I vårt examensarbete har skolgårdsmiljöer undersökts på de olika stadierna det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Det som framförallt har fokuserats på är vad skolgårdarna har att erbjuda eleverna med dess utformning, men det har också legat i vårt intresse att även få elevernas synpunkter kring miljön. Undersökningarna har skett på tre stycken skolor som alla ligger i Lund stad. Efter att gjort denna undersökning kan vi konstatera att majoriteten av eleverna på låg- och mellanstadiet är relativt nöjda med sina skolgårdar på högstadiet är däremot eleverna till stor del missnöjda då det inte finns något att göra. Utöver detta kan vi också konstatera att bollsporterna dominerar skolgården, pojkar och Flickor leker ofta könsuppdelat..

Det är tänkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen går nionde klass, ser på matematikämnet i relation till sig själva, beroende på vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vår egen undersökning, som har gjorts på uteslutande elever som går i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur är det meningen att just dessa mål skall uppnås. Förhoppningen är att detta arbete skall öppna vägar till framtida, djupare undersökningar som kommer att främja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för såväl Flickor som pojkar. Arbetet riktar sig såväl till lärare som lärarstuderande. Det kan även vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av Flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av Flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

This essay investigates the statements of Växjö municipality?s motives for some of its many environmental projects. The aim of the essay is to be theory-testing as to see how a municipality/city which promotes itself as being ?green? motivates its efforts in the environmental area. Växjö city promotes itself as ?The greenest city in Europe?, an award appointed to the city by BBC and other international media.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pojkars egen uppfattning och förklaringar om orsaker till att de når lägre studieresultat i skolan än Flickor. Två huvudfrågor är: Vad är pojkars egen uppfattning om orsaker till att de når lägre studieresultat och om varför pojkars medelbetyg är lägre i jämförelse med Flickor?Teori: Ett sociokulturellt perspektiv har använts. Efter observationer har frågor formulerats och pojkars subjektiva uppfattning om vad kunskap är har fått utrymme och formulerats (Säljö, 2005). Genusteori är en annan utgångspunkt för detta arbete.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och Flickor samt den rådande heteronormativiteten..

Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och Flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra förhållningssätt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. Vår målsättning är att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befästs. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar på våra frågor. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har även fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhållningssätt till leken.Genom våra undersökningar har vi fått fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och Flickor olika beroende på kön och att vår egen bakgrund påverkar oss i detta bemötande.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.

I min uppsats har jag valt att beskriva vårdkedjan för missbrukare i Umeå och hur man som enskild polis Kanske kan göra en skillnad och till vis del främja samarbetet mellan framför allt vård och polis. I Umeå faller fler och fler missbrukare mellan stolarna och får inte den hjälp dom behöver. Missbruket bara ökar och går längre och längre ner i åldrarna det finns 19/20 åriga Flickor som går på Benzo, Heroin och Amfetamin. I Umeå finns det inte längre något riktigt bra ställe för avgiftning som är grunden i missbruksvården, eftersom dom flesta behandlingar öppna och slutna inte har möjlighet att avgifta missbrukare. Efter nerläggningen av beroendepsyk finns nu bara allmänpsyk att tillgå för avgiftning..

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och Flickor bemöts av pedagoger på en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer på tre stora avdelningar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen har även genomförts med hjälp av intervjuer med förskollärare. Undersökningen visar på en viss skillnad i hur förskollärarna bemöter barnet olika beroende på vilket kön barnet har.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts. Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då elevers inställning generellt är dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika genus och jämställdhetsfrågor.

Den här studien undersöker hur jämställdheten fungerar under hem- och konsumentkunskaps- lektionerna (HKK-lektionerna). Vid ett flertal tillfällen så har jag kommit i kontakt med det faktum att pojkar oftare får mer uppmärksamhet i klassrummet än Flickor, detta belyses framförallt på studiedagar. Lärarna har vid dessa tillfällen blivit uppmanade att vi ska tänka på detta problem, så att även Flickor får den uppmärksamhet de behöver. Även de tysta elevernas behov skall uppmärksammas. Syftet med denna uppsats är att studera uppfattningar och handlingar ur ett jämställdhetsperspektiv i hem- och konsumentkunskapsundervisningen (HKK-undervisningen).