Hur sjÀlva leken och barns utveckling pÄverkas av naturen och vÀrdet av naturlekplatser har tidigare haft lÄg prioritet inom forskningen men Àr idag ett mycket diskuterat Àmne. Genom att gamla planeringsnormer om avstÄnd, innehÄll och storlek pÄ lekplatserna har tagits bort finns en risk för att barns möjligheter till att leka utomhus minskar. Vikten av en sÀker lekplats har kommit att ta allt mer fokus. För att studera de förÀndrade förutsÀttningarna för barns utomhuslek riktar sig dÀrför detta arbete mot de skillnader i anlÀggning och skötsel som förvaltare upplever mellan naturlekplatsen och den prefabricerade lekplatsen. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över vad forskning och litteratur visar gÀllande barns lek.

Den information som företag lĂ€mnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det Ă€r dĂ„ av stor vikt att informationen Ă€r tillförlitlig, vilket i sin tur Ă€r beroende av egenskaperna hos det som mĂ€ts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förĂ€ndring var att företagen, istĂ€llet för Finansinspektionen, skulle ta fram mĂ„nga av de antaganden som behövs vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor pĂ„verkan pĂ„ företagens finanservilket innebĂ€r en risk att de anvĂ€nds i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ett företags finansiella situation pĂ„verkar dess val av aktuariella antaganden vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger pĂ„ insamlades frĂ„nĂ„rsredovisningar frĂ„n 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hĂ€mtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i Ă„rsredovisningarna för Ă„r 2004 och 2005.

I dagens samhÀlle finns mÄnga företag som hanterar stora mÀngder information varje dag. Dessa företag har svÄrt att manuellt överblicka all information. Den stora mÀngden data krÀver automatiserade processer för att utvinna intressanta mönster som mÀnniskor sedan kan tolka och anvÀnda som underlag för vidare analys. En sÄdan process Àr klusteranalys vars syfte Àr att dela upp datamÀngden i olika segment för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur olika faktorer pÄverkar. Det stÀlls höga krav pÄ att presentationen kan förmedla informationen pÄ ett effektivt och enkelt sÀtt ifall de ska kunna anvÀndas av mÀnniskor som, inte sjÀlva kommer i kontakt med arbetet med utan, bara anvÀnder resultaten som ett underlag i sin yrkesroll.

Denna rapport kommer att redogöra för NK-cellers (Naturliga mördarceller) beteende vid odopat tillstÄnd. Det vi kallar dopning Àr nÀr NK-celler aktiveras genom interleukin-2, detta Àr en signalerande molekyl i vÄrt immunsystem som reglerar aktiviteten hos vita blodkroppar vilka utgör en del av immunförsvaret.Med hjÀlp av ett par mikroskopfilmer har vi kunnat följa varje enskild NK-cells migration(rörelse) och interaktion med vÄra mÄlceller i ett prov under en 8-timmars period. De mÄlceller vi anvÀnder Àr en sorts tumörceller, HEK 293T(Human embryonic kidney 293T cells. Vi har valt att spÄra cellerna manuellt med ett program kallat ImageJ och automatiskt med ett matlabprogram, Baxter algorithm. Anledningen till att vi dessutom valt att spÄra automatiskt Àr för att kunna avgöra hur vÀl detta program kan spÄra celler.

Inom matematikÀmnet har e-bedömningar, aktiviteter dÀr digitala tekniker anvÀnds för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra omrÄden. Detta beror sannolikt pÄ det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt sprÄk och sÀrskiljer det frÄn traditionellt skriftsprÄk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik Àr att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i mÄnga fall varit lÄngsam och svÄr att begripa. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrÄn aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lÀtthet för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av vilken av teknikerna som lÀmpar sig bÀst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnÄ syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att lÄta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat pÄ inmatningstid, korrekthet och upplevd lÀtthet.Resultaten visar pÄ att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende pÄ samtliga undersökta aspekter.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmÀrksammad bland allmÀnheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens pÄ finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar pÄ det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor pÄ marknaden.Den polariserade debatt som framstÀlls i media saknar ofta tillrÀcklig information om vad högfrekvenshandel Àr och det finns dessutom olika definitioner pÄ vad HFT Àr. Detta har skapat ett stort avstÄnd mellan den bild av HFT som Äterges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och pÄverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstÄ hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundlÀggande översikt pÄ hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in pÄ hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Miljonprogrammens trÀdbestÄnd prÀglades generellt vid anlÀggning av ett ensidigt artval. Tidigare forskning tyder pÄ att trÀdbestÄnden pÄ flertalet miljonprogramsomrÄden till stor del prÀglats av en bristande hÀnsyn till vegetationens utveckling över tid. Ett snÀvt antal arter med snabb tillvÀxt och förmÄga att klara av de störda markförhÄllanden som uppstÄtt i och med det mekaniserade byggandet har pÄ mÄnga platser överanvÀnts och skapat monotona utemiljöer . Tidsperspektivet ger oss idag möjlighet att utvÀrdera trÀdbestÄnden inom rekordÄrens bostadsgÄrdar ur ett hÄllbarhetsperspektiv och uppsatsen utreder huvudsakligen vilka riktlinjer som kan vara aktuella för att, utifrÄn olika övervÀganden, styra och forma trÀdbestÄndet inom det specifika fallstudieomrÄdet tillika miljonprogramsomrÄdet Vilbergen i syfte att skapa ett mer lÄngsiktigt hÄllbart trÀdbestÄnd. Uppsatsen Àr huvudsakligen indelad i tre delar. I den teoretiska bakgrunden undersöks i litteraturen hÄllbara trÀdbestÄnd utifrÄn aspekterna trÀd i dynamik, artval, vÀxtteknik och rotutrymme.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsstÀllning eftersom det fortfarande Àr mest mÀn som Àr chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen Àr 4 % för kvinnor och 96 % för mÀn (SCB, 2010). Det finns starka skÀl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna Àr ett andrahandsval. NÀr det Àr högkonjunktur och brist pÄ arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krÀvs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).

