Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli åldrad och förlegad utan att ständigt hållas levande. Med ett växande och varierande samhälle bör IKT användas som ett naturligt arbetssätt i den förberedda miljön på Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lär barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan användas till. Då behöver de inte växa upp till passiva tonåringar, som sitter timtals framför bildskärmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte är att undersöka elevers förhållningssätt och deras användning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och på så sätt få fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvändningen av två klasser i en årskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Arbetet handlar om teknikämnets villkor i grundskolans tidiga år och består av ett aktionslärandeprojekt. Elever i skolår sex har med ett undersökande arbetssätt tagit reda på hur olika tekniska saker som mobiltelefoner, datorer, motorcyklar och robotar fungerar och hur de har utvecklats. De har själva valt områden att fördjupa sina kunskaper inom, formulerat frågor, sökt och bearbetat information, presenterat arbetet för kamrater och på olika sätt reflekterat över de tekniska kunskaperna, arbetssättet och sitt eget lärande. Resultatet visade att det undersökande arbetssättet är användbart men att eleverna behöver mycket stöd och hjälp i de olika faserna i kunskapsprocessen. Lärarens roll visade sig vara viktig i det undersökande arbetssättet, både för att planera bra lärandemiljöer och som dialogpartner när eleverna ska utveckla sina begrepp..

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet.

Examensarbetet Framtidens skolbänk som har utförts på avdelningen för maskinteknik vid Blekinge Tekniska högskola i samarbete med grundskolan Vittra Adolfsberg. Skolbänken är till för att möjliggöra ergonomiskt bra arbetsställningar i både sittande och stående position för alla elever oavsett längd och storlek. Dessutom ska skolbänken underlätta användandet av digitala undervisningsredskap såsom datorer och surfplattor. Examensarbetet består i att utveckla och konstruera en skolbänk som möjliggör detta utan att skolbänken blir för dyr eller för ömtålig för att kunna vara att reellt alternativ för alla skolor. Idag så är projektet på konceptstadiet men det finns definitivt möjligheter att någon variant på mitt förslag skulle kunna kommersialiseras då det i dagsläget inte finns några liknande produkter på marknaden..

Detta examensarbete är utfört på Helsingborgs Dagblad AB i Helsingborg. Examensarbetet omfattar en analys ur kvalitetssynpunkt av HD:s material-, energi- och transportflöden, dess påverkan på miljön, kopplingen mellan HD:s tre kärnvärden och vikten av ett strukturerat miljöarbete samt ett antal förslag på fortsatt arbete. HD:s materialflöden består främst av material för tryckningen men även en hel del elektroniska apparater. Ett stort antal datorer och annan kontors-utrustning står på dygnet runt, året runt vilket orsakar onödigt stor energiförbrukning. HD:s verksamhet är beroende av transporter, både av material och personer.

The main purpose of the thesis was to investigate if mothers of girls with Asperger syndrome/high-functioning autism experienced the same stressors regardless of society and culture or in which way the stressors might differ.A special purpose of the thesis was to investigate if the society by different types of support could relieve stress and eliminate or reduce stressors.The method of the thesis was to interview three mothers in Sweden and three in Spain, who all had a daughter, 10 - 15 years old, with Asperger syndrome or high-functioning autism.The result shows that mothers in both countries experienced equal level of stress, though the Swedish mothers got more support from the society. However, the stressors differed. For the Spanish mothers the main stressor was the girls´ problems at school. The main stressor for the Swedish mothers was how to find time to fulfil their different roles, e.g. mother, wife, housewife, professional, friend.

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen.

Arbetet är den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet är en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhälle där nästan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. Därför måste alla 14-åriga flickor genomgå en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till själva projektarbetet hör även en essä där jag diskuterar dystopins natur..

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin ? samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv.

Arbetet är den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet är en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhälle där nästan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. Därför måste alla 14-åriga flickor genomgå en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till själva projektarbetet hör även en essä där jag diskuterar dystopins natur..

Övervikt och fetma är i dag ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och övriga världen, framförallt bland barn och ungdomar. En betydande orsak till att övervikten i Sverige ökat är en felaktigt sammansatt kost och att vi blivit fysiskt inaktiva i allt större omfattning. Genom att motivera barn och ungdomar att delta i fysiska aktiviteter och äta hälsosammare kan positiva hälsokonsekvenser uppnås. Syftet var att undersöka kost- och motionsvanor bland elever i skolår 9, samt jämföra hur flickor respektive pojkar kan motiveras till bra kost- och motionsvanor. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i skolår 9 i Kristianstads kommun, där sammanlagt 235 elever besvarade enkäten.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.