Sökresultat:
507 Uppsatser om Flexibla arbetssätt - Sida 21 av 34
Arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa
En av de vanligaste Àtstörningarna i dag Àr Anorexia Nervosa, som yttrar sig frÀmst i sjÀlvsvÀlt och ofta Àven överdriven trÀning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades pÄ sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhÄllningssÀtt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet bÄde kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet pÄ olika sÀtt leder till förÀndrat aktivitetsutförande.
VÄrdnadskonflikter och barnets bÀsta : TillÀmpning av arbetssÀtten "Konflikt & försoning" och "Koordinator"
VÄrdnadskonflikter Àr ett problem som drabbar flertalet barn, Är 2011 berördes cirka 9300 barn av förÀldrarnas vÄrdnadstvist och 18900 barn hade förÀldrar som deltog i ett samarbetssamtal. Konflikter kan pÄverka barnet negativt genom att ge upphov till lojalitetskonflikter och skuldkÀnslor. Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄ arbetssÀtt för handlÀggning av vÄrdnadskonflikter "Konflikt & försoning" och "Koordinator" tillÀmpas i utvalda delar av södra Stockholm samt undersöka hur de arbetar för att tillvarata barnets bÀsta i processen. För att undersöka detta anvÀndes en fallstudiedesign som utgick frÄn intervjuer med utövare av arbetssÀtten och observationer av sammantrÀden i tingsrÀtten. ArbetssÀtten analyserades separat utifrÄn the constant comparative method, och i konflikt & försoning framkom tre kategorier; rekrytering av förÀldrar och val av familjerÀttssekreterare, struktur under uppbyggnad samt ett annat förhÄllningssÀtt.
Fördelar och nackdelar hos olika grÀnssnitt pÄ svenska kÀrnkraftverk ? frÄn dÄ till nu till sen : Kontextuella intervjuer kring grÀnssnittsutformning
Syften med projektet Àr att presentera tankar och Äsikter kring grÀnssnittsutformning i kontrollrum frÄn fem olika informanter med erfarenhet inom kÀrnkraftsindustrin; och diskutera dessa utifrÄn dagens teorier för att se en möjlig framtida utveckling av grÀnssnitt i kÀrnkraftverk. Studien utfördes genom kontextuella intervjuer över fyra intervjutillfÀllen. Rapporten följer en progression av exempel frÄn vad som kan ses som grundlÀggande kunskaper kring grÀnssnittsutformning till vad som Àr en mer komplex diskussion dÄ grÀnssnitten Àr en del av en komplex miljö. Studien har sagt en del om var man varit, var man Àr och vart man eventuellt Àr pÄ vÀg inom grÀnssnittsutformning samt pekat pÄ en del möjligheter och problem man stÀlls inför. Detta rör frÀmst fyra punkter och diskuteras i rapporten: (1) Hur ska flexibla och adaptiva grÀnssnitt utnyttjas pÄ bÀsta sÀtt? Möjliga omrÄden Àr larmhantering och kommunikation mellan operatör och automation samt bestÀmma nÀr nÄgot ska visas pÄ en stor skÀrm.
Belöningssystem utifrÄn ett företagsledningsperspektiv : Belöningssystems utformning och dess roll i att behÄlla och att attrahera arbetstagare
Bakgrund Inom de nÀrmsta tio till femton Ären kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gÄ i pension. Detta kommer att resultera i en brist pÄ arbetstagare och en generationsskiftning pÄ arbetsmarknaden. Att en ny generation Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden, kan innebÀra nya krav pÄ arbetsgivaren. Detta medför att företag mÄste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna mÄste motiveras till att stanna kvar i företaget, sÄ Àven de befintliga.
