Syftet med undersökningen var dels att ta reda pÄ vilka formuleringar i Lpf 94, utifrÄn definitionen att mentorskap innebÀr att överblicka och bidra till progression gÀllande elevernas kunskapsmÀssiga, personliga och sociala utveckling, som gÄr att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa Àr relaterade till mentorshandboken, pÄ skolan dÀr undersökningen Àgt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, pÄ samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fÄtt beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare bÄde kunskapsmÀssigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning sÄg sig ocksÄ som vÀgledare och som en vuxen som pÄ olika sÀtt stöttar eleverna i deras skolgÄng.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.

Under de senaste Ären har det blivit allt vanligare att fastighetsÀgare outsourcar fastighetsförvaltningen, i stÀllet för att bedriva den med egna resurser. Det talas om att outsourcing tillÄter en mer flexibel organisation som möjliggör högre servicekvalitet till hyresgÀsterna. Samtidigt lyfts risken i att tappa kontakten med hyresgÀsterna och insynen i fastigheten fram som en av fördelarna med att bedriva fastighetsförvaltningen med egna resurser.Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur servicekvaliteten i fastighetsskötseln kan pÄverkas av fastighetsÀgarens val av förvaltningsform. Genom att jÀmföra servicekvaliteten nÀr den bedrivs med egna resurser och nÀr den bedrivs outsourcad ville jag kunna peka pÄ de för- och nackdelar som kÀnnetecknar de olika förvaltningsformerna.Studien genomfördes i form av en jÀmförande fallstudie, och enligt kvantitativ metodik. De tvÄ bostadsföretag som valdes ut till studien var HFAB i Halmstad och AB BostÀder i BorÄs.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag, hur vÀl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lÀmpar sig som utgÄngspunkt för ett sÄdant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrÀttsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. FörÀndringar i tekniska förutsÀttningar har resulterat i större risk för upphovsrÀttsliga intrÄng och ett behov av en mer flexibel upphovsrÀtt. Samtidigt har lagstiftarens ÄtgÀrder resulterat i en svÄröverskÄdlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrÀtt och att principen Àr lÀmplig sÄsom utgÄngspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag bistÄ med den flexibilitet som behövs, men Àven om mÄnga upphovsrÀttsliga principer som utformats i svensk praxis kan lÀmnas orörda behöver bÄde principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrÀtt.

Under de senaste Ären har fetma ökat, 14% berÀknas lida av fetma i dagens svenska samhÀlle. MÄnga har gjort ett flertal viktminskningsförsök utan bestÄende resultat. Bariatrisk kirurgi Àr det som enligt forskning ger bÀst viktminskningsresultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) har tidigare visat sig vara effektiv i jÀmförelse med treatment as usual. Den hÀr studien utforskar graden av terapeutstöd av ACT-baserad internetbehandling efter bariatrisk kirurgi vid en tvÄ-Ärsuppföljning.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att med Decuma som utgÄngspunkt kartlÀgga de möjligheter och svÄrigheter, som Àr specifika för ett born globalföretags förmÄga att skapa en konkurrenskraftig position. METOD: Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av Decuma för att fÄ djupare insikt i problematiken kring born globals och hur de kan uppnÄ konkurrensfördelar genom strategiska relationer. Vi presenterar en bred fallstudie som sedan analyseras med utgÄngspunkt frÄn vÄr teoretiska referensram som berör internationaliseringsprocessen för smÄ hig-tech företag med behov av samarbeten och relationer. SLUTSATSER: För att ett born globalföretag ska kunna skapa möjligheter pÄ en global marknad Àr det viktigt att de har förmÄga att bibehÄlla sin flexibilitet trots att de fÄr större krav frÄn marknaden i takt med att de vÀxer. Det Àr Àven viktigt att företaget kan erbjuda en specialiserad och kundanpassad produkt.

Bakgrund till studien: Idag stÀlls det nya krav pÄ att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrÄn kunskap och flexibilitet Àn pÄstandardiserade arbetsuppgifter. DÀrmed bör ledningenimplicera ett synsÀtt dÀr organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera mÄste samtliga anstÀllda oavsett position ha engemensam förstÄelse kring organisationens mÄl och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas pÄ enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anstÀlldas arbetssituation fungerar genom attjÀmföra de bÄda parternas uppfattningar.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invÄrt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes pÄ nio medarbetare och en chef frÄn enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i vÀstraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra pÄ avdelningennÀr det gÀller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatstrÀffarna pÄverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag pÄ förÀndringar och förbÀttringar.

I denna studie har vi valt att utgÄ ifrÄn en kvalitativ ansats med djupintervjuer dÀr fem verksamma pedagoger inom sÀrskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet Àr att undersöka hur dessa fem pedagoger ser pÄ sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvÄrigheter klarar av sin skolgÄng. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svÄrigheter? Vilka framgÄngsfaktorer gÄr att finna? Studien genomfördes under höst- och vÄrterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frÄgor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under nÄgra veckor i pÄgÄende hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.

Problem:Den nya ekonomins satsning pÄ det framtida ?upplevelselandet Sverige? har pÄverkat mötesindustrin, som har fÄtt högre krav pÄ sig att allt oftare lansera nya mötesidéer. Mötesleverantörerna satsar idag pÄ nyskapande och annorlunda mötesrum. Vi ser en motsÀttning i mötesleverantörernas satsning och kundernas uteblivna efterfrÄgan pÄ det nya utbudet. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt mötesleverantörers vÀrdeerbjudande har influerats av den nya ekonomin.

I jakten pÄ att bli mer konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva vÀljer idag fler och fler företag att flytta ut hela eller delar av sin produktion till lÀnder dÀr de ekonomiska förutsÀttningarna för att bedriva verksamhet Àr bÀttre Àn i hemlandet. Detta sker vanligtvis genom sÄ kallad outsourcing, antingen till en lokal leverantör eller till en leverantör lokaliserad utomlands. Ett av de största skÀlen till varför företag vÀljer att outsourca sin tillverkning Àr kostnadsbesparingar. Genom att outsourca till ett lÄgkostnadsland kan företagen dra nytta av de lÀgre lönekostnader som dessa lÀnder ofta erbjuder. Vid sidan av kostnadsmotivet finns det Àven en rad andra vanliga motiv som företag brukar ange vid ett outsourcingbeslut.

Det hÀr Àr en undersökning om hollÀndares val att flytta till VÀrmland och att starta eget företag sett utifrÄn ett work-life balance perspektiv. De teorier som har anvÀnts Àr frÀmst work-life balance teorin men Àven teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag Äterfinns. Inom work-life balance gÄr jag igenom hur olika typer av förÀndringar i samhÀllet har pÄverkat och pÄverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas Àven upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut Àr pÄ nÄgot sÀtt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptÀckter utifrÄn den analys jag gjort av mina respondenters berÀttelser och kopplar det till de teorier jag anvÀnt mig av.

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhÀllet pÄverkar i stor grad hur vi lever vÄra liv. Tidigare hade vi vÄrt hem och arbete i samma ort. Det var dÀr vi hade vÄra vÀnner och det var dÀr, i det lokala rummet, vi skapade vÄra identiteter. Pendling Àr ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och Àr nÄgot som alla förvÀntas vara.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

I en tid dÀr samhÀllsansvar i allt högre grad prÀglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt dÀr flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedlÀggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som stÀlls till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begrÀnsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur projektledningen kan skapa förutsÀttningar för mÄluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsÀttningar som pÄverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsÀttningar.