Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur förestÀllningen om ?det frÀmmande? aktualiseras i ett satiriskt tal frÄn 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid dÄ man pÄverkades av en intensiv kontakt med omvÀrlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utlÀndska lÀnder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som bÄde spÀnnande och exotiska. Det svenska samhÀllet pÄverkades av denna förÀndring som kom att innebÀra nya vanor, nya tankesÀtt och till följd av detta uppstod en bred efterfrÄgan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utlÀndska varor.

BrÀnder Àr en viktig störningsfaktor i den boreala skogen. Sedan mÀnniskan kom in i bilden finns det förutom de blixtantÀnda, naturliga brÀnderna ocksÄ antropogena brÀnder. Efter att skogen blev vÀrdefull i Sverige bekÀmpas dock brÀnderna effektivt och mÄnga brandgynnade arter lever en tynande tillvaro. AnstrÀngningar lÀggs idag pÄ kontrollerade hygges- och naturvÄrdsbrÀnningar i syfte att frÀmja brandgynnade arter och bidra till ett naturligt tillstÄnd i skogen. Det hÀr arbetet syftar till att analysera det spatiala mönstret för naturliga antÀndningar, deras sÀsongsfördelning och vilken grad av upptorkning som krÀvs för att de ska kunna intrÀffa.Arbetet baseras pÄ insatsrapporter frÄn sammanlagt 45 Är med olika grad av anvÀndbarhet.

Syftet med detta arbete Àr utifrÄn litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnÀrliga arbetsmetod, och utifrÄn detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr litteratur, bildandalys och konstnÀrliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets bestÀndighet bygger pÄ grÀnslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se mÄlningarna enkelt och bara uppleva det som Àr mÄlat, eller vill betraktaren sjunka in i en vÀrld av nyskapande, suddiga grÀnser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i MÀnniskosonen pÄ naturliga och trovÀrdiga drag, hans mÄlning framstÄ som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

I uppsatsen analyseras representationen av romsk etnicitet i de amerikanska filmerna Dracula (1931, Browning), Thinner (1996, Holland), Drag Me To Hell (2009, Raimi), Draculas Son (1943, Siodmak) och Varulven (1941, Waggner) samt afroamerikansk etnicitet i Night of the Living Dead (1968, Romero), De Fördömdas Drottning (2002, Rymer), Draculas Son och Svart Mystik (1943, Tourneur). Syftet med uppsatsen Àr att blottlÀgga representationen av icke-amerikanska etniciteter genom analys av handling och bildsprÄk, samt jÀmföra framstÀllningen med respresentationen av de amerikanska karaktÀrerna i valda filmer. MÄlet var att undersöka och kritiskt granska stereotypa bilder. Metoden vilar pÄ en personlig, hermeneutisk tolkning av forskningsobjekten dÀr den egna upplevelsen av filmerna stÄr i centrum. Jag har Àven anvÀnt mig av intersektionalitet för att tÀcka alla identitetsskapande aspekter sÄ som genus, etnicitet, religion, sexualitet med mera.

Sociala nÀtverkssidor Àr för mÀnniskor idag en del av vardagen dÄ vi skapar nya umgÀngen, bekantskaper, vÀnskaper och fiender. Vi trÀffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kÀrleken med hjÀlp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta Àr uppbyggnaden och utvecklingen av anvÀndarens profil ett viktigt hjÀlpmedel för att lyckas presentera sig sjÀlv pÄ ett positivt sÀtt.MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska kvinnor framstÀller sig sjÀlva inför andra anvÀndare och vad de delar med sig av sin identitet pÄ det sociala nÀtverket Twitter. Vi utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar:? ? ?PÄ vilka sÀtt framstÀller sig svenska kvinnor pÄ Twitter? Vilka skillnader finns mellan anvÀndare beroende pÄ antal följare? Vilken grÀns sÀtter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik pÄ Twitter?De teoretiska utgÄngspunkterna för denna studie Àr i Erving Goffmans teorier om ?front stage?, ?back stage? och ?impression management? och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstÄr och de upplevelser som kvinnan fÄr vid insÀttning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade pÄ kvantitativa studier. Resultatet visade att smÀrta tillsammans med spiralinsÀttning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smÀrta var de kvinnor som inte hade fött barn pÄ det naturliga sÀttet.

NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) Àr ett nationellt miljöövervaknings-program som syftar till att undersöka och följa upp den biologiska mÄngfalden i Sverige ur ett landskaps perspektiv. En grundlÀggande del av rutininventeringarna Àr registrering av linjeobjekt. GPS-koordinater tas pÄ varje linjeobjekt och matchas sedan mot kartunderlag och linjeobjektets naturtyp kan dÄ avlÀsas. Alla kartor har en osÀkerhet i klassning av naturtyp och grÀnsdragning som gör att klassning utifrÄn kartunderlag inte Àr lika exakt som klassning i fÀlt, vilket skulle kunna bidra till att det finns en skillnad mellan de olika sÀtten att klassa linjeobjekt. Genom att titta pÄ samma linjeobjekt i fÀlt och pÄ kartor och klassa linjeobjekten efter markslag och naturtyp kunde man jÀmföra klassningarna för att se hur tillförlitliga de olika kartunderlagen var.

Allt fler flyttar in i stÀder och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i stÀder. Samtidigt minskar grönomrÄden runt om i stÀderna. Forskning visar pÄ olika problem som uppstÄr i stÀder och dess miljö men ocksÄ pÄ hur vÀxter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete Àr att visa olika alternativ pÄ hur man kan anvÀnda sig av befintliga outnyttjade omrÄden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie, dÀr jag jÀmfört tvÄ förskolor. Genom att anvÀnda mig av observationer med hjÀlp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de anvÀnds i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsÀttningar hos förskolorna, var det inte sÄ tydlig skillnad mellan lekarna.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett anvÀndbart hjÀlpmedel i matematikundervisning pÄ högstadiet. Den frÄgestÀllning som legat till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, dÄ de arbetar med ett kalkylprogram, jÀmfört med nÀr de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lÄng instruktionsvideo om kalkylprogram. DÀrefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive pÄ datorn.

PÄ platsen dÀr konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en vÀlanvÀnd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet pÄ platsen och förutsÀttningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde gÄr genom tomten, som idag anvÀnds som parkeringsplats, frÄn tomtens södra Ànde frÄn Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten dÀr Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsÀttningar att förstÀrka detta flöde. Genom att lÀgga museet under mark kan platsen aktiveras och anvÀndningen ökaPÄ marknivÄn skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hÄllbar stadsutveckling, förtÀtas vÀrldens stÀder i allt högre takt. Större regnmÀngder, i kombination med hög andel hÄrdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvÀmningskatastrofer i mÄnga av vÀrldens stÀder. Genom att ta hand om dagvattnet med hjÀlp av vÄtmarker, Àr det möjligt att, förutom flödesutjÀmning, tillföra ekosystemtjÀnster sÄsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa vÀrden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för hÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker, med avseende pÄ ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehÄller en teoretisk genomgÄng av ovanstÄende förutsÀttningar.

Den hÀr rapporten baseras pÄ en klimat- och sÄrbarhetsanalys som identifierar de hÀlsoeffekter som uppkommer i och med ett förÀndrat klimat. Analysen pekar ut flera samhÀllsystem som kommer att pÄverkas av klimatförÀndringarna men som kan anpassas med hjÀlp av samhÀllsplaneringen. UtifrÄn klimat- och sÄrbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts nÀrmare dÄ tillgÄngen till rent dricksvatten Àr grundlÀggande för allt mÀnskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten frÄn MÀlaren. Forskning visar dock att MÀlarens vattenkvalitet hotas av klimatförÀndringarna. Den pÄgÄende havsnivÄhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i MÀlaren.

Barn som vÀxer upp i stadsmiljöer Àr hÀnvisade till stadens parklekar och lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se vÀldigt olika ut. FrÄn ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tÀnkta funktioner, till ett mer naturlikt. Forskning visar pÄ mÄnga fördelar med att lÄta lekmiljön prÀglas av ett mer naturlikt formsprÄk kopplat till barnens utveckling. Trots den vÀletablerade uppfattningen om att leken Àr vÀrdefull för barnen prÀglas mÄnga lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning begrÀnsar utloppet för de vidlyftigare lekarna. Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebÀr ibland att formge platser för barn. Det Àr av den anledningen viktigt att förstÄ barnens behov och betydelsen av att utforma platser sÄ de passar dem sÄ bra som möjligt. Robin Moore, hyllad professor i landskapsarkitektur vid North Carolina State University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt engagemang i att stÀrka kopplingen mellan barn och natur.