Denna undersökning skall ge en bild av hur medlemmarna ser pÄ skogsÀgareforeningen Norrskog. Undersökningen baseras pÄ 228 st slumpmÀssigt utvalda medlemmar som besvarat en enkÀt. Underlaget har kompletterats med intervjuer av 5 st inspektorer. Medlemmarna tenderar att bygga upp sitt virkesförrÄd. De likstÀller i medeltal de ekonomiska vÀrdena med andra vÀrden med att Àga skog.

Vetenskapsjournalister fungerar som en lÀnk mellan forskare och allmÀnhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översÀtta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebÀr att förenkla. Metaforer, liknelser och jÀmförelser Àr journalistens frÀmsta verktyg i detta arbete. Metafor Àr en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas frÄn sitt naturliga sammanhang och anvÀnds i ett annat.

Enligt forskning har riktig natur och bilder av natur en avstressande effekt pÄ mÀnniskor i sjukhusmiljö. Stenpartier byggs ofta för att simulera naturliga förhÄllanden och kan upplevas som en tredimensionell landskapsmÄlning som förÀndras med Ärstidens vÀxlingar.Syftet med denna studie Àr att komma fram till en gestaltningsskiss med hjÀlp av sten och stenpartivÀxter. Gestaltningen tÀnkta plats Àr utanför GÀvle sjukhus. Fokus har lagts pÄ stenpartiets uppbyggnad, vÀxternas krav och anpassningen till sjukhusmiljön.För att ta reda pÄ ett stenpartis uppbyggnad och stenpartivÀxters krav pÄ vÀxtmiljö har bÄde en litteraturstudie och platsbesök med intervjuer gjorts. Litteraturen Àr sökt via LIBRIS.

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.

Idag anvÀnds hÀsten frÀmst i sportsammanhang och som fritidssysselsÀttning genom ridning och körning. Det vanligaste sÀttet att hÄlla hÀstar pÄ i Sverige under 2010 Àr stall med boxar med begrÀnsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns fÄ studier gjorda pÄ hÀstens rörelsemÀngd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemÀngden ökar i större hagar. En studie gjord pÄ Flyinge 2005 indikerar pÄ att hÀstar som gÄr i par har större aktivitet i hagen Àn hÀstar som gÄr enskilt. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om hÀstarna rör sig mer vid utevistelsen om de gÄr i par jÀmfört med om de gÄr enskilt. Studiens frÄgestÀllning Àr: Stimuleras hÀstarna till ökad rörelseaktivitet om de gÄr parvis i hagen jÀmfört med om de gÄr enskilt? Hypotesen Àr att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd strÀcka jÀmfört med hÀstar som hÄlls enskilt. I studiens försök deltog Ätta hÀstar fördelade pÄ tvÄ par och fyra enskilda.

Att hÄlla djur i djurparker innebÀr ofta en stor inskrÀnkning pÄ deras beteendemönster. Denna litteraturstudie Àr inriktad pÄ Afrikas stora kattdjur. Lejon, leopard och gepard har i sina naturliga habitat stora revir och de jagar för att fÄ föda. I djurparker hÄlls de i förhÄllandevis smÄ hÀgn och har inte möjlighet till att jaga. NÀr djur hÄlls i en suboptimal miljö Àr det vanligt att de utvecklar stereotypier.

Projektet baserades pÄ analyser av Munksjöns sediment. Munksjön Àr belÀgen i centrala Jönköping och har under mÄnga decennier omgivits av miljöbelastande verksamheter. Detta har resulterat i att sjön Àr sÄ starkt förorenad att den ligger pÄ första plats i LÀnsstyrelsens 30-lista över prioriterade objekt i det regionala programmet för undersökning, utredning och ÄtgÀrder av förorenade omrÄden i Jönköpings lÀn. Den mest förorenade delen av sjön, fiberbanken, Àr belÀgen utanför Munksjö AB som tidigare slÀppt ut stora mÀngder fibermaterial och kvicksilver med sitt processvatten frÄn papperstillverkningen.Analyserna har omfattat syreförbrukning och svavelinnehÄll. Sedimentprovertogs frÄn fyra lokaler i olika omrÄden och djup.

