Den tekniska utvecklingen har gÄtt fort det senaste Ärtiondet och informationshantering har fÄtt en helt förÀndrad innebörd i dagens moderna organisationer. De organisationer som inte Àr beredda att följa denna utveckling löper stor risk att hamna efter eller förlora konkurrenskraft till andra aktörer pÄ marknaden. Genom investeringar i nya informationssystem och ny informationsteknologi skaffar sig organisationen verktyg att anvÀnda till att effektivisera och rationalisera sin verksamhet. SÄdana investeringar Àr dock förenade med höga risker och raden av företag som genomfört misslyckade implementeringsförsök Àr lÄng. Flera faktorer avgör hur ett företag lyckas tillÀmpa informationssystem och informationsteknologi som resurser och utnyttja dessa pÄ ett lönsamt sÀtt.

Mitt syfte med projektet Àr att vitalisera stadsdelen Husby i nordvÀstra Stockholm. Bryta upp zonerade omrÄden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya strÄk, lÀnka samman omtyckta omrÄden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsÀttningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriÀr i Husby.Centrala begrepp i projektet Àr mÄngfald, trygghet, flexibilitet och hÄllbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som prÀglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att fÄ en större mÄngfald och ett mer flexibelt utbud av bÄde lokaler, bokaler och bostÀder men Àven genom att analysera och bearbeta omrÄdets struktur. Fokus har legat pÄ de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gÄngvÀgar och skapa nya strÄk lÀngst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivÄseparerade korsningarna mellan gÄngvÀgarna och bilvÀgarna erbjuder med sÀker skolvÀg och en trygg bilfri miljö för barnen..

ProblemomrÄdet som uppsatsen belyser Àr sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa omrÄden har tidigare utförts frÀmst var för sig, men har pÄ senare Är kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts pÄ bemanningsföretag. UtifrÄn sambandet och i förhÄllande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr en enkÀtundersökning bestÄende av frÄgor angÄende organisationstillhörighet och motivation.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, dÀr tre teman blev centrala.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

MÄltidskunskap Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄdet. Forskare menar att mÄltiden Àr en diffus sak att undersöka och att det krÀvs mer djupgÄende forskning kring Àmnet. Den nordiska forskning som gjorts delar upp mÄltiden i fem aspekter. En av dessa aspekter Àr mötet. Mötet Àr en stor del i gÀstens helhetsupplevelse dÄ det Àr dÀr all kontakt med personalen sker.

Bemanningsbranschen har pÄ tvÄ Är, frÄn 2004 till 2006, nÀstan fördubblat sin omsÀttning i Sverige och prognosen ser mycket lovande ut Àven för framtiden. DÄ bemanningsbranschen omfattar fler och fler arbetstagare för varje Är som gÄr, betyder det att det blir allt vanligare att personer arbetar pÄ, eller har arbetat pÄ, ett bemanningsföretag under en period. Det vi har undersökt Àr: Vilka omstÀndigheter karaktÀriserar konsultrollen samt hur förhÄller sig konsulten till dessa omstÀndigheter? Med hjÀlp av tidigare forskning har vi alltsÄ hÀr försökt lyfta fram konsulters erfarenheter av de specifika arbetsförhÄllanden som Àr en del av deras vardag. Vi har genomfört sju intervjuer varav fem har varit med konsulter och tvÄ med personer som pÄ annat sÀtt Àr knutna till bemanningsbranschen.UtifrÄn dessa intervjuer har vi funnit ett antal omstÀndigheter som Àr specifika för konsultrollen och anvÀnder oss av tre olika begrepp för att analysera dessa.

