Den här uppsatsen låter sex unga journalister komma till tals med avseende på hur de tänker kring förhållandena på arbetsmarknaden. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tänker kring sin karriär, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utsträckning kringgår lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär att många journalisters första arbetslivserfarenheter består av vikariat och tillfälliga anställningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser på det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det är att komma ut i arbetslivet från en journalistutbildning. En viktig slutsats från studien är att de sex intervjupersonerna på olika sätt fått anpassa sina liv efter branschens krav på Flexibilitet, tillgänglighet och rörlighet.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor Flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre.

Syftet med denna undersökning är att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebär i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det såg ut tidigare på arbetsmarknaden och Sveriges lagar angående föräldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som är förmågan att hantera både arbetssfären och icke-arbetssfären utan att någon av sfärerna tar över eller sätter press på den andra. Vårdkapital är även ett viktigt begrepp i denna undersökning och det står för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, äldre eller sjuka familjemedlemmar.

I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering.Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft.

Studiens syfte är att utifrån två företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten är vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus på immateriella värden och Flexibilitet, i förhållande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket präglas av bland annat ökade krav på Flexibilitet för såväl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet är enligt Allvin et al.

Detta arbete har bestått i att utveckla en mobil förnyelsebar energikälla för hjälparbetare och expeditioner. Efter kontakt med Läkare Utan Gränsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fältarbete saknar en pålitlig energikälla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet är en vattendriven elgenerator som alstrar ström från forsande vatten i floder och bäckar. De största fördelarna är mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..

Sammanfattning Titel: Hedgefonder ? En deskriptiv och normativ studie Författare: Johan Bergenudd, Anna Petrén Handledare: Hossein Asgharian Ämne: Finansiering Sökord: Flexibilitet, hedgefonder, högvattenmärke, prestationsrelaterade fondavgifter, riskjustering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge omfattande kunskap om hedgefonders egenskaper, strategier och det prestationsrelaterade avgiftssystem som föreligger. Genom att studera de svenska hedgefonderna vill vi dessutom försöka påvisa ett eventuellt samband mellan framtida risktagande och avkastningens storlek i förhållande till övriga hedgefonder respektive det egna högvattenmärket. Metod: Då kunskapen om hedgefonder är låg kommer vi i arbetet att belysa deras olika karaktärsdrag för att öka kunskapen om denna fondtyp.

En organisation som önskar vara både lärande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien är därför att bidra till förståelsen för hur organisationer kan främja överföring och utveckling av kunskap mellan anställda och konsulter, genom att studera individers förståelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger på teorier om Flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lärandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar båda forskningsfälten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av två grupper på en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras på 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anställda och chefer.Föreliggande studie visar att det krävs olika strategier för kunskapsöverföring beroende på vilken typ av konsult som används.

Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen.Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar.I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa.

En väsentlig fråga hos textil- och klädindustrin (TK-industrin) har alltid varit om de skall utföra arbetet själv eller köpa in arbetet. TK-industrin använder sig av outsourcing på grund av att de inte själva klarar av att sköta verksamheten på ett tillfredställande sätt eller att man helt enkelt väljer att inte utföra arbetet själv. De främsta motiven till att outsourca är att företaget vill uppnå kostnadsbesparingar och fokusera på kärnverksamheten. TK-industrin är unik och frågan är om det främsta motivet är kostnadsbesparingar eller finns det andra motiv såsom fokus på kärnverksamhet, Flexibilitet eller bättre kvalité som är huvudmotivet till outsourcing.Vårt syfte med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka varför TK-industrin använder sig av outsourcing och vilka effekter det ger. Uppsatsen syftar även till att ta reda på hur specialiserade logistikföretag kan förbättra för företag inom TK-industrin.

En viktig del till att bli en framgångsrik chef är att finna en balans mellan arbete ochfritid. Går det att finna balans mellan arbete och fritid. I det långa loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver på ens fria tid. Genom teknikutvecklingen är inte längre tillgängligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sätta sina egna gränser.Den här studien innefattar nio chefer från olika branscher verkade iGöteborgsområdet. Respondenterna har intervjuats där egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. Övergångsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergången till marknadsekonomi, vilket även var fallet för Slovenien. Övergångsfasen i Slovenien präglades av uppsägningar på grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gällande uppsägningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, både i samband med och efter övergångsfasen, har Slovenien lyckats få ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan självständigheten har utvecklingen på arbetsmarknaden bland annat kännetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, växande servicesektor samt större Flexibilitet.

De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet på bostadsmarknaden inte matchar efterfrågan. Främst den rådande bristen på bostäder, men också för de bostäder som alla slåss om i huvudsak är byggda utifrån hur Sverige såg ut för 40?50 år sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som när bostäderna byggdes. Bostadsmarknaden måste följa samhällets utveckling och vara villiga att satsa på nytänkande.

Den här kandidatuppsatsen syftar till att få en djupare förståelse av hur gränslöst arbete upplevs och hanteras av individer som arbetar som konsulter. Det centrala i studien är att studera de krav gränslöst arbete medför och hur Flexibiliteten upplevs och hanteras, ur ett individperspektiv. Studien ska även bidra till förståelse för avregleringen av arbetets tid och rum och hur det i sin tur påverkar individen att själv sätta gränser för när, var och hur arbetet ska utföras.En kvalitativ studie genomfördes under våren 2014 med fem konsulter stationerade i en större svensk stad. Då jag sedan tidigare kände till konsulterna samt företaget där de är anställda har jag valt att avidentifiera namn på respondenterna och företaget. För att nå det djup av förståelse studien syftar till valde jag att genomföra samtalsintervjuer där fyra huvudteman belystes.