SOAPIF ? Ett ramverk för utveckling av tjÀnsteorienterade API:er
Denna studie syftade till att ta fram ett ramverk för utveckling av API:er för tjÀnsteorienteradearkitekturer. Studien tar sin utgÄngspunkt i forskningsprojektet e-Me (utvecklingenav en integrationsplattform för att underlÀtta studenters vardag) samt en benchmarking avde i nulÀget mest anvÀnda API:erna pÄ webben. Studien har fem faser: En litteraturstudie,en benchmarking, en kvalitativ genererande intervjustudie, en teoribildande fas (framtagningav ramverket), samt en kvalitativ validerande studie. Litteraturstudien tar upp sÄdanafenomen som utvecklingsmetoder, systemarkitekturer (bland annat SOA) samt metautveckling.Denna studie lÄg till grund för den första intervjustudien, som i sin tur lÄg tillgrund för benchmarkingen. Resultatet av dessa tvÄ studier bildade tillsammans en grundför ramverket SOAPIF (Service-Oriented Application Programming Interface Framework),som till en början innehöll fyra olika faser: Conceptualization, dÀr man försökerbilda sig en uppfattning om vad API:et skall exponera; Definition, dÀr man försöker definieraett kontrakt för API:et; Testing & Implementation som tar sin utgÄngspunkt i testerför att implementera API:et; samt Delivery, som Àr den fas dÀr API:et skall levereras.
Vad Àr lÀrares och skolledares syn pÄ Àmnesövergripande undervisning?
Vi Àr tvÄ yrkeslÀrare som gjort en studie om Àmnesövergripande undervisning pÄ vÄra respektive skolor i vÄra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen Àr Thomas Wenström och Eeva MÀÀttÀ som Àr under utbildning till yrkeslÀrare. Eeva har jobbat pÄ el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat pÄ Industritekniska programmet sedan 2009.
Studien Àr utförd som en empirisk undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer för att fÄ lÀrares och skolledares syn pÄ Àmnesintegrering och Àmnesövergripande undervisning .
"Jag vill göra allt!" - En kvalitativ studie om en grupp högskolestudenters val att utbilda sig.
AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har vÀxt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I BorÄs dÀr vi har genomfört vÄr undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % frÄn 2008 till 2009 och detta Àr den största ökningen de senaste fem Ären. Trots denna ökning Àr studenter till lÄgutbildade förÀldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen pÄverkas av förÀldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgÄng i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgÄngspunkter Àr syftet med vÄr studie att fÄ en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig pÄ högre nivÄ.
Hur bemöter vi barnen pÄ förskolan? : En studie om bemötande sett ur ett genusperspektiv.
SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.
Faktakunskap, rÀcker det? : talad svenska och teckensprÄk hos elever med hörselnedsÀttning
Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlÀgga vad f.d. hörselelever tycker och tÀnker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvÄsprÄkighet ? talad svenska och teckensprÄk. Min utgÄngspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det Àr mer Àn bara faktakunskap som krÀvs för en lyckad skolgÄng för elev med hörselnedsÀttning. För att fÄ svar pÄ detta frÄgade jag dem som det berörde och berör dÀr en enkÀtundersökning och djupintervjuer med f.d.
Psykisk ohÀlsa och anstÀllningstrygghet : PÄ en alltmer flexibel arbetsmarknad
Tidigare forskning har pÄvisat en förÀnderlig arbetsmarknad som kÀnnetecknas av allt mer flexibla organisations-och anstÀllningsformer och individbaserade arbetsvillkor. TidsbegrÀnsat anstÀllda Äterfinns inom de mest otrygga anstÀllningarna, med sÀmre arbetsförhÄllanden och villkor i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. Arbetsegenskaperna skiljer sig Ät pÄ sÄ sÀtt att den ekonomiska kompensationen Àr lÀgre inom visstidsanstÀllningar, inflytandet i arbetssituationen Àr mer begrÀnsad och anstÀllningstryggheten sÀmre. Dessutom Àr arbetsmarknaden vÀldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegrÀnsade anstÀllningar har fÄtt olika konsekvenser pÄ mÀn respektive kvinnor. Kön fyller sÄlunda en viktig funktion i detta sammanhang dÄ kvinnor Àr överrepresenterade inom de mest otrygga anstÀllningsformerna visstidsanstÀllningar.
