Långtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik är ett högst aktuellt ämne för såväl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhället pengar och ju längre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.?I denna studie används en kvalitativ metod där vi vänder blicken från de politiska diskussionerna och istället fokuserar på de långtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas åtta långtidsarbetslösa individer från två olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriärresor, syn på sitt eget ansvar, hjälpen de fått och känslan inför framtiden.

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

Det har riktats mycket kritik mot de traditionella metoderna på senare tid, och på grund av detta har flera lättrörliga, agila metoder konstruerats. Bland dem är Scrum den klart vanligaste och används av drygt 75 % av företagen som arbetar agilt.Trots den frekventa användningen visar dock studier på att väldigt många scrumprojekt ute på arbetsmarknaden misslyckas. Det har uppkommit en hel del kritik mot metodens effektivitet och det står klart att det finns ett antal problem som är svåra att hantera.Studien har fokuserat på att undersöka problemen och även strukturera upp dem i fyra områden enligt följande: dokumentationsbrist, ineffektiva/oklara arbetsprocesser, svårigheter vid stora projekt samt att det är svårt att hålla ett konstant produktfokus.Det har även undersökts hur tre fallföretag går tillväga för att hantera de fyra problemområdena, både i förhållande till hur deras arbetssätt skiljer sig från Scrums praxis, samt hur de aktivt arbetar med att hantera områdena.För att besvara forskningsfrågan har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuerna gjordes med respondenter kopplade till respektive företag.Studien visar på att samtliga problemområden märks av ute hos de tre fallföretagen. I analysen och slutsatsen presenteras hur företagen förhåller sig till Scrums praxis samt hur deras egna arbetssätt påverkar hanteringen av problemen..

I uppsatsen presenteras resultatet av en undersökning av platsannonser och de kompetenser som innehas av personerna som anställdes. Syftet var att jämföra hur väl kraven och kvalifikationerna stämde överens. Utgångspunkten var litteratur om arbetsmarknaden och rekrytering. Där framkom det att platsannonser ofta formuleras otydligt och att kraven som ställs ibland är överdrivna. Undersökningen bestod av ett urval platsannonser för yrken där en kombination av IT-kompetens och humanistisk kompetens behövs och där webbpublicering är en arbetsuppgift.

Växande städer och ekonomiska strukturomvandlingar ställer dagens stadsplanering inför nya utmaningar. Långa planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark står oexploaterad under lång tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporär användning kan underutnyttjad mark tillfälligt upplåtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan är möjlig att genomföra. Temporär användning tillåter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning i samband med uppsägning. Frågor som undersöks i studien är hur jobbcoachning genomförs i samband med uppsägning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdas inställning till att hitta nytt arbete eller påbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sex uppsagda och två jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att de omfattas av LO:s omställningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att få en fördjupad förståelse i deras arbetssätt. Tidigare forskning visar på att det är sparsamt med forskning inom ämnet eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer använder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar åtta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Det finns olika sätt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer använder sig av för att kunna leda medarbe-tare och sträva efter organisationens mål. De flesta är överens om att ledarskap är viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nå framgångar. Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med förmågor att utmana, driva och förändra. Men vad är egentligen en bra ledare och vilka tekniker använder sig ledare av? Det var dessa frågor som väckte vårtintresse inom ämnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer använder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av åtta semistruk-turerade intervjuer med chefer från olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: Utifrån våra åtta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest är demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritära ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Denna uppsats är en komparativ studie mellan Sverige och Norge där syftet har varit att utröna hur de båda länderna har valt att reglera frågan kring ?samhällsfarliga konflikter?. Då stridsåtgärder vidtas av parterna på arbetsmarknaden under en tvist kan väsentliga samhällsintressen lida skada. Arbetskonflikterna kan komma att utgöra en fara för liv och hälsa eller orsaka betydande ekonomiska förluster. I uppsatsen har fokus legat på de konflikter som vidtas på den offentliga sektorn då denna verksamhets särskilda beskaffenhet gör att konflikter på ett direkt sätt kan leda till samhällsfara.

Abstract The subject of this thesis is the priority rules that apply in connection with mining activity. Already back in the 1800s, there were rules in the so-called Lego Charter concerning protection of workers, mainly servants. When the first modern trade union was founded in the 1870s, also developed a collective agreement. These agreements were the order of priority clauses had to intend to ensure employees' working lives. Exceptions had to be done by ensuring that individual employees' dependents. In 1974 the Act on employment entry and had intended to protect older workers.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

Syftet med studien är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrån arbetsmarknadsprojektet Korta vägen. Många utländska akademiker idag går arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Som en lösning på att försökaåtgärda arbetslösheten hos denna målgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlätta intåget av utländska akademiker på arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik är den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska åtgärdersom idag finns. Tyvärr råder hög arbetsbelastning på svenska arbetsplatser vilket gör att mångatackar nej till att ta emot praktikanter.