In this study the aim is to examine how employees in treatment programmes relate to girls that self-harm. To achieve this four questions were formulated: (1) What experiences does the empolyees have of meeting girls that self-harm? (2) Based on the employees? experiences, what has been the background to why the girls self-harm? (3) Based on the employees? experience, what increases or decreases the risk of self-harm? (4) How do the employees? work with girls that self-harm? The method being used was qualitative interviews with vignettes. The theoretical framework is Becker?s Labeling Theory and Bronfenbrenner?s Ecology of Human Development.

Huvudsyftet med denna studie var att se hur pojkar och flickor hjälper till vid matsituationen i förskolan. Studien är genomförd ur ett genusperspektiv där Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt har använts som analysverktyg och resultatet vidare diskuterats ur ett jämställdhetsperspektiv som en aspekt av hållbar utveckling. För att undersöka detta har observation använts som metod. Resultatet visar att både pojkar och flickor hjälper till, ibland på lika sätt och ibland på olika sätt. Genuskontraktet finns till viss del implementerad på avdelningen där observationerna har utförts.

I västvärlden är det ett vanligt tänkande att om man föds med ett visst könsorgan så formar det oss till ett visst kön, man eller kvinna. Med det antas vanligen att man kommer att bli maskulin eller feminin. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, ska förskolan motverka traditionella könsmönster och könsroller. Denna studies syfte är att beskriva förskolepersonalens förhållningssätt till flickor och pojkar på en förskola. Frågeställningarna i studien är, hur ser leksituationerna ut på förskolan? Hur förhåller sig förskolepersonalen till leken, och sin roll i den? Och vilket förhållningssätt har förskolepersonalen till könsskillnader i lek? Data inhämtades genom observationer under barnens fria lek samt vid intervjuer med personalen.

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, såväl praktiskt som i rådande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillämpas i bildundervisningen på några grund- och gymnasieskolor, samt vad som påverkar tillämpningen. Vidare beskrivs även nårga lärares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning..

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren..

Nålstick är för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smärtupplevelser i samband med nålstick, men de är uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jämföra tolvåriga pojkars och flickors upplevelse av smärta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger någon skillnad mellan könen. Materialet är hämtat ur en enkät från en pågående studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som användes var kvantitativ. Frågorna som valdes ur enkäten berör upplevelsen av blodprovstagningen.

Vi är två barnskötare som vidareutbildar oss till lärare och vår inriktning är barn i förskoleåldern. Vi har sett att det är obalans mellan könen i förskolan/skolan och har därför gjort en undersökning om jämställdhet i olika förskolor och skolor. I vårt arbete ?Jämställdhet i förskolans och förskoleklassens vardag? belyser vi frågan om vilket utrymme ett jämställdhetsperspektiv får i skolans vardag. Vi vill se om och hur pedagoger planerar och arbetar i verksamheten ur ett könsperspektiv och om pojkar och flickor får samma förutsättningar.

Detta examensarbete är gjort med syftet att undersöka elevers åsikter och attityder angående matematikläxor. Följande frågeställningar har använts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och föräldrar vid matematikläxor? Vilka är elevers åsikter och attityder angående matematikläxor? Skiljer sig åsikter om matematikläxor mellan pojkar och flickor? För att få svar på dessa frågeställningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie innehållande tidigare forskning inom området åsikter och attityder angående läxor och matematikläxor. Den andra delen är en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad på en elevenkät.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn och elever ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Som metod används observationer och intervjuer. Observationerna har utförts i två förskolor och i en förskoleklass. Vid varje enhet har två pedagoger intervjuats. Observationerna visar att det görs skillnad på grund av kön, men det råder samtidigt skillnader mellan de observerade verksamheterna.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sinlivskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sinlivskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och ären empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagtdeltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet LifeSatisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppenskattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom.

Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2.Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet.Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet.Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet.

Huvudsyftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i år 7 använder IKT på engelska i skolan och på fritiden. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande:Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska i skolan och på fritiden?Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska mellan pojkar och flickor?Hur ser eleverna på IKT och lärande?  Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms län har en enkätundersökning genomförts med elever i år 7 på de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat på enkäten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna använder IKT på engelska i högre grad på fritiden än i skolan och på fritiden är de vanligaste aktiviteterna med IKT på engelska kommunikativa aktiviteter så som chatt och sms.

Jämställdhet i förskolan är ett ämne som är relevant då det står i läroplanen att de som arbetar i verksamheten ska främja jämställdhet (Skolverket, 2010). Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika i förskolans verksamhet och att det inte finns något konkret arbetssätt för att främja jämställdhet. Syftet med undersökningen har varit att ta del av hur fem olika förskollärare säger sig arbeta med jämställdhet i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och dessa har ägt rum i en mindre kommun i Skåne. Undersökningen har gjorts på fem olika förskolor med en förskollärare från varje förskola.

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.

Arbetet har som ambition att försöka belysa lärarnas, elevernas och föräldrarnas attityder till åldersintegrerad undervisning, år 4-6, vid Hagaskolan. Syftet är också att visa på hur skolan arbetar med åldersintegrering. Resultatet visar att föräldrar till barn i år 4, både flickor och pojkar, samt föräldrar till flickor i år 6 är mer kritiska till åldersintegrering som organisationsform än övriga. Föräldrarnas delvis negativa attityd till åldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt värderar det pedagogiska arbetet lågt. Eleverna i år 4 och i år 5 är mer positiva till åldersintegrering än eleverna i år 6 som gärna vill gå i en klass med jämnåriga.