Sök:

Sökresultat:

350 Uppsatser om Flyganfall pć djupet - Sida 8 av 24

Hur vet vi att det fungerar?

Dagens samhÀlle blir mer och mer IT-centraliserat för varje dag som gÄr samtidigt som IT-systemblir större och komplexare. För att ett IT-system skall kunna överleva mÄste det finnas anvÀndaresom vill anvÀnda det. För att anvÀndare skall anvÀnda ett IT-system mÄste systemet har tillrÀcklighög kvalitet sÄ att anvÀndare skall kunna lita pÄ systemet. Men vad Àr kvalitet? Det Àr svÄrt attdefiniera begreppet och intill omöjlig att mÀta.

VÄld i nÀra relationer : En kvalitativ studie av frivÄrdens program IDAP

I en tid nÀr vi konsumenter drÀnks av reklam frÄn företag som Àr i behov av att visa just deras förtrÀfflighet, blir det mer och mer viktigt hur företagen kommunicerar med oss konsumenter. Hur ett företags marknadskommunikation Àr utformat Àr i mÄnga fall avgörande nÀr en kund skall fatta ett köpbeslut.Vi fick av företaget Maskinkonsult AB, som koncentrerar sig pÄ försÀljning av skotrar och fyrhjulingar, en förfrÄgan om att titta nÀrmare pÄ hur deras marknadskommunikation skall utformas. Företaget planerar en flytt frÄn utkanten av Sunne in till de centrala delarna. Detta gör de dÄ verksamheten har vÀxt och de i dagslÀget inte kan ta emot sÄ mÄnga kunder som de önskar. Detta har fÄtt till följd att de har tvingats att hÄlla igen i sin marknadskommunikation för att pÄ sÄ sÀtt styra kundtillströmningen.

Medvetenhet i energianvÀndning : En studie om samband mellan medvetenhet och energianvÀndning i fyra kontorslokaler

I vÀstvÀrlden har det blivit nÀstintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje Är. 1990 lÄg den siffran pÄ 1000, vilket innebÀr en ökning med 300 % pÄ cirka 15 Är. De stora finansiella summor som anvÀnds vid namnbyten indikerar pÄ att företagsnamnet Àr av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur gÄr de tillvÀga vid namnÀndringen? Syftet med den hÀr studien Àr att besvara dessa frÄgor.För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnts oss utav kvalitativ metod, dÄ vi vill gÄ pÄ djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.

Syns man inte pÄ nÀtet, dÄ finns man inte!

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frÄgor:Hur anvÀnder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken pÄ hotellkedjor nÄgon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har vi valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet Àr frÄn fyra respondenter frÄn fyra hotellkedjor som Àr insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen Àr genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur smÄ och stora hotell förhÄller sig till sociala medier. UtifrÄn detta har vi Àven funnit likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa anvÀnder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

tricket att vara social : SmÄ och medelstora klÀdföretags arbete med sociala medier

SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur smÄ och medelstora klÀdföretag med försÀljning frÄn fysiska butiker som kÀrnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för att fÄ sin marknadsföring att nÄ ut till kunden pÄ bÀsta möjliga sÀtt och se om det finns nÄgra mönster nÀr det kommer till planeringen före, under och efter arbetet. Till detta syfte har jag arbetat mot tre frÄgor:? Hur nÄr ett företag ut till kunden pÄ bÀsta sÀtt pÄ de sociala medierna?? Hur uppmÀrksammas företaget av kunden pÄ bÀsta möjliga sÀtt?? UtvÀrderas resultatet av de aktiviteter som sker pÄ de sociala medierna?MetodFör att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har jag valt att anta en kvalitativ forskningsmetod som kommit att anta en abduktiv ansats. Det empiriska material jag samlat för arbetet Àr frÄn sex respondenter frÄn fem företag som alla Àr insatta och har betydande roller i det jag valt att studera. Tre av dessa har jag intervjuat ansikte mot ansikte och de tvÄ andra har jag intervjuat via telefon.

En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Natur, Kropp och StÄndpunkt : Situering och feminismens roll i en era av global klimatförÀndring

Syftet med min uppsats Àr att undersöka betydelsen av begreppet situering, sÄ som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förstÄelsen av den ekologiska krisen, samt att peka pÄ feminismens roll i en era av global klimatförÀndring. UtifrÄn en mÀngd (eko-) feministiska teorier nÀrmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vÄr situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrÄn tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förstÄelsen av mÀnskliga relationer till det vi kallar naturen, Àr beroende av stÄndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvÀvda dimensioner av hur vi Àr situerade i vÀrlden.

Att skapa en helhet mellan ungdomstidning och dess webbplats

Ett problem som kan uppkomma, nÀr en hemsida för en ungdomstidning utvecklas, Àr att hemsidan förlorar kopplingen till tidningen. Tillslut Àr det bara namnet pÄ webbplatsen som avslöjar att hemsida och tidning hör ihop. För att försöka ta fram ett svar pÄ hur man kan sammanföra en ungdomstidning med sin hemsida och skapa helhet, kommer detta projekt gÄ pÄ djupet hur detta kan göras med hjÀlp av musik- och ungdomstidningen OKEJ. Projektet och undersökningarna ledde fram till slutsatsen att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ den befintliga kompetens som tidningen redan har, i OKEJ:s fall kunskapen att skriva artiklar som engagerar mÄlgruppen och OKEJ:s kontakter med kÀndisar. Projektet ledde fram till fyra rÄd, vilka kan anvÀndas som en startpunkt för andra som ska föra en ungdomstidning ut pÄ internet. ? Utnyttja befintlig kompetens, som i OKEJ:s fall Àr att skriva artiklar som engagerar mÄlgruppen och sitt bredda kontaktnÀt med mÀnniskor i musikindustrin. ? IstÀllet för att utveckla t.ex. en videotjÀnst frÄn grunden, utnyttja redan befintliga system och tjÀnster. Ett exempel pÄ detta Àr YouTube, som anvÀndarna redan Àr bekanta med. ? Bygg hemsidan runt tidningens kÀrna.

