The State Institution for Education of Feebleminded Girls was one of the two swedish educational institutions established under state management in the 1920s and came to be the starting point for further government operations for the mentally deficient. The purpose of this paper was to investigate the activities of the State Institution for Education of Feebleminded Girls, out of what needs the institution filled in Sweden?s care for the mentally deficient. The institution has tried to be understood from the view of eugenics and the perspective of children that was current during the 1900s first half.To fulfill the purpose of the study, the archives for the State Institution for Education of Feebleminded Girls was studied and analyzed with basis of previous research on Sweden?s care for the mentally deficient and the impact from eugenics and Sweden?s child perspective.The study shows that the State Institution for Education of Feebleminded Girls mostly existed to educate students and adapt them to the community, which the institution did by education, disciplinary interventions and sterilizations.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur en daglig verksamhet för Flickor mellan 13 och 20 år med psykosocial problematik kan se ut. Verksamheten ska innehålla hästhållning samt utbildning i bland annat livskunskap. Målet med verksamheten är att stärka Flickornas självkänsla och kunskaper och på så sätt förbereda dem för ett kommande vuxenliv.För att ta reda på detta har vi använt oss av följande frågeställningar: ? Hur kan psykosocialt behandlingsarbete kombineras med hästhållning?? Hur kan livskunskap användas i behandlingssyfte i denna typ av psykosocial verksamhet?? Hur ska organisation och ledarskap se ut i en verksamhet av ovanstående slag?Bakgrunden till vår uppsats är att den psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige har ökat. Trots att det är skolplikt i Sverige finns det många barn som har hög frånvaro i skolan.

BAKGRUND:Bakgrundskapitlet är uppbyggt i två delar, en del om genus som fokuserar på könsmönster i skolan, samt en del som inriktar sig mot konfliktsituationer och konflikthantering. Delen som handlar om genus bygger på tidigare forskning som inriktar sig mot skolan. Vidare redogör även avsnittet för vad styrdokumenten säger om människors lika värde samt vilka villkor som bör gälla för Flickor och pojkar. I den avslutande delen görs en närmre beskrivning av begreppet konfliktsituationer och hur det kan ta sig uttryck i skolan. Avsnittet tar även upp olika konflikttyper, en kort redogörelse om konflikthantering samt en beskrivning av tidigare forskning kring pojkars och Flickors konflikter.SYFTE:Syftet är att belysa några lärares uppfattningar om konflikter och genus, samt att utifrån ett genusperspektiv studera lärarnas bemötande av eleverna vid konfliktsituationer i klassrummet.METOD:Denna studie har en kvalitativ karaktär.

Det har blivit allt vanligare att unga Flickor bantar, vilket är en riskfaktor för att utvecklaätstörningar som anorexia nervosa och bulimia nervosa. Denna patientgrupp söker sällansjälvmant vård och har oftast ingen insikt i sitt ohälsosamma beteende. Sjuksköterskor harenligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, en skyldighet att identifiera ochförebygga ohälsosamma riskbeteenden. Då är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap omsjukdomsbilden så att hon kan bemöta patienten på ett respektfullt och värdigt sätt så attpatienten kan få insikt om behovet av att förändra sitt beteende, samt bli motiverad att levahälsosamt. Denna uppsats syftade till att belysa viktiga aspekter i hur man som sjuksköterskabemöter och kommunicerar med unga Flickor/kvinnor med ätstörningsproblematik.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever.Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna?Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten?Skiljer sig Flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna?MetodStudien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.ResultatBearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och Flickors svar gällande motivation.

