Inledning: Den svenska allmÀnheten Àr idag mycket hÀlsomedveten, trots det blir landets befolkning allt mer överviktig. Som ett resultat av den ökande hÀlsomedvetenheten introducerades lightprodukter pÄ livsmedelsmarknaden. Lightprodukter har en reducerad fetthalt jÀmfört med originalprodukter och konsumtion av produkterna marknadsförs som ett sÀtt att motverka övervikt. Forskning visar dock att lightprodukter snarare kan öka Àn minska konsumenters övervikt. Kritik har Àven riktats mot lightprodukters innehÄll av livsmedelstillsatser.

Enligt ett av de 16 miljökvalitetsmĂ„len, Ingen övergödning, ska halterna av eutrofierande Ă€mnen inte ha nĂ„gon negativ effekt pĂ„ mĂ€nniskors hĂ€lsa, den biologiska mĂ„ngfalden eller vĂ„r möjlighet till ett hĂ„llbart brukande av mark och vatten. En stor bidragande orsak till den rĂ„dande övergödningsproblematiken i svenska vatten Ă€r lĂ€ckage av frĂ€mst nĂ€ringsĂ€mnena kvĂ€ve och fosfor frĂ„n agrara och urbana kĂ€llor.Hallands kustkommuner har sedan lĂ€nge problem med övergödning och behovet för Ă„tgĂ€rd Ă€r stort. LĂ€net Ă€r sĂ€rskilt utsatt för nĂ€ringslĂ€ckage, delvis pĂ„ grund av att en stor del av Ă„kermarken utgörs av genomslĂ€ppliga jordar, vilka underlĂ€ttar för vattnets framkomlighet och transport av nĂ€ringsĂ€mnen, men Ă€ven för att vattendrag har rĂ€tats ut av mĂ€nniskan och för att naturliga vĂ„tmarker har tagits bort.I Halland rinner SuseĂ„n som Ă€r den femte största Ă„n i lĂ€net. Problematiken i den övre regionen av dess avrinningsomrĂ„de handlar frĂ€mst om försurning, medan det i det nedre omrĂ„det frĂ€mst handlar om övergödning och fysisk förĂ€ndring av vattendragen.Vattenprovtagning utfördes i SuseĂ„n, samt i tre biflöden i den nedre delen av avrinningsomrĂ„det, vilken till stor del domineras av jordbruksmarker. De utvalda vattendragen var KĂ€ringasjöbĂ€cken, BoarpsbĂ€cken och ÅrstadbĂ€cken.Resultatet av vattenprovtagningarna uppvisade överlag förhöjda halter av nĂ€ringsĂ€mnen i alla biflöden till SuseĂ„n.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan anvÀndas som utgÄngspunkt för geografisk profilering. Ett sÀrskilt syfte Àr att pröva metoden geografisk profilering pÄ ett urval av svenska serievÄldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). UtifrÄn mitt syfte och frÄgestÀllningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, fÄr ett bredare dataunderlag och en sÀkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frÄgestÀllningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val anvÀndas som utgÄngspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen pÄ de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man sÀga att de frÀmsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie Àr att med matematiska formler som baseras pÄ empiriska data om mÀnniskans naturliga rörelsemönster kan förutse utgÄngspunkten för sjÀlva rörelsemönstret.

Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanlÀggningar som kan möta upp den ökande mÀngden regnvatten. Samtidigt blir vÄra stÀder, i takt med nyexploatering och förtÀtning, mer och mer hÄrdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen mÄste hanteras och det blir allt vanligare att anlÀgga öppna dagvattenanlÀggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön. Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man bÄde Ästadkomma en fördröjning och samtidigt anvÀnda vattnet som en positiv resurs istÀllet för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhÀllets infrastrukturella utmaningar. Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstrÄk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund. Kommunens vision för stadsdelen Àr att den ska vara ett föredöme inom hÄllbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen Àr en viktig del av detta. Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mÄngfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstÄr vid ett 10-Ärsregn.

Rapport A 2005:19 som Statens folkhÀlsoinstitut har gjort visar pÄ att hbt-ungdomar i vissa avseenden mÄr psykiskt sÀmre Àn övriga ungdomar och att det dÀrför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rÀtt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhÄller sig till och tÀnker kring sexuell lÀggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstÄnd men ocksÄ Äterskapar heteronormativiteten i samhÀllet. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprÀtthÄller synen pÄ heterosexualitet som det naturliga och önskvÀrda och som gör att denna sexuella lÀggning fortfarande Àr norm. Med hjÀlp utav öppna och neutrala frÄgor i samtalen lÄter kuratorerna ungdomarna sjÀlva definiera sin sexuella lÀggning som sedan, beroende pÄ vad ungdomen sjÀlv vill prata om, kan fÄ ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

This study concerns the type of vegetation selected by cattle grazing on semi-natural pastures, and whether the selection depends on the nutrient content of the vegetation or on other factors. The study was carried out in three different semi-natural pastures in the Uppsala area during June, July and August in 2006. The three pastures were first surveyed, mapped out and divided into sub-areas with regard to the type of dominating vegetation. The vegetation types identified were: wet, mesic, dry, wooded, pasture with signs of former cultivation (arable). Within each vegetation type three 1x1 m sampling plots were laid out. The grazing behaviour of the cows was recorded in a behaviour study.