SjÀlvkÀnsla : FrÄn tanke till handling i förskolepedagogens vardag

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbete Àr att visa pÄ hur förskolepedagogerna i studien definierar begreppet sjÀlvkÀnsla, hur de i praktiken arbetar med detta i verksamheten och hur de upplever sig ha för förutsÀttningar att arbeta med barns sjÀlvkÀnsla. FrÄgestÀllningar som anvÀnds Àr: hur definierar förskolepedagogerna begreppet sjÀlvkÀnsla? Hur arbetar förskolepedagogerna konkret för att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla? PÄ vilket sÀtt ser förskolepedagogerna ett resultat? Vilka förutsÀttningar har förskolepedagogerna för att stödja barn med lÄg sjÀlvkÀnsla? Denna studie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, med muntliga intervjuer och öppna frÄgor. I intervjuerna medverkar tolv förskolepedagoger, samt en förskolepsykolog och en specialpedagog. De flesta definierar begreppet sjÀlvkÀnsla i likhet med litteraturen att det handlar om varandet och det inre hos en mÀnniska.

"Vi försöker fÄ kvinnorna att synas" : En kvantitativ innehÄllsanalys av genusrepresentationen i P1 Debatt

Radio Àr en av mÄnga plattformar och arenor dÀr offentlig debatt kan Àga rum. Och just som medium nÄr radio ut till en stor mÀngd mÀnniskor. Med den bredden kommer Àven ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna pÄ Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information sÄ att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhÀlleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det Àr bÄde intressant och relevant att kika nÀrmare pÄ Sveriges radio, och specifikt pÄ programmet P1 Debatt.

Hur individer formas i samspel med andra genom kommunikation och dess pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen

Verbal kommunikation Àr nÄgonting som vi Àgnar oss Ät dagligen pÄ arbetsplatser och det har visat sig vara en pÄverkande faktor för arbetsglÀdjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anstÀllda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte Àr att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen. Genom att gÄ in pÄ djupet och se vad det Àr som gör att kommunikationen pÄverkar arbetsglÀdjen, istÀllet för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förstÄelse kring fenomenet.

Vikten av kundrelationer i mindre tjÀnsteföretag

Studiens problemstÀllning lyder som följer: Hur bygger, behÄller mindre tjÀnsteföretag kundrelationen samt hur personalen pÄverkar relationen? Syftet med studien Àr att söka reda pÄ existerande teori kring Àmnet kundrelationer, samt beskriva hur ett mindre tjÀnsteföretag agerar för att skapa en sÄ god kundrelation som möjligt. Studien kommer Àven att resultera i ny kunskap inom Àmnet kundrelationer. I studien anvÀndes en kvalitativ metodansats samt primÀr- och sekundÀrdata. För att kunna gÄ pÄ djupet i den kvalitativa metodansatsen valdes olika kriterier ut genom en mindre enkÀtundersökning.

NÀtresebutiker vs fysiska resebutiker : En studie om dess betydelse & funktion pÄ resemarknaden

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att analysera och utreda:? NÀtresebutikernas respektive de traditionella fysiska resebutikernas funktion och betydelse i nutid och i framtid? Vilka olika typer av vÀrden som genereras för kunden genom att handla resor i en traditionell fysisk resebutik respektive via en nÀtresebutikMin forskningsfrÄga Àr:Vad karaktÀriserar serviceerbjudandet som nÀtresebutikerna respektive de fysiska resebutikerna levererar till kunden? MetodJag har i denna uppsats anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Detta metodval föll sig naturligt nÀr tanken med min undersökning var att komma nÀra mitt valda problemomrÄde och dÀrmed gÄ djupet istÀllet för pÄ bredden. Intervjuerna som genomfördes bygger pÄ sex personliga intervjuer med personer som alla har en stark anknytning till Àmnet samt arbetar med resor och försÀljning.SlutsatserDe slutsatser jag har dragit utifrÄn denna studie Àr att internet Àr och kommer att vara den frÀmsta kanal för reseförsÀljning inom en tidsspann pÄ tio Är. De traditionella fysiska resebutikerna har fortfarande en plats pÄ marknaden dÄ de erbjuder kunderna vÀrdet av frÀmst kunskap och en fysisk kontakt som inte internet har.

Boksamtal : Förskolebarns textrörlighet

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att studera förskolebarns sÀtt att samtala om innehÄllet i texter, barnens textrörlighet samt nivÄer av textrörlighet vid gemensam lÀsning av en bilderbok. Detta studeras utifrÄn att se vilka egna initiativ barnen tar vid gemensam lÀsning och vad de samtalar om vid ett styrt samtal. Barnens egna initiativ jÀmförs dÀrefter med det styrda samtalet. Tio boksamtal med tvÄ barn i varje grupp anvÀnds som metod. Undersökningen genomförs pÄ tvÄ olika förskolor.

Hedonic shopping - en jÀmförelsestudie mellan österrikiska och svenska studenter

PÄ dagens marknad rÄder hÄrd konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredstÀlla oss med rÀtta produkter och image, gÀller det att gÄ pÄ djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar. NivÄn av njutning och tillfredstÀllelse vid shopping skiljer sig Ät mellan konsumenter. Den shopping som inte Àr nödvÀndig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som anvÀnds för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhÄllande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, Ä andra sidan, handlar varor mÄlmedvetet och effektivt och pÄverkas dÀrmed inte av den underhÄllande delen pÄ samma sÀtt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstÄ den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->