Sök:

Sökresultat:

477 Uppsatser om Flexibla anställningsformer - Sida 22 av 32

VÀrdeflödesanalys och implementering av Lean produktion pÄ
BÅEM Nordic Flanges AB

BÅEM Nordic Flanges AB Ă€r Nordens största producent och leverantör av flĂ€nsar. FlĂ€nsarna tillverkas av olika rostfria stĂ„l och företaget Ă€r specialiserade pĂ„ att tillverka utifrĂ„n specifika kundkrav, men har Ă€ven ett standardsortiment. PĂ„ senare tid har den globala konkurrensen pressat företag att bli alltmer flexibla och ha kortare leveranstider, detta gĂ€ller nu ocksĂ„ BÅEM Nordic Flanges AB. FörĂ€ndringen för att Ă„stadkomma detta kallas för Lean produktion vilket Ă€r en filosofi som slutligen ska ge ett smidigare och resurssnĂ„lare arbetssĂ€tt. Filosofin mĂ„ste genomsyra hela företaget.

Flexibel för vem eller vad och till vilket pris? : En kvantitativ studie om flexibel arbetstid, hushÄllsarbete, jÀmstÀlldhet och konflikter.

FrÄgestÀllningarna som presenteras i uppsatsen Àr om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och mÀn delar mer jÀmstÀllt pÄ hushÄllsarbetet samt om flexibel arbetstid pÄverkar konflikterna i hushÄllet om fördelningen av hushÄllsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta Àr att flextid i debatt framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart positivt. Ett hjÀlpmedel för kvinnor att uppnÄ balans mellan arbete och familj. NÄgot som i sin tur skulle öka jÀmstÀlldheten i hemmet och förbÀttra kvinnors situation pÄ arbetsmarknaden.UtifrÄn den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras tvÄ hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushÄllsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern nÀr det gÀller hushÄllsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen Àr att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jÀmstÀlldhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien Àr kvantitativ och baseras pÄ den femte och senaste av levnadsnivÄundersökningarna; LNU 2000 som bygger pÄ intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket Àr 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushÄllsarbetet.

Rollimprovisation vid responsinsatser : En studie av en ledningsövning för Svenska Stödstyrkan

Responsinsatser vid extra ordinÀra hÀndelser sÄsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en förÀnderlig och komplex miljö. Vissa hÀndelser gÄr till viss del att förutse men dessvÀrre inte att hindra, exempelvis översvÀmningar eller orkaner, medan andra hÀndelser kan vara svÄra att förutse, exempelvis jordbÀvningar eller tsunamis. Kraven pÄ prestation av de involverade responsorganisationerna vid sÄdana extrema hÀndelser Àr höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta Àr begrÀnsad. Improviserat arbete och anpassning efter rÄdande situation Àr dÀrför en förutsÀttning för en lyckad insats (Medonça, 2006).Tidigare forskning har visat att en rad svÄrigheter kan uppstÄ med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion Àn den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab dÀr deltagare fÄtt ta pÄ sig en roll de inte Àr utbildade för syftar denna studie till att nÀrmare undersöka förutsÀttningar och förmÄgor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete.En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes.

Beror den ökade ungdomsarbetslösheten pÄ matchningsineffektiviteter pÄ arbetsmarknaden?

Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmÀrksammat problem under senare tid. Vissa hÀvdar att en av orsakerna Àr mismatch pÄ arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vÄr valda frÄgestÀllning. Dessutom har vi under de senaste tvÄ Ären sett tecken pÄ en konjunkturuppgÄng men samtidigt en efterslÀpning i sysselsÀttningen, dÀribland ungdomar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under Ären 2001-2005 med hjÀlp av att studera matchningsineffektiviteter pÄ arbetsmarknaden.Metod: Detta gör vi med hjÀlp av att data över vakanser och arbetslöshet i Äldrarna 20-24.

AnstÀlld pÄ projekt : En tidsbegrÀnsad anstÀllningsform som kombinerar trygghet och flexibilitet?

