Hydrauliska radialkolvsmotorer anvÀnds i en mÀngd tillÀmpningar dÀr höga vridmoment och robusthet krÀvs. HÀgglunds Drives Àr ledande i branschen och erbjuder hög prestanda, flexibilitet och sÀkerhet i krÀvande miljöer. För att behÄlla dess position pÄ marknaden behövs löpande utveckling. HÀgglunds Compact Àr en hydraulmotor dÀr det drivande momentet mellan utgÄende axel och chassiet överförs via ett kolvparti. Compact motorns prestanda Àr beroende av friktion och lÀckage av olja i detta kolvparti.

Hydrauliska radialkolvsmotorer anvÀnds i en mÀngd tillÀmpningar dÀr höga vridmoment och robusthet krÀvs. HÀgglunds Drives Àr ledande i branschen och erbjuder hög prestanda, flexibilitet och sÀkerhet i krÀvande miljöer. För att behÄlla dess position pÄ marknaden behövs löpande utveckling. HÀgglunds Compact Àr en hydraulmotor dÀr det drivande momentet mellan utgÄende axel och chassiet överförs via ett kolvparti. Compact motorns prestanda Àr beroende av friktion och lÀckage av olja i detta kolvparti.

Ledarskapet har förÀndrats över tid, samtidigt har ocksÄ samhÀllet förÀndrats. Behoven och de egenskaper som stÀmde överens tidigare för ledarskap har förÀndrats och kommer att förÀndras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritÀra drag dÀr lite hÀnsyn tagits för de anstÀlldas behov men Àven mindre förstÄelse om de anstÀlldas betydelse. Idag Àr ledarskapet mer situations anpassat dÀr ledaren har insikt om de anstÀlldas behov men dÀr det Àven stÀlls högre krav pÄ flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer.UppstÄdda situationer kan krÀva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det pÄverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Rapporten beskriver förslag pÄ framtidens ?Rear Seat Entertainment? som baseras pÄ anvÀndning av pekskÀrm, istÀllet för de DVD-baserade TV-skÀrmar som finns i t ex Volvo S80 i dagslÀget. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Syftet med arbetet var att hitta lösningar som möjliggör anvÀndning av ?touchteknik? som krÀver armavstÄnd till displayen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka affÀrskulturen pÄ den norska marknaden, för att se om det föreligger nÄgra skillnader med den svenska affÀrskulturen och om nÄgra av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs Àr utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affÀrskulturen har vi anvÀnt oss av flera olika kÀllor. Dels har vi inom omrÄdet affÀrskultur sökt efter svenska och norska sÀrdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har Àven sökt i böcker och pÄ Internet efter affÀrsrÀttsliga skillnader mellan lÀnderna.I analysen har vi sedan med hjÀlp av litteraturen och resultaten frÄn intervjuerna undersökt om det finns nÄgra skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att lÀnderna, precis som mÄnga tror, Àr lika finns det ocksÄ en hel del som skiljer dem Ät.

Jag har under min tid som lÀrare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms dÀr. För att finna ett lÀmpligt svar pÄ ovanstÄende fundering, sÄ beslutade jag mig för att ta reda pÄ vilka olika lÀrstilar som finns. DÀrefter undersökte jag vilken som Àr min egen lÀrstil som pedagog. NÀsta steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det hÀr fallet den som jag Àr handledare för. Slutligen ville jag, med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa pÄ ett mer individanpassat sÀtt.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

