Idag finns det flera olika topologier inom området AC-DC-omvandlare. Framför allt har Flyback-omvandlaren blivit en populär topologi inom lågeffektapplikationer p.g.a. dess få komponenter och relativt enkla styrning som gör den kostnadseffektiv.I detta arbete har det undersökts vilka fördelar och nackdelar som finns med flybackomvandlaren för laddning av en kondensatorbank. Detta har utförts genom att bygga en prototyp som baseras på flyback-topologin och sedan jämföra prototypen med ett befintligt system som är baserad på en annan topologi. Jämförelsen tyngdpunkt låg på storlek,prestanda och kostnad.Laddningsförloppet simulerades i MatLab genom att omsätta ekvationer från en grundlig teoristudie till kod.

1 SammanfattningCrossControl är ett företag som bland annat tillverkar integrerade datorlösningar. Datorerna drivs normalt med 18-30 VDC och förbrukar som mest 50W. Datorerna säljs till flertalet olika kunder som monterar dem i allt från skogsmaskiner till tåg. I de olika fordonen varierar spänningen i de befintliga elnäten. Detta skapar behovet av att omvandla spänningen till en nivå som datorerna klarar av.

Uppgiften vi fick var att designa en mätutrustning för vibrationsmätning i en fordonshytt, utrustningen ska samla in mätdata och via USB skicka datat till LabView. Systemet består av: • Givare, accelerometrar. • Signalanpassning, filtrering och förstärkning. • A/D-omvandling, 22 bitars upplösning. • Inteface mellan A/D-omvandlare och mikrokontroller.

Master thesis work at ITN (Department of Science and Technology) in the areas of A/D-construction and RF-circuit design. Major goal of project were to research suitable possibilities for implementations of direct conversion in transceivers operating in the 160MHz band, theoretic study followed by development of components in the construction environment Cadence. Suitable A/D- converter and other important parts were selected at the end of the theoretic study. Subsampling technique was applied to make A/D sample requirements more realistic to achieve. Besides lowering requirements on A/D-converter it allows a more simple construction, which saves more components than subsampling adds.

Vår uppgift är att undersöka om vi kan förbättra utsignalens kvalité från ett digitalt TV-kort genom att översampla A/D-omvandlare. Vi kommer att programmera vår kod i en FPGA och i den finns enbart 3 stycken multiplikatorer lediga. Utgången från vårt filter ska ha samma frekvens som innan översamplingen, vi kommer därför att bygga ett FIR-filter som decimerar signalen. Vi valde detta filter för att kunna utnyttja symmetri och minimera antalet multiplikatorer. Vi använde ett filter med ordningen 44 vilket ger 45 koefficienter.

Då de flesta avståndsmätare idag använder sig av vanliga fotodioder har uppgiften varit att konstruera en mottagarenhet som använder sig av en lavinfotodiod. En lavinfotodiod kan registrera svagare signaler än en vanlig fotodiod och kan därför förbättra en avståndsmätares prestanda. En mottagarenhet bestående av en DC/DC-omvandlare, lavinfotodiod och transimpedansförstärkare har konstruerats i detta arbete. En detektor till ovanstående mottagarenhet har designats. Mottagarenheten fungerade enligt förväntningarna och visade att man kan använda sig av en lavinfotodiod i den designade kretsen.

Uppgiften består i att konstruera och designa en DSP lösning för att förebygga stamning. Genom att en signal tas in på en mikrofon och bearbetas i en DSP därefter skickas ut på en hörlur.Signalen som behandlas i DSP:n ska frekvenshöjas och fördröjas.Pitch och fördröjning ska kunna justeras m.h.a. en omkopplare.Till hjälp fanns utvecklingskortet eZdspF2808 från Texas Instruments och en in/utgångsförstärkare.Tidigare erfarenheter av DSP från Texas Instruments saknades. Att lära känna utvecklingskortet var därför en del av arbetet. Det bestod mest i att läsa användarguider från Texas Instruments hemsida.Utvecklingskortet saknar en DA-omvandlare, en sådan konstruerades..

Målet med detta examensarbete var att utveckla en fungerande prototyp för styrning av ett portabelt filter med varvtalsreglering och tidräkning. Om möjlighet fanns, skulle även tillval som tryckstyrning, gasindikering och flödesmätning göras. Dessa tillval kunde regleras med hjälp av fyra knappar. För att allt skulle vara lättare att hålla under uppsikt, kunde alla inställningar och värden ses på en LCD-display. Konstruktionen består av en mikrokontrollerstyrd elektronikkoppling med extern realtidsklocka för drifttidsräkning.

