Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

Examensarbete som bestod i att rita en låg- och mellanstadieskola i det nybyggda området Annedal. Skolan är programmerad för cirka 600 elever, sex årskurser med fyra klasser i varje årskurs, 25 elever i varje klass. Utöver de olika klassrummens hemklassrum breddades skolans program genom att låta specialklassrummen (slöjdsalar, idrottshall, mm) rita sig utåt och bli offentliga lokaler efter skoltid. Skolans program består alltså av 24 klassrum med tillhörande hemvister, två musiksalar, sal för träslöjd, sal för syslöjd, bibliotek, fullskalig idrottshall med fyra tillhörande omklädningsrum, en aula som rymmer hela skolan samt andra mer serviceinriktade skollokaler såsom matsal, skolkök och kontor för skolans administration.För att ta sig an skolans stora program användes en metod där skolan fick komma till som i ett collage. Olika väl fungerande rumsligheter från andra projekt blev inspirationskällor som införlivades och fogades in i byggnaden.Tanken om collaget blev även vägledande i utformningen av byggnadens estetik samt dess tekniska detaljer.

Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna så att de kan ta aktiv del isamhället genom att kommunicera. Syftet med studien är att undersöka den muntligakommunikationen mellan läraren och eleverna i fyra olika klassrum i årskurs fem.Frågeställningarna vi utgått från i vår undersökning är följande: Är det läraren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att ställa en fråga ellerkonstatera något? Har dialogen i klassrummet två eller flera deltagare? Vad är detför frågor som ställs och hur fördelas de mellan läraren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras på en kvalitativ och kvantitativ studie där metoderna bestårav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar på hur lärare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lärarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att ställa öppna frågor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England.Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år.På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

This paper is a literature review that examines how good mental calculation skills benefit pupils, which could work as a valuable learning tool for future teachers. The study addresses four key questions: ?What are the advantages of proficient mental calculations??, ?What strategies exist for mental calculation skills??, ?How can teachers accommodate their teaching to develop pupils? mental calculation skills?? and ?What has arithmetic looked like in different eras and what algorithms have been used??. Through literature searches in search engines, scientific articles were found, which formed the basis for the result segment. This was divided into two parts: A historical and a didactic overview.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Studiens syfte är att undersöka lärares syn på dans som ett pedagogiskt verktyg. Studien kommer presentera fyra lärares syn på dans som ett pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare år genom en kvalitativ intervju. I bakgrunden beskrivs dansens relation till den svenska skolan ur olika aspekter för att beskriva hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i grundskolan och hur det stöds i styrdokumenten. Resultatet visar att lärarna är eniga om att dans är ett positivt inslag för elever i skolan. Hur dansen skulle, eller kunde användas i undervisningen råder det delade meningar om.

Vårt arbete handlar om hur historieämnet sett ut och förändrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. Vår fokus ligger dock på huruvida man inom historieämnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mångkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mångkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan använda sig av. För att få en bredare inblick har vi även valt att få med hur det mångkulturella samhället kommit att påverka historieämnets karaktär. För att klarlägga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utländsk bakgrund och genomfört enkätundersökningar där vår undersökningsgrupp bestod av två femteklassare på skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har även använt oss av litteratur vilka relaterar till vårt (undersökningsområde).

I rapporten undersöks om det på kort sikt blir någon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende på om de arbetar utifrån ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlärningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i årskurs 5 där den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfälle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jämfördes genom att låta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. Efteråt genomfördes också intervjuer för att få fram elevernas syn på arbetssätten.

 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation                                                                                                              Examensarbete på                                                                                                             grundnivå                                                                                                             15 högskolepoängSAMMANFATTNINGKatarina KåbergSara NilssonDen fysiska lärandemiljön i klassrummet.En studie om lärares syn på den fysiska lärandemiljön. 2010                                                                                                                          21 sidorSyftet med denna studie var att belysa lärarnas syn på en god fysisk lärandemiljö. Vi ville ta reda på hur lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö och vilka faktorer de anser är underlättande i en god fysisk lärandemiljö. För att undersöka detta intervjuade vi åtta lärare i år 1-3 samt att vi studerat aktuell litteratur och forskning i ämnet. Det resultat vi funnit med studien är att lärarna tycker att den fysiska lärandemiljön är viktig. Lärarna definierar en god fysisk lärandemiljö på följande sätt; stora ytor med möjlighet att skärma av, möbler som är anpassade efter eleverna, inbjudande och estetiskt tilltalande samt ett klassrum som är lockande för elevens fortsatta lärande och utveckling.