Flygledare övervakar alla flygplan som färdas världen över genom att se till attflygplanen håller separationsgränserna. Flygledarna jobbar i pass på cirka en timme ochbyts sedan av, en så kallad positionsöverlämning. Det är viktigt att den som tar överpositionen får all information den behöver för att kunna fortsätta leda flygplanen på ett säkert sätt och eventuellt vidta åtgärder för att säkerställa en välordnad flygtrafik. Incidentrapporter visar att ett oproportionerligt stort antal incidenter sker 5- 15minuter efter en positionsöverlämning. På grund av detta vill LFV undersöka hur positionsöverlämningarna går till för att senare kvalitetssäkra dem.

Denna magisteruppsats redogör för en anpassning av COCOM (Contextual Control Model) till flygledningsdomänen. COCOM är en modell som kan användas för att beskriva och förutse kontroll hos operatörer i komplexa system. En central del av modellen är begreppet kontrollnivå vilket beskriver hur graden av kontroll hos ett JCS (Joint Cognitive System) beror av och påverkar de parametrar som beskriver dess prestation. Fokus i denna uppsats ligger på det JCS som omfattar Flygledaren i sin arbetsposition.I uppsatsen anpassas Hollnagels generella beskrivning av kontrollnivåer i COCOM till flygledningsdomänen. Till grund för anpassningen ligger en kvalitativ studie i form av observation och intervju av sju operativa Flygledare vid en svensk kontrollcentral.

In this thesis, it is investigated if it is possible to create a common factor of the work tasks done by an air traffic controller, which then can measure workload. This will lead to the development of a tool to measure workload at small airports. In the research project a questionnaire is created to measure the different tasks an air traffic controller has. The same questionnaire will also measure the number of environmental factors that exists around the air traffic controller. To measure the validity of the questionnaire, the authors are using NASA-TLX.

The aim of this paper is to examine the psychosocial work environment and safety culture in minor Swedish airports. The purpose is also to investigate the relationships between these two. The paper deals with theories regarding psychosocial work environment, organizational culture and safety as well as safety culture and safety climate. The participants are air traffic controllers working in minor airports in Sweden. The psychosocial work environment was measured with Copenhagen psychosocial questionnaire (COPSOQ) and the safety culture with the safety culture assessment questionnaire (SCAQ).

This paper was part of the ongoing cooperation between the Swedish Civil Aviation Authority and the Department of Psychology at Lund University. The purpose of this study was to develop a self-report measure regarding human factors, for the air traffic controllers to fill out before they start their working shift. This in order to aid the team leaders in their judgment regarding the air traffic controller's ability to perform at the right safety level. The self-report measure would also serve as an aid for the air traffic controllers who have a responsibility regarding their own performance. If successful this self-report measure would make it easier for the air traffic controllers to be alert regarding certain factors that can have a large impact on their performance.

Examensarbetet som beskrivs i denna rapport handlar om en ny teknik för att förbättra säkerheten för flygplan i luften och i närheten av flygplatser. Denna teknik benämns ADS-B (Automatic Dependent Surveillance Broadcast), och är tänkt att göra det möjligt för piloter att själva få information om trafik i närområdet. Nuvarande system baserar sig i huvudsak på visuella observationer från Flygledare i kontrolltorn samt radarspaning omkring flygplatserna. Med det nuvarande systemet kommer det att bli både dyrt och svårt att upprätthålla en acceptabel nivå på flygsäkerheten när trafiken ökar. Arbetet har bedrivits i AerotechTelubs regi i Linköping samt med hjälp ifrån företaget Sectra Wireless Technologies AB.