SyfteSyftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?MetodStudien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå om och hur genus konstrueras socialt i elever och lärares förhållningssätt till dans i skolan. Tre övergripande frågeställningar som jag använt som utgångspunkt i denna studie är, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus några betydelser i elevers och lärares förhållningssätt till dans och har dans någon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag använde mig för att undersöka dessa frågeställningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lärare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgår från att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans är en aktivitet som sällan förekommer i ämnet idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat både pojkar och flickor upplever att dans är något som intresserar flickor mer än pojkar, detta trots att bara några få av flickorna och ingen av pojkarna från intervjuerna nämnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hälsa.

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestämdhet ta avstånd från allt som strider mot dessa grundläggande värden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans läroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jämställdhetsmålen. Studien har fokuserat kring frågeställningarna;Hur fördelas läroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män?Hur är fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i läroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas läroböckernas författarskap mellan kvinnor och män?Data har baserats på avkodade bilder från aktuella (2014) läroböcker i skolämnena matematik och svenska, årskurs ett till nio, i en svensk kommun.

AbstractThe main objective of this essay is to come to an understanding as to why girls, together in groups, walk against the conventional image of women and take on more violent and aggressive behaviour against their surroundings. In this essay I hope to gain an understanding of how ?girl gangs? work as a social phenomenon as well as identify the characteristics of these gangs. Furthermore, this essay aims to understand what role the violence and aggression plays in the lives of these girl?s.The following questions are the focus of the essay:? Why have girls in groups become more aggressive and violent?? What is characteristic for ?the girl gangs? as a social phenomenon?? What role does the girls? aggressive behaviour play in their life?The essay touches on an escalating problem within society, which has received considerable attention in the media lately.

Syftet med denna uppsats är att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fältet och huruvida skönlitteratur är en del i detta. Utgångspunken i min uppsats är att genuskodat språk inverkar på flickors och pojkars möjliga språkutveckling och identitetsskapande. De frågor som ställdes var: Uppfyller dessa texter de krav som läroplanen ställer på att ge flickor och pojkar stimulans i den språkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus återfinns i de skönlitterära böckerna samt har de i böckerna ingående karaktärerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterära böcker läst av en år 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med läraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur.

Under sommaren och hösten 2009 fick Apolivas reklamfilm stor uppmärksamhet av såväl det svenska folket som i media. Uppståndelsen grundades i att en stor andel människor som tagit del av reklamen uppfattade den som skrämmande, medan Apolivas avsikt var att skildra de svenska, något melankoliska, väderförhållandena.Syftet med denna uppsats är att undersöka tolkningsskedet av Apolivas reklamfilm, hos flickor i nionde klass. Vår specifika frågeställning utvecklades till att ta reda på om den utvalda gruppen tolkar budskapet och känslan som förmedlas i reklamfilmen, på det sätt som Apoliva avsett, med utgångspunkt i Halls (2009) encoding/decoding-teori. Enligt denna modell finns tre olika sätt att tolka ett budskap; dominant, oppositionell eller förhandlande tolkning. I en dominant tolkning godtar mottagaren budskapet, medan den oppositionella tolkningen innebär att mottagaren vänder sig mot budskapet.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll.

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:- Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?- I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? - Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer.

Jag kände mig ofta orättvist behandlad under min skoltid vilket jag tror bottnar sig i att jag var annorlunda mot de flesta tjejer genom att vara en nyfiken och sportig tjej. Jag upplevde att killarna tog den mesta av pedagogens tid samt fick mest status bland eleverna i klassrummet. Under mina Vft - perioder tycker jag mig dock ha sett en förändrad attityd gentemot självständiga och sportiga tjejer vilket har lett till reflektioner och tankar kring genus och könsskillnader vilket i sin tur lett fram till valet av examensarbete. Den litteratur som jag använt mig av visar på tydliga könsskillnader i såväl skolan som i samhället nämligen att det är killarna som tar för sig mest i skolan vilket sker på tjejernas bekostnad (Gens, 2002). ?Pojkarna får ordet genom att läraren ger dem en fråga utan att de räckt upp handen.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla.

Jag har en utifrån mitt intresseområde informationsteknik, gjort en studie av barn när de arbetar i och använder multimediaprogrammet Kid Pix i årskurs 1. Syftet med denna undersökning är att skapa kunskap om hur elever i 7-8 års ålder använder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta också förhoppningar att konsekvenserna blir förbättrad undervisning, rätt programval och ökad motivation hos eleverna när det gäller datoranvändandet.Några av mina största frågeställningar har varit att se hur kan barn i 7-8 års ålder arbeta självgående efter en given arbetsgång när det gäller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra självinstruerande uppgiftskort som eleverna får läsa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur är elevernas samarbetsförmåga? Är det någon skillnad på pojkar och flickors sätt att lösa uppgifterna? Till sist frågar jag mig också hur föräldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag är en del av undersökningen och därmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pojkars egen uppfattning och förklaringar om orsaker till att de når lägre studieresultat i skolan än flickor. Två huvudfrågor är: Vad är pojkars egen uppfattning om orsaker till att de når lägre studieresultat och om varför pojkars medelbetyg är lägre i jämförelse med flickor?Teori: Ett sociokulturellt perspektiv har använts. Efter observationer har frågor formulerats och pojkars subjektiva uppfattning om vad kunskap är har fått utrymme och formulerats (Säljö, 2005). Genusteori är en annan utgångspunkt för detta arbete.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

Syfte: Syftet med undersökningen var att med utgångspunkt från högstadieelevers teckningar undersöka deras framtidsdrömmar utifrån olika perspektiv. Vi valde fyra frågeställningar att utgå ifrån och den första var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar med avseende på ålder (åk 7, 8 och 9). Den andra var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar ur ett genusperspektiv och den tredje var om elever i åk.7, 8, och 9 ritade utifrån ett jag- eller ett viperspektiv. Med det ville vi veta om eleverna valde att lyfta fram sina egna individuella önskemål som t.ex. karriär eller om de valde att teckna drömmar som beskrev ett större sammanhang ? tankar om världen som vi tillsammans lever i.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).