Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män.

Arbetsmarknaden idag är kännetecknad av förändringar, komplexitet samt att allt högre krav ställs på de företag som verkar på den. I och med denna utveckling som sker, påverkas även företaget.En av de faktorer som berörs, är företagens organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvägagångssätt att öka anpassningen till omgivningen och dess förändring.Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ? Hur påverkas medarbetare av olika organisationsstrukturer??Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation påverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se på medarbetarnas motivation och trygghet och därigenom se hur detta påverkar produktiviteten.Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen har som grund, bygger påteorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet.Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre medarbetare på SVT och fyra på Hachette.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar en människas privatliv efter det att hon/han tilldelats sin första chefsbefattning. Detta för att kunna analysera hur en människas privatliv påverkas, för att slutligen kunna analysera och förstå varför denna påverkan sker. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa forskningstrategin med fallstudien som undersökningsdesign. Arbetet har varit av iterativ karaktär då vi använt oss av det abduktiva synsättet. Semi-strukturerade personliga intervjuer gjordes med sammanlagt tretton personer.

Studiens syfte är att belysa samt uppmärksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade på annat sätt, men som ändå inte kommer in på arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behålla ett arbete eller praktik och på så vis hamnar i ett bestående försörjningsstöd.Följande frågeställningar har använts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingår i gruppen?? Står gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det någon utmärkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhället hantera gruppen? ? Förslag på vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats så inhämtade vi vår empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i två olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att använda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar på att denna grupp av unga vuxna har stora svårigheter att komma in i samhället och fungera i det. Det man har kunnat se är även att trots att det inte finns någon uttalad problematik av något slag, så uttalade ändå våra respondenter misstankar om detta.

Dagens arbetsmarknad har ett behov av flexibel och mångkunnig arbetskraft som kan tillfredställa arbetsbelastningen i organisationer. Bemanningsföretag har blivit ett verktyg på arbetsmarknaden, för att kunna tillgodose arbetsgivarens krav på kompetent och flexibel personal. Ökad efterfrågan på tidsbegränsad arbetskraft har medfört att bemanningsbranschen har gjort en markant ökning i Sverige de senaste åren. Syftet med studien är att undersöka om de ambulerande konsulterna känner tillhörighet till någon organisation och i så fall till vilken/vilka, bemanningsföretaget och/eller kundföretaget. Vi vill genom studien undersöka hur konsulternas upplevda känsla av tillhörighet påverkas av att de ambulerar.

Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration är. Syfte med studien är att dels ta reda på hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstå vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn på integration. Att sedan jämföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun där Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer är Arbetsförmedlingen, Vänskap- och integrationsföreningen samt invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv på integration skulle i min mening inte leda till någon vidare intressant diskussion. Med hjälp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförståelse kunde man finna svar till varför perspektiven på integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser på integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byråkratiska strukturer som begränsade integrationsarbetet.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som har utförts åt Polardörren AB i Öjebyn. Polardörren tillverkar ytterdörrar med visionen att bli marknadens mest flexibla och kreativa dörrtillverkare med tanke på kundanpassad design och intelligens i dörren. Uppgiften har varit att utveckla en ny kollektion ytterdörrar med avseende på kreativ design, nya funktioner, ny teknik och möjlig tillverkning i befintlig produktion. I uppgiften har det även ingått en materialundersökning. Nyhetsvärde, kreativitet och miljötänkande har varit ledord under arbetets gång.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat fastställa arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Detta genom den så kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom åren begränsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmän rättsgrundsats. Det är arbetsgivarna som beslutar om en anställning är aktuell likväl som de fattar beslut om en uppsägning. Inför sådana beslut måste dock arbetsgivarna ta hänsyn till olika rättsfrågor beroende på om det är inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begränsning för arbetsgivarens fria anställningsrätt.

Uppsatsens syfte är att påvisa om det finns speciella egenskaper hos ungdomssegmentet, och i så fall vilka, som har betydelse för ett företags kommunikation av sitt varumärke till ungdomar, samt att diskutera vilka eventuella konsekvenser en föryngring av varumärket skulle få för företaget. Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Vi anser att detta val av metod har gjort det möjligt för oss att få en djupare förståelse för problemet och att anpassa vårt problem i takt med nya upptäckter. I uppsatsen behandlas teorier om ungdomar, kommunikation och varumärkesorientering. Teorin tas upp utifrån två perspektiv, kommunikationsmottagarens och kommunikationssändarens.

Denna studie syftar till att belysa papper som konsthantverksmaterial. Studien aktualiserar hur konsthantverkare som arbetar i papper beskriver sin relation till materialet och hur konsthantverkare som arbetar i papper upplever att deras val av material påverkar deras arbetssituation. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex konsthantverkare som arbetar professionellt i Sverige med att på olika sätt skapa objekt i papper eller på olika sätt skapa materialet papper. Resultatet visar att konsthantverkare som arbetar i papper har en relation till materialet som genomsyras av trygghet, närhet, glädje och kontroll. Genom utbildning och/eller experiment har konsthantverkarna stärkt sin relation ytterligare till materialet.

Personer som av olika anledningar inte kan konkurrera på den öppna arbetsmarknaden kan av Luleå kommun erbjudas en insats i form av ordnad praktik, som kan leda till offentligt skyddad anställning (OSA). Syftet med praktiken är att de som deltar ska kunna komma ut i arbetslivet, men det är också en form av rehabilitering för att stärka dessa människor. Syftet med denna undersökning är att studera vilken betydelse insatsen har för deltagarna, samt vad de har för uppfattning om den. Både en kvantitativ och en kvalitativ ansats har använts. KASAM-13 (Känsla Av SAMmanhang) samt en enkät med åsiktsfrågor har delats ut till dem som hade praktik eller OSA under tiden juni 2007 ? november 2007.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av clinical reasoning ?three track mind? där procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren.Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens.