativ fallstudie där data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker på ett flyktigt sätt då de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.

Kväve är ett element med både positiva och negativa effekter på ett kolståls egenskaper och det är därför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvävehalten i stålet med hänsyn till kravet på slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stålets slutliga kvävehalt påverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg där högkolhaltigt råjärn konverteras till lågkolhaltigt råstål, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. Både kol och syre har en stark inverkan på kvävets löslighet i flytande stål. Ett flertal planerade försök med provtagning under pågående LD-process och analys med LECO® har legat till grund för en kartläggning av kväveförloppet, särskilt med avseende på konvertering av stål som återanvänds i processen, s.k.

På fumingverket i New Bolidens smältverk Rönnskärsverken utvinns zinkklinker ur kopparslaggen från kopparframställningsprocessen. Detta görs genom att reducera slaggen med injektion av kol och luft i slaggbadet. Under de senaste åren har fumingverket störts av jäsningar i slaggen som i vissa fall får slaggen att expandera så kraftigt att den rinner ur sättningsugnen när den tappas från fumingugnen. I detta examensarbete har slaggen karaktäriserats för att utreda jäsningen. Slaghar provtagits från olika steg kring fumingprocessen och analyserats för kemisk sammansättning.

Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rådet beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för människor. Den här studien granskar det påståendet där syftet är att genom en kvalitativ textanalys, av Risksamhället och Flytande rädsla tillsammans med annat vetenskap-ligt källmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen är ineffektiv vad gäller brottspre-vention, trots det fortsätter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat på BRÅ:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar där enkäter används.

I det moderna informationssamhället vi lever i, har tillgången till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit så enkelt att förmedla och ta emot information som det är idag. Detta har till stor del underlättat inom arbetslivet då det globala avståndet minskar och vi har möjlighet att arbeta från ett flertal olika platser. Däremot kan den andra sidan av myntet innebära att vi tar emot mer information än vad vi har förmåga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. När informationen transformeras till någonting negativt och påfrestande brukar man säga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett närbesläktat fenomen till detta är det så kallade Interaction overload där man, till skillnad från Information overload, uppmärksammar interaktionen som individen utsätts för.Arbetsmailen är ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av både Information overload och Interaction overload.

Studiens syfte är att undersöka hur barnrättsperspektivet utifrån Barnkonventionen uppfattas i förskolan. Frågeställningarna bygger på Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollärarna att alla barn har samma rättigheter och lika värde? Hur uppfattar förskollärarna att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att utvecklas? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att komma till tals? Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har använts för att samla in empirin.

Idag består största delen av vår energikonsumtion av fossila bränslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det är viktigt att ta fram alternativ. Vågkraft har en stor potential till att bli en energikälla med väsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vågkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förväntas bli dominerande inom de närmaste 20 åren. Genom vågenergiomvandlare omvandlas vågornas energi till elektricitet och det är energiomvand-lingen som kallas för vågkraft. Det finns många olika platser i världen som lämpar sig för vågkraft, framför allt länder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

Idag består största delen av vår energikonsumtion av fossila bränslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det är viktigt att ta fram alternativ. Vågkraft har en stor potential till att bli en energikälla med väsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vågkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förväntas bli dominerande inom de närmaste 20 åren. Genom vågenergiomvandlare omvandlas vågornas energi till elektricitet och det är energiomvand-lingen som kallas för vågkraft. Det finns många olika platser i världen som lämpar sig för vågkraft, framför allt länder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

Över 90 % av betäckningarna inom Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen (ASVH) skedde med artificiell insemination (AI) år 2011. AI har många fördelar i avelsarbetet då hingsten inte behöver vara på plats när stoet brunstar, möjligheten att välja bland både nationella och internationella hingstar ger en stor valmöjlighet för stoägaren. I Sverige samlas sperma från hingstarna normalt sett tre gånger i veckan genom upphopp på en fantomhäst där ejakulatet samlas i en artificiell vagina. Trots mycket forskning är det fortfarande ca 20 % av hingstarna som lämnar spermier som inte lämpar sig för frysning. Innan nedkylning centrifugeras seminalplasman bort eller späds ut för att reducera inverkan på spermierna. Seminalplasman har positiv inverkan på spermierna vid naturlig betäckning men kan ha negativ inverkan på spermierna under lagring.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet.I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen.

SSAB Tunnplåt AB i Luleå tillverkar höghållfasta stål och ett viktigt processteg är stränggjutningen, där flytande stål gjuts till så kallade slabs: stålstycken som sedan valsas till plåt. Under gjutningen rör sig den första delen av anläggningen i en oscillerande rörelse som är viktig för processen, men denna rörelse genererar också intryck i det nybildade stålskalets yta, varpå stålet riskerar att spricka. Dessa inre och yttre sprickor försämrar slabsens kvalitet. Sprickförekomsten kan påverkas genom att styra oscillationsrörelsen under gjutningen. Sprickfrekvensen skattas genom att mäta det så kallade oscillationsmärkesdjupet.