"Du dör inte av att vara hungrig en stund" : MÀnniskors erfarenheter kring intermittent fasta och drivkrafterna bakom denna kosthÄllning
Bakgrund Intermittent fasta Ă€r ett aktuellt Ă€mne som fĂ„tt stort genomslag i Sverige. Forskningen har konstaterat att intermittent fasta kan pĂ„verka kroppsvikten och den mentala hĂ€lsan. Det har Ă€ven observerats ett samband mellan intermittent fasta och förlĂ€ngt liv.Syfte Syftet med studien var att utforska vilka upplevelser och erfarenheter mĂ€nniskor har som gĂ„r eller har gĂ„tt pĂ„ en intermittent fasta, samt ta reda pĂ„ vilka motiv och drivkrafter som influerar mĂ€nniskor till att utöva denna kosthĂ„llning. Metod Ă
tta kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frÄgeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.
BarnrÀttsperspektivet i förskolan
Studiens syfte Àr att undersöka hur barnrÀttsperspektivet utifrÄn Barnkonventionen uppfattas i förskolan. FrÄgestÀllningarna bygger pÄ Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollÀrarna att alla barn har samma rÀttigheter och lika vÀrde? Hur uppfattar förskollÀrarna att barnets bÀsta ska komma i frÀmsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att utvecklas? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att komma till tals? Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har anvÀnts för att samla in empirin.
LÀrande i en flexibel IT-stödd distanskurs: distansstudenters upplevelser av lÀrande och interaktion i kursens online forum
IT-stödd distansutbildning vid svenska universitet och högskolor Àr en allt vanligare utbildningsform. Denna kvalitativa studie söker studenters erfarenheter av lÀrande pÄ LUMA-GIS: MastersŽProgramme In Geopgraphical Information Systems (GIS) vid Lunds universitet. Det Àr en helt nÀtbaserad utbildning som Àr designad att vara flexibel vad gÀller studietakt, innehÄll, material och arbetsformer och studenterna vÀljer sjÀlva om och pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och interagerar med andra studenter och lÀrare i kursens diskussionsforum online. Studien Àr empirisk och har en fenomenografisk ansats. Den syftar till att förstÄ och beskriva variationen i upplevelser av och perspektiv pÄ lÀrande och interaktion i online forum.
Kommunikation över kulturella grÀnser : Kultur - ett hinder vid internationella samarbeten
Globaliseringen har lett till att lÀnders ekonomi, politik och kultur stÀndigt integreras och förÀndras i ett komplext nÀtverk. Den teknologiska utvecklingen som vÀrderingar medfört har underlÀttat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sÀtter krav pÄ företag att vara innovativa och flexibla inför förÀndringar. StrÀvan efter att överleva pÄ den globala marknaden och att möta kunders efterfrÄgningar har lett till en internationalisering av företag.Detta krÀver ett samarbete mellan organisationer som Àr lokaliserade i olika lÀnder. I ett samarbete krÀvs effektiv kommunikation med ett flöde av förstÄlig och meningsfull information mellan involverade parter.
?Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren?- En studie om hur unga konstnÀrer kommunicerar och nÀtverkar utifrÄn sin yrkesroll.
Titel: ?Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren?- En studie om hur unga konstnÀrer kommunicerar och nÀtverkar utifrÄn sin yrkesroll.Författare: Gabriella Lundgren och Linnéa MagnussonUppdragsgivare: KonstnÀrscentrum VÀstKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19 237Syfte: Studiens syfte Àr att förstÄ hur unga konstnÀrer nÀtverkar och kommunicerar utifrÄn sin yrkesroll.Metod: Kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuerMaterial: Sex enskilda intervjuer med unga konstnÀrer som Àr yrkesverksamma i GöteborgHuvudresultat: Studien visar pÄ komplexiteten i konstnÀrsyrket och hur konstnÀrer mÄste vara flexibla dÄ de tvingas anpassa sig till mÄnga olika aspekter. Unga konstnÀrer har en strÀvan efter att vara individuella samtidigt som de har en lÀngtan att tillhöra en grupp, detta grundas i att de har ett behov av att möta samt fÄ utbyte av andra konstnÀrer. De uttrycker en saknad av en fast mötesplats och menar att mötena sker sporadiskt pÄ barer, caféer och utstÀllningar. VÄra konstnÀrer uttrycker Àven vikten av att trÀffas ansikte mot ansikte och hur tekniken inte kan ersÀtta det reella mötet.