I dagens samhÀlle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krÀvs det mer bÄde utav anstÀllda och arbetsgivare nÀr det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgÄng inom mÄnga stora företag sÀgs vara kommunikation och samarbetsförmÄga. Mycket ansvar lÀggs pÄ den som leder gruppen med anstÀllda och ett företags framgÄng hÀnger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig frÄn förr i tiden, idag krÀvs det att anstÀllda och personalansvariga Àr mycket mer flexibla, har samarbetsförmÄga och Àr motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv förstÄ relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvÀrvsarbetare och om flexibilitet i arbetet pÄverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill Àven finna svar pÄ om kön, civilstÄnd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anstÀlld, har barn/inte har barn, har nÄgon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning pÄ ett datamaterial frÄn 2005 om Äsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i Äldrarna 18-79 Är. Resultatet Àr att det finns en arbete-familj konflikt Àven om den Àr liten och att flexibilitet inte Àr nÄgon motvikt till konflikten. Vi kan Àven konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrÄn civilstÄnd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anstÀlld, barn/inga barn.

Sammanfattning Titel: Hedgefonder ? En deskriptiv och normativ studie Författare: Johan Bergenudd, Anna PetrĂ©n Handledare: Hossein Asgharian Ämne: Finansiering Sökord: Flexibilitet, hedgefonder, högvattenmĂ€rke, prestationsrelaterade fondavgifter, riskjustering. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att ge omfattande kunskap om hedgefonders egenskaper, strategier och det prestationsrelaterade avgiftssystem som föreligger. Genom att studera de svenska hedgefonderna vill vi dessutom försöka pĂ„visa ett eventuellt samband mellan framtida risktagande och avkastningens storlek i förhĂ„llande till övriga hedgefonder respektive det egna högvattenmĂ€rket. Metod: DĂ„ kunskapen om hedgefonder Ă€r lĂ„g kommer vi i arbetet att belysa deras olika karaktĂ€rsdrag för att öka kunskapen om denna fondtyp.

Studien genomförs pÄ ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte Àr att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De tvÄ frÄgestÀllningarna som behandlas i studien Àr: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrÄn teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck nÀr det gÀller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsomrÄden ligger i grÀnssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjÀnsten. TvÄ hemtjÀnstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förstÄelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende pÄ de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. FrÄgestÀllningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med hemtjÀnstchefen, tvÄ omrÄdeschefer samt fyra anstÀllda.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad kunskap om hur HR-medarbetare lyckas förena arbete med fritid i kombination med deras flexibla arbetstider. DÄ HR-enheten dagligen arbetar med individer som befinner sig i olika faser i livet Àr det intressant att se hur de hanterar sina egna förhÄllanden i vardagen, arbetet och fritiden. Orsaken till att obalans uppstÄr beror oftast pÄ att arbetslivet invaderar pÄ fritiden vilket leder till att individen har mindre ork över till andra aktiviteter efter arbetstid. Att fÄ balans handlar om individens förutsÀttningar att kunna hantera ett flexibelt arbete och krav utifrÄn, men Àven individens egna strategier för att uppnÄ balans har betydelse i sammanhanget. DÄ Àmnet ?work-life balance? inte Àr fullstÀndigt för att uppnÄ syftet med undersökningen har vi Àven valt att lÀgga till omrÄden som flexibilitet, tillgÀnglighet och stress i vÄr studie.

Dagens skola ska vara en skola för alla som mĂ„ste se vilken resurs det Ă€r att eleverna Ă€r olika. Men en skola för alla Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara en politisk önskan och ett ideal. För att det ska kunna bli verklighet mĂ„ste bĂ„de flexibiliteten och kunskapen ökas inom skolan anser mĂ„nga. Även skolans förklaringsmodeller för vad som Ă€r onormalt och deras synsĂ€tt behöver Ă€ndras. För vad innebĂ€r egentligen onormalt i en skola för alla? I mitt syfte stĂ€llde jag följande frĂ„gor: Tror skolledaren att det finns möjlighet för skolan att anpassas sĂ„ att den tillgodoser alla elevers olika behov? Finns det en flexibilitet i dagens skola? Vilka visioner har skolledare om sina skolor men Ă€ven skolorna i framtiden generellt? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag att göra en kvalitativ forskning dĂ€r jag intervjuade Ă„tta stycken subjektivt utvalda skolledare.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.