Denna studie undersöker unga män och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre Flickor i åldern 17-23 år. Studien undersöker även om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan härledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori där utgångspunkten för förståelsen av kön och genus är socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man på kön och genus som kulturellt producerade produkter. Män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars olikhet, vilket bl a får till följd att män och kvinnor behandlas olika.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive Flickor förväntas vara.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn uttrycker genus på skolgården, genom grupperingar och val av aktiviteter på rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen på en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i åldrarna 6-9 år, där vi använt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgården. Vi har även intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, där vi ställde frågor om hur de såg på aktiviteterna på skolgården. Det vi fann var att Flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, väljer olika typer av lekar och grupperar sig olika..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den sociala situationen kan se ut för tonårstjejer på Perus landsbygd, utifrån tjejerna som deltog i fokusgruppen på Arequipas landsbygd. Tanken är att undersöka hur tjejernas klass, ålder, etnicitet och kön kan påverka deras möjligheter att uttrycka sig och höras samt ta reda på vilka utmaningar de kan möta i samhället p g a att de är barn, Flickor, fattiga och hör till en av Perus ursprungsbefolkningar. Sist vill jag ta reda hur tonårstjejer som deltog i fokusgruppen på landsbygden i Arequipa definierar sin egna sociala situation och hur de uttrycker sina åsikter och behov.Mina frågeställningar är: Hur ser tonårstjejernas sociala situation ut på Perus landsbygd, med fokus på Arequipas landsbygd och utifrån fokusgruppens deltagare? Hur påverkar klass, ålder, etnicitet och kön tjejernas möjligheter att uttrycka sig och höras, med utgångspunkt i fokusgruppens deltagare?För att uppnå mitt syfte åkte jag till mitt hemland Peru och forskade på plats om tjejernas sociala situation på Arequipas landsbygd. Jag intervjuade fyra personer som arbetar med sociala projekt inom biståndsvärlden, genomförde en fokusgrupp med åtta tjejer på Arequipas landsbygd samt samlade övergripande statistiskt material för att beskriva tjejernas sociala situation i Peru med fokus på fyra olika områden.Resultaten visar att tjejernas sociala situation är begränsad men ändå med några tecken på förbättringar i en positiv riktining.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 Flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Bakgrund: Att skapa bra förutsättningar och ta hand om idrottstalanger är angeläget i många länder, så också i Sverige. Ett led i att skapa möjligheter för våra idrottsungdomar har varit satsningen på idrottsgymnasier.Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om de friidrottsungdomar som presterar bäst vid antagningstester till Friidrottsgymnasiet i Växjö även är de friidrottare som presterar bäst resultat som seniorer. Material och metod: Totalt 207 friidrottare, i 15 års ålder, (100 Flickor och 107 pojkar) som utfört ansökningstesterna till FIG Växjö och presterat ett friidrottsresultat som senior ingick i studien. Följande antagningstester ingick:30 meter flygande(snabbhet), kulkast framåt (explosivitet) samt plinthopp, 90 sekunder (styrkeuthållighet). Antagningstesterna jämfördes med friidrottarens bästa prestation utförd som senior. En jämförelse gjordes även grengruppsvis.

Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam.

I Skolverkets (2009) förslag till förtydligande av läroplanen för förskolan lyfts naturvetenskap och teknik fram som ämnen som ska tydliggöras. Samtidigt visar forskning och utvärderingar att kunskap och intresse inom dessa ämnen sviktar hos svenska ungdomar. Med anledning därav genomfördes denna studie med syftet att undersöka vilken kompetens som finns på förskolan inom ämnena naturvetenskap och teknik samt hur den synliggörs på förskolan i dag. Ytterligare forskningsfrågor som ställdes i denna studie är vad pedagoger själva anser behöver förbättras genom kompetensutveckling och om de upplever att det är någon skillnad på intresset för ämnena hos Flickor respektive hos pojkar i förskolan och i så fall på vilket sätt?Denna studie genomfördes med dels en enkätundersökning i en kommun i mellansverige och dels med hjälp av en observationsstudie genomförd på en förskola som profilerar sig mot ämnena naturvetenskap och teknik.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i värdegrundsarbete kring jämställdhet och genus. Jag ville ta reda på om det fanns skillnader i pedagogers förhållningssätt gentemot Flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som används av förskollärare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville även studera om pedagogers arbete kring genus och jämställdhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades på kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes på fyra förskolor; två som låg i homogena områden och två som befann sig i mångkulturella områden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhällets struktur i södra Sveriges städer bestämde jag mig för att förskolorna skulle ligga i områden där majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i områden där de flesta invånarna har invandrarrötter.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur barn i åldrarna tre-sex år skapar, upp-rätthåller och avbryter gemenskaper med varandra i den fria leken på förskolan. Jag har också tittat på det hela ur ett genusperspektiv och har tittat på om pojkar och Flickor agerar på olika sätt när det gäller tillträden samt exkluderingar i den fria leken. Som metod har jag använt mig av observationer, jag antecknade och gjorde röstinspelningar för att fånga så mycket som möjligt av det barnen sade och gjorde. Jag genomförde 27 obser-vationer både inomhus och utomhus.Resultatet visade att pojkar och Flickor använder sig av många olika strategier för att få tillträ-de till pågående lek och för att utesluta varandra under pågående lek.De vanligaste tillträdesstrategierna som barnen under mina observationer använde sig av var: att fråga om man fick delta i leken, att avbryta eller använda sig av en störande entré för att få tillträde till leken, att leka bredvid några andra som leker och själv leka liknande lek som dem samt att referera till någon vuxens auktoritet. När det kommer till uteslutningsstrategier så var de vanligaste: att etablera en kärngrupp, att ha en roll i leken men ändå bli utestängd, uteslutningar av kamrater inom pågående lek, att skydda interaktionsutrymmet och uteslutning på grund av ålder.Användandet av tillträdes- och uteslutningsstrategier ur genushänseende visade att Flickorna oftast frågade om de fick vara med i en pågående lek eller refererade till frasen alla får vara med.