Arbetet undersöker hur förhÄllningssÀttet till vinterklimatet i stadsbyggande har utvecklats samt hur vintern och dess relation till stadsbyggande pÄverkar anvÀndningen och den fysiska utformningen av staden. En bredare litteraturstudie har genomförts och sedan kompletterats och exemplifierats i en fallstudie av LuleÄ.Resultatet visar att det finns en grundhÀnsyn till en plats specifika klimat i det traditionella byggandet, men den blev överkörd av den stora urbaniseringen som startade efter andra vÀrldskriget. Utformning och design av vÄra stÀder har istÀllet styrts av ekonomi och industriell tillvÀxt. Idag har ökande klimatförÀndringar och miljöproblem lett till ett vÀxande fokus och medvetenhet kring klimatfrÄgor dÀr Àven vinterns förutsÀttningar fÄtt en tydligare stÀllning inom stadsbyggande, framför allt i norra Sverige.AnvÀndningen av staden Àndras under vintern dÄ bÄde intensiteten och typen av aktiviteter förÀndras. Klimatet gör att man inte tillbringar mer tid Àn nödvÀndigt utomhus.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. FrÄgestÀllningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhÄller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet bestÄr av opinionsmaterial frÄn Kyrkans Tidning, Dagen och VÀrlden Idag, och i analysen behandlas artiklar frÄn Är 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrÄn Fairclough. Jag har Àven lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst. TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.

Det hÀr examensarbetet handlar om hur yngre förskolebarn i tvÄ och tre ÄrsÄlder gör för att vinna tilltrÀde till lekar som redan pÄbörjats och initierats av andra barn.  Examensarbetets teoretiska utgÄngspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr forskningsintresset riktas mot hur barns vardagsliv ter sig, och i detta fall med sökarljuset styrt mot förskolebarnens gemensamma lekar. William Corsaros teori om kamratkultur och tilltrÀdesstrategier gör det möjligt att förstÄ hur barn tillsammans med andra barn konstruerar tilltrÀden nÀr de vill bli delaktiga i lek i förskolan.I undersökningen ingÄr elva barn mellan tvÄ och tre Är och dessa barn observeras i sin naturliga förskolemiljö, dÀr ett etnografiskt inspirerat tillvÀgagÄngssÀtt nyttjas. Datamaterialet analyseras sÄledes utifrÄn ett etnografiskt tolkningsförfarande med Corsaros tilltrÀdesstrategier som grund. De insamlade observationerna bearbetas och analyseras i tre olika steg ? dessa tre faser integreras under hela forskningsproceduren.Resultatet visar att barn i tvÄ och tre-ÄrsÄldern, i likhet med Àldre förskolebarn, anvÀnder sig av strategier för att vinna tilltrÀde till pÄgÄende lekar.

Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

SAMMANFATTNINGBakgrundMissfall drabbar ungefÀr var femte gravid kvinna. Det innebÀr att graviditeten avbryts innan fostret kan klara sig utanför livmodern. Mellan graviditetsvecka 13 och 22 benÀmns det som sena missfall. Det finns flera faktorer som kan pÄverka graviditetens utgÄng, men oftast Àr det naturliga orsaker dÀr kroppen kÀnner av att nÄgot Àr fel och stöter bort graviditeten. Missfall drabbar kvinnan bÄde fysiskt och psykiskt och upplevs för de flesta som en kris.

Aktuatorer Àr idag det senaste inom smarta textilier efter utvecklingen av bland annat sensorer. Med aktuatorernas funktioner finns idag potential att utveckla nya material som inte bara har förmÄgan att kÀnna av saker, utan Àven röra sig genom formförÀndring. FormÀndringen innebÀr att aktuatorer har förmÄga att ge en respons pÄ stimulus och en del aktuatorer har dessutom förmÄgan att uppnÄ reversibilitet. I detta examensarbete presenteras dÀrmed en experimentell studie dÀr olika polymera material har sammanfogats genom laminering och dÀrefter utsatts för vÀrme. Syftet med den experimentella studien Àr bland annat att undersöka om plastlamineringar kan efterlikna termiskt aktiverade bikomponentfibrer.