I en alltmer konkurrensmÀssig vÀrld, dÀr synbarheten blir allt viktigare, fyller public relations en viktig funktion i hur företag finner och behandlar relationer till sina följare. En ny trend Àr att utelÀmna information i kampanjer för att skapa förvirring och dÀrmed fÄ nyhetsvÀrde. Branschen Àr delad i huruvida detta Àr ett etiskt korrekt tillvÀgagÄngssÀtt. I denna studie undersöker vi, genom en fallstudie, hur kampanjer av detta slag dels ser ut men Àven planeras med syfte att skapa förstÄelse för eventuella för- och nackdelar med tillvÀgagÄngssÀttet. Studiens teoretiska inramning bygger pÄ att med hjÀlp av förstÄelse kring kampanjplanering, medias dagordning och vikten av förtroende, ge insikt i hur en PR-kampanj skapar vÀrde genom uppmÀrksamhet.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en sÄ kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö dÀr flera projekt pÄgÄr samtidigt. Trots detta Àr forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad pÄ det enskilda projektet. Projekt Àr i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön Àr endast delvis utredd. Vidare Àr projektledningslÀran starkt fokuserad pÄ standardisering av projektarbetet för att uppnÄ ökad kontroll och precision.

I uppsatsen behandlas sÄvÀl mönsterskyddet som det upphovsrÀttsliga brukskonstskyddet. Vid den mönsterrÀttsliga sÀrprÀgelbedömningen anvÀnds den kunnige anvÀndaren som bedömningsstandard. Ett mönster Àr sÀrprÀglat om det, jÀmfört med tidigare offentliggjorda mönster, framkallar ett annorlunda helhetsintryck hos denne fiktive person. Vid bedömningen ska hÀnsyn Àven tas till formgivarens variationsutrymme. Innebörden av begreppet den kunnige anvÀndaren har till stor del förtydligats i EU-rÀttslig praxis.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Amsterdamfördraget som trÀdde i kraft 1999 hade bland annat som mÄl att, med unionens svagaagerande pÄ Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitikenskapad sex Är tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förÀndringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpÄvisa dessa förÀndringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ÀndamÄl anvÀnds en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för vÀrdering av unionen utifrÄn dess strukturella förutsÀttningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men Àven föromrÄdet relevant litteratur har anvÀnts.Analysen visar pÄ den grundproblematik som rÄder inom omrÄdet i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemslÀndernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvÄförÀndringar som trots denna konflikt stÀrkt unionens förutsÀttningar att agera pÄ det internationellaplanet.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för, varför företag vÀljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie pÄ företaget Dell. VÄra data har vi inhÀmtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie pÄ företaget Dell. Vi har valt att genomföra en lÀngre intervju med tvÄ nyckelpersoner pÄ det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing Àr och innebÀr samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnÄ.

Polisen har under de senaste decennierna genomgĂ„tt ett flertal förĂ€ndringar i sin organisation och frĂ„n 00-talet har det förts diskussioner om en eventuell sammanslagning av Polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. År 2008 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommittĂ© att utreda ifall Polisens organisation inte lever upp till de krav som regeringen stĂ€llet pĂ„ ökad kostnadseffektivitet, högre kvalitet, ökad flexibilitet samt förbĂ€ttrade resultat. Denna kommittĂ© fick namnet PolisorganisationskommittĂ©n och de lĂ€mnade den 31 mars 2012 in ett betĂ€nkande, vid namnet En svensk sammanhĂ„llen polis (SOU 2012:13) som innehĂ„ller ett förslag att ombilda Polisen till en myndighet. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rmed att analysera detta betĂ€nkande kring Polisens omorganisering för att se om det kan ligga nĂ„gra bakomliggande koncept och idĂ©er till uppkomsten av förslaget. För att fĂ„ svar pĂ„ syftet har en kvalitativ studie genomförts med fokus pĂ„ en riktad innehĂ„llsanalys med en deduktiv ansats.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera hur baspersonal i Àldreomsorgen uppfattar sin yrkesroll samt vad de tror att brukare och anhöriga förvÀntar sig av dem. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit teorier kring yrkesroll och situerat lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningarna har studien en kvalitativ ansats och data har samlats in genom vinjettmetoden samt en Äterkopplande gruppintervju. Datamaterialet har kodats och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt ovan nÀmnda teorier.Studiens resultat visar att baspersonalen uppfattar sitt arbete som varierande och yrkesrollen krÀver att baspersonalen har förmÄga att hantera mÄnga olika situationer. En förutsÀttning för arbetet Àr att personalen har ett genuint intresse för andra mÀnniskor.