Syftet med studien Àr att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit fÄ studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vÄr ambition med studien Àr att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrÄn tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det naturvetenskapliga innehÄllet som kommuniceras i förskolan hÄlls pÄ en vÀldigt grundlÀggande nivÄ baserad i vardagssprÄket.

Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r redogöra hur tvĂ„ vĂ„tmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna frĂ„ga har jag noga studerat beslutsgĂ„ngen, gjort fĂ€ltstudier, talat med markĂ€gare tagit del av opublicerat material och studerat Ă€ldre och nya kartor över de bĂ„da vĂ„tmarkerna, bĂ„da belĂ€gna i trakten av Höja, ungefĂ€r fem kilometer sydost om Ängelholm, och Ă€ven gjort fĂ€ltstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att frĂ€mja anlĂ€ggningen av vĂ„tmarker. BĂ„da intresserar sig för att minska övergödningen och med vĂ„tmarker sĂ„ Ă„stadkommer de detta. Utöver vattenrenare sĂ„ Ă€r vĂ„tmarker ocksĂ„ av intresse rent utbildningsmĂ€ssigt och bra för att fĂ„ en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet Ă€r skillnad pĂ„ storleken av vĂ„tmarker i nordvĂ€stra SkĂ„ne gentemot i Danmark. Detta beror pĂ„ att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrĂ„gor och kunde genomdriva vĂ„tmarksanlĂ€ggningar i större utstrĂ€ckning.VĂ„tmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar bĂ„da som naturliga reningsverk av nĂ€rsalter.

Projekt har blivit en arbetsform som Àr vanlig i mÄnga branscher, i mÄnga organisa-tioner och för mÄnga olika uppgifter, och som dessutom ofta Àr det normala sÀttet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa Àr vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De Àr ofta tÀnkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma sÀrdrag, t.ex. likartade projektmÄl, genomförs i samma bransch eller har fokus pÄ vissa aktörer.Undersökningen utgÄr frÄn en modell som bestÄr av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förÀndringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans pÄ ett stiliserat sÀtt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen Àr i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder pÄ att den domÀn som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmÀssiga organisationer och dÀri frÀmst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgrÀnsad domÀn.

Examensarbetet har utförts pÄ Fagerhults Belysning AB, i Habo, 30 kilometer nordvÀstlig riktning frÄn Jönköping. Examensarbetet leder fram till ett koncept av en vÀggbelysningsarmatur med tilltalande design. Armaturen Àr nyskapande och innehÄller innovativ teknik. Möjligheten att anvÀnda dioder som ljuskÀlla undersöktes. Det har varit viktigt i examensarbetet att samla mycket information genom intervjuer med personal och mÄlgruppen för försÀljningen, arkitekter.

Denna studie syftade till att undersöka klimatförÀndringens pÄverkan pÄ bergsglaciÀrer, dessas betydelse som vattenresurser och vad det har för konsekvenser för mÀnniskorna som bor i dessas nÀrhet. GlaciÀrer tÀcker idag cirka 10 % av jordens landyta och finns pÄ alla vÀrldens kontinenter. Dessa glaciÀrer bildar smÀltvatten som sedan strömmar ut och blir till en viktig vattenkÀlla för mÀnniskor som bor i deras nÀrhet. BergsglaciÀrer stÄr idag inför stora klimatförÀndringar,av bÄde naturliga och antropogena orsaker som bl.a. beroende pÄ ökning av vÀxthusgaser i atmosfÀren.

Strandskyddet i Sverige Àr en del av allemansrÀtten som innebÀr att var och en har rÀtt att under ansvar fÀrdas fritt i den svenska naturen, den rÀtten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens frÄn förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fÄtt nytt innehÄll, bland annat att LÀnsstyrelsen Àr den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa Àrenden. En ny regel som ska sÀkerstÀlla att fri passage ges vid tomtplatsbestÀmning infördes Àven 2009.Ett antal överprövningsÀrenden har studerats för att kunna analysera tillÀmpningen av bestÀmmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie Àr tÀnkt att svara pÄ om krav pÄ fri passage förekommer i andra lÀnder.

Denna litteraturstudie handlar om hur det gÄr till nÀr smÄ barn nÀrmar sig lÀsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga lÀsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus pÄ de yngre barnen som Ànnu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om lÀsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utstrÀckning som forskning om barn som redan börjat skolan.Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgÄr olika faser under processen mot mÄlet att bli en lÀsande och skrivande person.