AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

Det vilar ett stort ansvar på förskolan som verksamhet vad gäller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begränsa utifrån stereotypa könsroller beskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien är intressant att ta del av då den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som är en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vår hjälp hade vi frågeställningarna Vilka intentioner har förskollärare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar när det gäller hjälp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor?Studien är kvalitativ.

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera pedagogernas förhållningssätt gentemot flickor och pojkar i förskolan. Syftet är även att studera hur pedagogerna har skapat en miljö som är till för alla barnen. Frågorna vi vill ha svar på är hur pedagogerna förhåller sig till barnen beroende på om det är en pojke eller flicka under påklädning, matsituationer och samling och hur gör pedagogen för att miljön ska vara anpassad för alla barnen utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå vårt syfte har vi använd oss av en kvalitativ studie. De studier vi utfört på fyra förskolor i Luleå kommun är observationer, intervjuer och loggbok/ beskrivande observation.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrån det faktum att de är pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestående av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det är att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstämde väl. Pojkar konstruerades som problembärare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. Både pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrågasatte detta.

Sammanfattning Nylander, David (2008). Vem väljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka varför flickor respektive pojkar väljer Barn- och fritidsprogrammet. Där jämförs svaren för att se om det finns någon skillnad mellan de båda könen.

Att använda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha två olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lära sig använda datorer och tekniska hjälpmedel (vilket ingår i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller så används datorer och tekniska hjälpmedel som ett hjälpmedel i själva undervisningen så att eleverna kan lära sig matematiken på ett bättre sätt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lärare har berättat hur de tar datorn till hjälp för att eleverna skall ta till sig matematiken på ett bättre och effektivare sätt och två olika användningssätt har här kunnat identifieras. Det första sättet är att läraren använder datorn som ett hjälpmedel vid genomgångar, då läraren använder datorn och eleverna tittar på en storbild och ser vad läraren gör, som en föredrags-hållare använder en overhead eller PowerPoint.

I denna studie studeras orsaker till varför elever i åk 7-9 väljer att uppträda i större musikaliska sammanhang. De forskningsfrågor som ställs är:     Hur beskriver pojkar respektive flickor sin upplevelse av att stå på scen och varför väljer de att delta i ett scenframträdande?Hur menar pojkar respektive flickor att massmedias bild av att uppträda har inverkat på elevens vilja att uppträda?På vilka sätt kan ett scenframträdande få betydelse för pojkar och flickor senare i livet? ?Som undersökningsmetod i studien valdes kvalitativa intervjuer, detta för att få ett djup i undersökningen då metoden ger utrymme för informativa svar på intervjufrågorna. Tre flickor och två pojkar intervjuades. I resultatet framkommer behovet för elever i åk 7-9 att synas och uttrycka sin identitet, likaså behovet av gemenskap.

Detta examensarbetes syfte var att ta reda på ifall en skola i Skåne ger pojkar och flickor lika goda möjligheter och förutsättningar för lärande, genom att ur ett genusperspektiv undersöka tre pedagogers förhållningssätt vad det gäller talutrymmet och det språkliga samspelet med eleverna. För att uppnå mitt syfte har jag under sammanlagt nio lektioner observerat hur pedagogerna fördelat talutrymmet och hur många frågor samt följdfrågor de ställt till pojkar respektive flickor i klasserna. Jag har även tittat närmare på vilken sorts uppmärksamhet pedagogerna gett eleverna samt hur de valt att placera elevernas bänkar i klassrummet. Tidigare forskning från 90-talet visade att pojkar hade bäst möjligheter och förutsättningar för lärande bl.a. eftersom de fick större talutrymme än flickor. Pojkar fick även flest antal frågor av pedagogen och fick vidareutveckla sina svar oftare än flickor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken..

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka könsmönster som fanns i klassrummet. För att få svar på detta utgick vi främst ifrån frågorna: Är lärare och elever medvetna om könsmönster? Hur bemöts pojkar och flickor i klassrummet? Hur fördelas talutrymmet? Undersökningen genomfördes dels i en årskurs 5 i Piteå kommun, dels i en årskurs 4-5 i Luleå kommun. Metoden har varit kvantitativa strukturerade observationer samt kvantitativa lärar- och elevenkäter med frågor av kvalitativ natur. Utifrån våra undersökningar har vi kommit fram till att talutrymmet fördelas lika mellan könen av läraren, flickor och pojkar bemöts likvärdigt av läraren och att läraren delvis arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor i klassen.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.