ProjektanstÀllningen Àr en tidsbegrÀnsad anstÀllningsform som i dagens lagbestÀmmelse motiveras av ?arbetets sÀrskilda beskaffenhet?. En projektanstÀllning Àr mÄnga gÄnger förknippad med specialistkompetens, som anvÀnds i företag för att utveckla och skapa nytÀnkande. Andra tidsbegrÀnsade anstÀllningsformer, Ä andra sidan, Àr mÄnga gÄnger till för att tÀcka ett tillfÀlligt behov av personal av olika slag.Flexibilitet benÀmns allt oftare som rÄdande norm i samhÀllet och sÀgs ha vÀxt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kÀnnetecknas mÄnga gÄnger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade.

Hur Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge kommunicerar med förskolorna i kommunen

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mÄl och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristÄende. Vidare Àmnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sÀtt att kommunicera med de tvÄ olika typerna av förskola. Med detta mÄl i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjÀnstemÀn pÄ Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav tvÄ var rektorer för kommunala förskolor. DÀrefter gjorde vi en enkÀtundersökning bland personalen pÄ förskolorna vars rektorer hade intervjuats.

TillfÀlligt sammanstatt och samtidigt interoperabelt och robust : Ledningssystemets dilemma

LedningssystemomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgÀngliga och stÄende krigsförband. Inriktningen innebÀr en utmaning inom ledningssystemomrÄdet dÄ den medför ett tydligare krav Àn tidigare pÄ att ledningsmateriel, teknik och personal Àr stÀndigt uppfyllda i samtliga krigsförband.ModulÀra enheter och förband som pÄ ett flexibelt sÀtt skall kunna sÀttas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfÀlle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte Àr att stödja chefers utövande av ledning, det vill sÀga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning pÄverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemomrÄdet, vid en insats med tillfÀlligt sammansatta förband pÄ operativ och högre taktisk nivÄ.Syftet med studien Àr att analysera vilka faktorer som Àr centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation hÀrrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansÀttning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.

De nya kapitaltÀckningsreglerna ? förestÀllningar om Basel II

Syfte: Syftet med förevarande uppsats Àr att studera anvÀndningen av Basel II och vilka förestÀllningar som finns rörande de nya kapitaltÀckningsreglerna. Teori: Basel II genomsyras av ett förtroende för statistiska deduktiva modellers förmÄga att kvantifiera och mÀta risk. I den kritiska redovisningslitteraturen görs emellertid gÀllande att statistiskriskmodellering bygger pÄ felaktiga antaganden. Metod: Vi anvÀnder en induktiv metod och en hermeneutisk kunskapsuppfattning som bygger pÄ förstÄelse och tolkning; sÄ kallad interpretativism. I vÄr undersökning av bankernas instÀllning till Basel II har vi valt att genomföra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer.

Pedagogens bemötande av barn i sÀrskilda behov -vid större förskolesamlingar

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

Lagförslag Ds 2008:18 : Lagen om stöd till anhöriga som vÄrdar nÄgon nÀrstÄende

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om lagförslag Ds 2008:18 kan innebÀra att GÀvle Kommun, som har ett vÀl utvecklat anhörigstöd, kan komma att begrÀnsas i sitt arbete i form av detaljstyrning. Behovet av ett gott stöd för anhöriga har blivit alltmer uppenbart. Stöd till anhöriga Àr viktigt sÄvÀl ur den anhöriges som ur samhÀllets synpunkt. För anhöriga handlar det om att fÄ stöd och kÀnna uppskattning för de insatser de gör för en nÀrstÄende. Det handlar om den anhöriges behov av vila och att fÄ tid över för personliga angelÀgenheter men Àven om kunskaper och fÀrdigheter för att kunna behÀrska situationen pÄ bÀsta sÀtt. Med det nya lagförslaget Ds 2008:18 finns förvÀntningar om att underlÀtta för de som vÄrdar och sörjer för nÄgon nÀrstÄende.

Har fondstorleken nÄgon betydelse? : En jÀmförande studie mellan fondstorlek och prestation

Det stora allmÀnna intresset för att spara i fonder Àr stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in pÄ marknaden och mÄnga fonder vÀxt sig större.Tidningarna skriver att det gÄtt bÀst för smÄ, oberoende fondförvaltare som gÄng pÄ gÄng slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slÄ index och som ger bÀst avkastning.Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust pÄ ett vÀldigt tidigt stadium dÄ fonden vÀxer sig större. Detta pÄ grund av att smÄ fonder kan vara mer flexibla Àn stora fonder.Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra aktiefonder med varandra och se om storleken pÄ fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om smÄ fonder ger bÀttre avkastning Àn stora fonder.För undersökningen har data valts att insamlas frÄn alla Sverigefonder pÄ den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till Är 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens berÀkningsunderlag.