I digitala kretsar kan både bit-parallella och bit-seriella interface förekomma.T ex kan en integrerad digital krets (IC-krets) internt använda sig av bit-parallella aritmetiska kretsar medan dess kommunikation med andra integrerade kretsar sker bit-seriellt. Genom att använda seriell kommunikation mellan IC-kretsar kan antalet ben på kapslarna effektivt begränsas.Detta examensarbete gick ut på att göra en layoutgenerator för generering av en parametriserbar serie/parallellomvandlare och en parallell/serieomvandlare. När en krets använder sig av både bit-seriell och bit-parallell representation av data behövs dessa för att omvandla mellan formaten..

Detta projekt har syftat till att undersöka möjligheten att implementera en dopplerradar för använding av cyklister i trafik med hjälp av radarkomponent TRX_024_06 från Silicon Radar. Tanken är att radarkomponenten skall vara en del av ett varningssystem som uppmärksammar användaren för bakomvarande trafik.En dopplerradar har implementerats med hjälp av TRX_024_06 tillsammans med en USB-ansluten A/D-omvandlare (NI USB-6216), filter, förstärkare och en bärbar dator med studentversion av LabView installerat.De experiment som har utförts har visat radarkomponentens egenskaper i inomhusmiljö och i trafik, där signalbehandling sker med hjälp av program i LabView. De parametrar som har varit föremål för undersökning är hastighet och riktning hos de fordon som befinner sig bakom cykel.Det har även gjorts försök att ta fram tryckta Yagi-Uda antenner för mottagning och sändning av radiovågor. Dessa har tillverkats på kretskortlaminat och testats i nätverksanalysator och tillsammans med radarkomponenten..

This thesis aims to develop proposals and models for a modular electronics construction to a future D250S Dual battery charger. The aim also includes investigation of possibilities to use some of Texas Instruments C2000 microprocessors. The reason for this is that CTEK SWEDEN AB wants to renew the present D250S Dual battery charger and lower the manufacturing costs. The thesis work has involved gathering theoretical facts for the development of a design on the modular electronic construction, the choice on which microprocessor to use, the choice of electronic components and facts about peripheral equipment to the D250S Dual. With the theoretical there has been developed different solutions to the proposed hardware and software solutions with comparisons in aspects of positive and negative.

This thesis is performed in collaboration with Kraftpowercon AB in Surte, Sweden. Focus has been on to identify the powerlosses in one of Kraftpowercons halfbridge DC-DC converters. First theoretical calculations are made, the calculations is verified with measurements of six different operation modes. In a later stage, methods like soft switching and synchronous rectifying are proposed to increase the efficiency for the converter. To achieve softswitching for the halfbridge, the LLC resonant converter topologies are implemented and examined.

Examensarbetet är utfört på Linköpings Universitet, Institutionen för Medicinsk Teknik och bygger på att undersöka möjligheterna för trådlös överföring av mätvärden via Bluetooth. Mätningarna gäller två olika hårdvaror som med metoden PPG mäter blodflöde, en ny förenklad hårdvara och en mer avancerad och tidigare utvecklad hårdvara. Arbetet är tvådelat, under första delen upprättades en kommunikation med Bluetooth och två metoder för överföring av data undersöktes. Under andra delen togs ett gränssnitt fram i utvecklingsmiljön LabVIEW för styrning av hårdvarorna samt för åskådliggörandet av mätdata. Metoderna som undersöktes för dataöverföring är att antingen kontinuerligt skicka samplat data direkt från en AD-omvandlare eller att fylla bluetoothmodulens minne för att därefter skicka samtliga värden samtidigt.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Detta examensarbete hade till uppgift att konstruera en S/D-omvandlare och tillhörande reglerkrets för att styra kurskransen i en Viggensimulator. I introduktionskapitlet kommer valda delar att tas upp kring synchrots historia samt i vilka tillämpningar och utföranden det kan nyttjas. Här kan även läsas om bakgrunden till detta examensarbete.  I syftet tas det upp vilka de bidragande orsakerna var till att detta arbete gjordes samt de krav som ställts på det utvecklade systemet.Teoridelen tar upp den nödvändiga kunskapen kring begreppen synchro och resolver samt de mindre kretsar och moduler som ingår i systemet. I detta kapitel kan det även läsas om hur konverteringen från synchrosignal till digital data sker och hur matematiska ekvationer kan användas för konvertering från synchro- till resolverformat.