Arktis Àr den plats dÀr den globala uppvÀrmningen Àr som mest mÀrkbar pÄ hela jorden (Arktiska rÄdet). DÀrför Àr Arktis ett intressant omrÄde att studera ur klimatsynpunkt. Enligt Gore (2006) sÄ kan en ökning av jordens medeltemperatur pÄ 1,5 °C leda till att de ekvatoriala omrÄdena fÄr en temperaturökning pÄ 0,5 °C medan temperaturen vid Arktis kan stiga med hela 6 °C. De senaste 30 Ären har medeltemperaturen vid Arktis stigit med drygt en grad per decennium (Anisimov, 2007) medan den globala medeltemperaturen för samma period endast stigit med ca 0.15 grader per decennium.Arktis tros ha varit isfritt under en vÀrmeperiod för ca 6000 ? 8500 Är sedan (Founder, 2011) men det som Àr unikt med den aktuella situationen Àr att avsmÀltningen gÄr sÄ snabbt.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet pÄ grund av att allt mer av deras fritid Àgnas Ät tevetittande och dataspel. Detta gör att en dÄlig vana vÀxer Àven bland de smÄ barnen, som hellre vill sitta stilla Àn röra pÄ sig. UtgÄngspunkten Àr vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det Àr roligt och spÀnnande att vara ute. Syftet med studien Àr att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete pÄ förskolegÄrden.

Spritt över vÀrlden finns en mÀngd frilevande hÀstar av varierande storlek och ursprung, gemensamt för dem alla utom PrzewalskihÀstarna Àr att de Àr ferala. Ferala hÀstar hÀrstammar frÄn domesticerade hÀstar som av nÄgon anledning Äterförvildats. Vissa har rymt ur fÄngenskap, andra har slÀppts fria. Ytterligare andra anvÀnds som landskapsvÄrdare och Àr utplacerade av mÀnniskor i syfte att Äterskapa en naturtyp som inte lÀngre finns kvar. Hur vÀlfÀrden för dessa djur bör bedömas och hur mycket ansvar vi har för deras vÀlfÀrd varierar dock forskare emellan.

Handel mellan företag sker traditionellt via manuella rutiner. Exempelvis görs bestÀllningar ofta med hjÀlp av telefon eller post vilket gör att tiden för att genomföra en affÀr vÀldigt lÄng. Electronic Data Interchange (EDI) Àr en teknik som lÄter företag göra affÀrer pÄ ett elektroniskt och mer eller mindre automatiserat sÀtt vilket gör att tiden för att genomföra en affÀr minskar. EDI har anvÀnts i mÄnga Är men dÄ mest av stora företag som har tillrÀckliga resurser för att införa EDI-system och för att upprÀtta erforderliga kommunikationslÀnkar. Mindre företag har oftast inte de resurser som krÀvs för detta och blir sÄledes utan effektivare handelsrutiner.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elever och lÀrares sprÄkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolÄr fyra. Fokus Àr riktat mot anvÀndningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lÀrare anvÀnder sig av. Grunden i vÄr teori Àr det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn att utveckling sker genom social kommunikation med andra mÀnniskor. Det Àr miljön, kommunikationen och sammanhanget som Àr i centrum. Metoden Àr av kvalitativ struktur som bestÄr av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av tvÄ observatörer, riktar sig mot lÀrare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

Den biologiska studien har visat att vÀrphöns genom domesticeringen förÀndrat och anpassat sina beteenden till att leva med mÀnniskor. De har utvecklat en minskad rÀdsla för mÀnniskor och en ökad stresstÄlighet. I denna studie har höns ÄterhÀmtning efter en stressupplevelse studerats. För att se hur domesticeringen har pÄverkat ÄterhÀmtningen jÀmfördes beteenden mellan raserna White Leghorn och red junglefowl. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes för att undersöka detta var: Hur lÄng tid tar det innan höns ÄterhÀmtar sina naturliga beteenden, ej stressrelaterade, efter en stressupplevelse? Finns det nÄgra skillnader i ÄterhÀmtningen beroende av kön eller mellan raserna White Leghorn och red junglefowl? Resultatet visade inte pÄ en specifik tid för ÄterhÀmtning men pÄ att en tydlig ÄterhÀmtning förekom.

Denna rapport visar hÀrledning och tillÀmpning av en ny metod som skall anvÀndas för att dimensionera konvektorer. Dessa konvektorer dimensioneras enbart för att motverka kallraset lÀngs stora fönster. Detta skall uppnÄs genom den naturliga konvektionen som luften gÄr igenom, vilket i sin tur Àr orsakad av en konvektor placerad under ett fönster. I dagens samhÀlle sker konvektorsdimensionering enbart för att ersÀtta transmission och ventilationsförluster, ingen hÀnsyn tas till kallras. Tidigare arbeten kring luftströmmingar, flÀnsar, naturlig konvektion och Nusselts berÀkningar har studerats.

Bakgrund: Åldrandet innebĂ€r naturliga biologiska, sociala och psykologiska förĂ€ndringar, andelen Ă€ldre i samhĂ€llet berĂ€knas öka och Ă€ldre upplever ett lĂ€gre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvĂ€rderar den avsaknaden. HĂ€lsoproblem och upplevelsen av livskvalitet Ă€r knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vĂ„rdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptĂ€cka, motverka och förebygga ensamheten, dĂ€rför behövs mer kunskap om fenomenet.