Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Efter att vi har vikarierat samt haft praktik på olika förskolor tycker vi oss kunnat se att miljön ibland är uppdelad på ett sätt som vi anser är könsuppdelat och verkar tilltala antingen flickor eller pojkar. Syftet med denna studie är att ta reda på om förskollärare medvetet tar hänsyn till genus vid planering och utformning av förskolans fysiska miljö, samt om detta speglas i flickor respektive pojkars lek. Dessutom är vi intresserade av att försöka se huruvida miljön i förskolan har betydelse för hur barn gör genus. Den fysiska miljön i förskolan är en aktiv del av det pedagogiska arbetet genom att lärande sker i mötet med omgivningen. I miljön bör det finnas platser där barnen kan undersöka, testa, leka, skapa med mera för att hela tiden kunna utmanas och utvecklas som individer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lärare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lärare.Studien är uppbyggd av kvantitativ karaktär och har genomförts via en enkätundersökning på en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever från år 9. I enkätundersökningen har jag utgått från följande huvudfrågor; känner eleven någon uppmuntran av läraren? Har eleven och läraren en relation där de förstår varandra? Känner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillräckligt med stöd och trygghet från sin lärare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till läraren?Resultatet visade på att några större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lärare. Däremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lärare som mer positiv jämförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer.

Tidig socioemotionell hälsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstår kan det leda till psykisk ohälsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hälsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hälsa hos treåringar i Västerbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta användes självskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) där föräldrar till treåringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hälsa.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse skönlitteraturen kan ha för ungdomars bearbetning av existentiella frågor. Jag vill också undersöka hur ungdomar tänker kring de existentiella frågorna samt vad som händer i mötet mellan läsare och text. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag låtit fem flickor i årskurs åtta läsa samma skönlitterära bok, varpå jag har intervjuat dem om de tankar och frågor som boken väckt. Mitt undersökningsmaterial utgörs av transkriptioner av de fem kvalitativa intervjuerna. Jag har funnit att resultatet av min empiriska undersökning till stor del stämmer överens med den litteratur jag presenterar inom ämnesområdet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilket lärande som sker på lektionerna i idrott och hälsa samt hur läraren gör sin bedömning, ur genusperspektivet.Hur ser elever och lärare på lärande, betygsättning och bedömning i idrott och hälsa?Hur ser elever och lärare på genus inom idrott och hälsa? MetodIntervju användes som metod för att besvara frågeställningarna. Tre lärare, två män och en kvinna, som undervisar i idrott och hälsa intervjuades individuellt. Åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar, intervjuades i gruppintervjuer. Det genomfördes två gruppintervjuer, med två flickor och två pojkar i vardera.

I en fältstudie på grundskolan studeras elevernas arbete med Lego som visuell kultur och hur de ser på lärande kring Lego. Syftet med studien är att ge ett bidrag till förståelsen av olika könsstrukturer i byggandet av Lego och därmed se eventuella skillnader i utföranden mellan flickor och pojkar. Det handlar också om att låta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas berättandekultur och kunskapande.Frågeställningarna är: På vilket sätt blir olika genusperspektiv framträdande i byggandet med Lego? Hur framträder skillnader mellan pojkar och flickor? På vilket sätt kan elever uppfatta och beskriva Lego som en kunskapsform? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, där eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till grundskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrån metoder inom diskursanalys som en variant av textanalys.

I detta arbete har jag undersökt vad elever känner inför att befinna sig i omklädningsrummet innan och efter idrottslektionen. Jag har därmed undersökt om det förekommer oro hos eleverna inför situationen samt om det finns skillnader i flickors och pojkars föreställningar. Syftet har varit att undersöka elever i 10-12 års ålderns känslor inför intima situationer i slutna rum. Jag vill synliggöra elevers uppfattningar för pedagoger och vuxna inom skolan för att de ska kunna agera. Genusforskning har legat som grund för att se till flickor och pojkars upplevelser av omklädningsrummet.

This thesis was built on a practical work for LM Ericsson Data AB and deals with how toexamine an information need for a limited department within the corporation using aqualitative interview method.The thesis deals with how to search for requested information on the Internet and the WorldWide Web (WWW). It contains a model and a method for evaluation of search engines onthe World Wide Web, and 16 search engines which primarily indexes the World Wide Webare being evaluated..

Skolforskningen har ofta intresserat sig för hur flickor och pojkar presterar i skolan sett ur ett könsperspektiv. Hur lärarna ser på könstillhörigheten som en faktor för hur elever klarar av skolan har stått mindre i fokus. Vilka uppfattningar har lärare om könets betydelse för vad eleverna presterar? Kan lärarnas attityder och förutfattade meningar till och med hindra dem från att se det som eleverna verkligen presterar? För att få en uppfattning om detta har jag intervjuat sex svensklärare på högstadiet och gymnasiet om deras syn på manliga och kvinnliga elevers skrivande i skolan. Jag har dessutom tittat på ett antal elevtexter som jag fått från dessa lärare.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor.

 Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad några muslimska flickor på grundskolans senare år, samt några lärarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker även mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda på detta har vi valt att göra intervjuer med sex lärarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor på grundskolans senare år, vilka tolkas hermeneutiskt. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarstudenterna anser att skolplikten är gällande, och att om eventuella konflikter skulle uppstå, bör de lösas genom diskussion med eleven i fråga, samt föräldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever några motsättningar mellan religionsfriheten och skolplikt, då skolan redan anpassat sig för att tillmötesgå alla. Vi har också uppfattat att lärarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte är vanligt.

Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.