TÀnk pÄ Figuren, konferera i naturen! : Hur en konferensanlÀggning kan pÄverka gÀsternas hÀlsa.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur konferensanlÀggningen, Finnhamns Arkipelag, skulle kunna arbeta med hÀlsoaktiviteter för sina gÀster med framförallt naturen som redskap.- Hur pÄverkar naturen konferensgÀsternas hÀlsa?- Hur arbetar redan hÀlsonischade konferensanlÀggningar?- Hur kan naturen anvÀndas inom hÀlsoarbetet pÄ konferensanlÀggningar?- Vad kan utvecklas pÄ Finnhamns konferensanlÀggning?Metod: Forskningen Àr avsedd att kartlÀgga behov, önskemÄl, erfarenhet och Äsikter kring Àmnet och slutsatsen drogs att den kvalitativa metoden, intervjuer, var mest lÀmpad för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Data har samlats in via fyra intervjuer, tvÄ ansikte mot ansikte och tvÄ via telefon utefter respondentens önskemÄl. Respondenterna har erfarenhet och kompetens inom omrÄdet samt arbetar med friskvÄrd eller Àr konferensansvariga pÄ anlÀggningarna De jobbar med aktiviteter och hÀlsa för deras konferensgÀster och har alla sett de positiva resultaten av vistelse i naturen.Resultat: Resultaten visar att naturen har Äteruppbyggande och en rad andra positiva effekter pÄ konferensgÀster som har aktiviteter utomhus. De nischade konferensanlÀggningarna har en mÀngd aktiviteter och Àr flexibla utefter önskemÄl.

Ny som chef? Nytt privatliv? Vad pÄverkar, hur pÄverkas och varför pÄverkas en mÀnniskas privatliv efter det att hon/han tilldelats sin första chefsbefattning

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar en mÀnniskas privatliv efter det att hon/han tilldelats sin första chefsbefattning. Detta för att kunna analysera hur en mÀnniskas privatliv pÄverkas, för att slutligen kunna analysera och förstÄ varför denna pÄverkan sker. Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningstrategin med fallstudien som undersökningsdesign. Arbetet har varit av iterativ karaktÀr dÄ vi anvÀnt oss av det abduktiva synsÀttet. Semi-strukturerade personliga intervjuer gjordes med sammanlagt tretton personer.

Psykisk ohÀlsa och anstÀllningstrygghet : PÄ en allt mer flexibel arbetsmarknad

Tidigare forskning har pÄvisat en förÀnderlig arbetsmarknad som kÀnnetecknas av allt mer flexibla organisations-och anstÀllningsformer och individbaserade arbetsvillkor. TidsbegrÀnsat anstÀllda Äterfinns inom de mest otrygga anstÀllningarna, med sÀmre arbetsförhÄllanden och villkor i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. Arbetsegenskaperna skiljer sig Ät pÄ sÄ sÀtt att den ekonomiska kompensationen Àr lÀgre inom visstidsanstÀllningar, inflytandet i arbetssituationen Àr mer begrÀnsad och anstÀllningstryggheten sÀmre. Dessutom Àr arbetsmarknaden vÀldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegrÀnsade anstÀllningar har fÄtt olika konsekvenser pÄ mÀn respektive kvinnor. Kön fyller sÄlunda en viktig funktion i detta sammanhang dÄ kvinnor Àr överrepresenterade inom de mest otrygga anstÀllningsformerna visstidsanstÀllningar.

Utveckling och formgivning av en kollektion ytterdörrar

Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete som har utförts Ă„t Polardörren AB i Öjebyn. Polardörren tillverkar ytterdörrar med visionen att bli marknadens mest flexibla och kreativa dörrtillverkare med tanke pĂ„ kundanpassad design och intelligens i dörren. Uppgiften har varit att utveckla en ny kollektion ytterdörrar med avseende pĂ„ kreativ design, nya funktioner, ny teknik och möjlig tillverkning i befintlig produktion. I uppgiften har det Ă€ven ingĂ„tt en materialundersökning. NyhetsvĂ€rde, kreativitet och miljötĂ€nkande har varit ledord under arbetets gĂ„ng.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->