Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska smÄ- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhÄllanden som rÄder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillÀmpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhÄlla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga pÄ en marknad vars förutsÀttningar inte Àr i nÀrheten av idylliska.Studiens teoretiska utgÄngspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nÀtverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser frÄn BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den stÀllt pÄ dem och hur har anpassningen till denna marknad gÄtt till.I analysen förenas vÄr teoretiska referensram med det insamlade empiriska data dÀr de stÀlls gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utstrÀckning teorin stÀmmer överrens med empirin.

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

This Bachelor-paper is an investigation of organisational flexibility in Swedish andPolish television companies. The essay is based on four main questions which is thananalysed by looking at different categories that defines a flexible organisationalstructure.The questions are:? What is the internal and external perceived judgment about the TV-channelsorganisational flexibility?? What are the differences regarding Public service channels in Sweden andPoland as well as the differences between commercial channels?? What are the differences regarding public service- and commercial TVchannelsin Sweden as well as in Poland? Which of the companies are considered being the stronger and the weakest inan organisational flexibility point of view?In order to answer these questions have we used following main theories.? Readiness for business process reengineering - Abdolvand, N. & Albadvi, A.& Ferdowsi, Z (2008)? Decisionprocess - Jacobsen D.I.

Bakgrund till studien: Idag stÀlls det nya krav pÄ att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrÄn kunskap och flexibilitet Àn pÄstandardiserade arbetsuppgifter. DÀrmed bör ledningenimplicera ett synsÀtt dÀr organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera mÄste samtliga anstÀllda oavsett position ha engemensam förstÄelse kring organisationens mÄl och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas pÄ enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anstÀlldas arbetssituation fungerar genom attjÀmföra de bÄda parternas uppfattningar.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invÄrt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes pÄ nio medarbetare och en chef frÄn enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i vÀstraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra pÄ avdelningennÀr det gÀller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatstrÀffarna pÄverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag pÄ förÀndringar och förbÀttringar.

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering pÄ den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssÀttet pÄverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken pÄverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie dÀr vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som Àr relevant för uppsatsen. Vi ger ocksÄ rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker pÄ den kinesiska marknaden.Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssÀtt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men ocksÄ i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina.

I denna studie har vi valt att utgÄ ifrÄn en kvalitativ ansats med djupintervjuer dÀr fem verksamma pedagoger inom sÀrskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet Àr att undersöka hur dessa fem pedagoger ser pÄ sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvÄrigheter klarar av sin skolgÄng. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svÄrigheter? Vilka framgÄngsfaktorer gÄr att finna? Studien genomfördes under höst- och vÄrterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frÄgor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under nÄgra veckor i pÄgÄende hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.

OrganisationsförÀndringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anstÀllningsotrygghet som drabbar individ och organisation. FÄ jÀmförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anstÀllningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anstÀllningsotrygghet). Forskning har frÀmst fokuserat pÄ kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. TjÀnstemÀn i Sverige (N=579) ingick i studien.

Problem:Den nya ekonomins satsning pÄ det framtida ?upplevelselandet Sverige? har pÄverkat mötesindustrin, som har fÄtt högre krav pÄ sig att allt oftare lansera nya mötesidéer. Mötesleverantörerna satsar idag pÄ nyskapande och annorlunda mötesrum. Vi ser en motsÀttning i mötesleverantörernas satsning och kundernas uteblivna efterfrÄgan pÄ det nya utbudet. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt mötesleverantörers vÀrdeerbjudande har influerats av den nya ekonomin.

Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

Försvarsmaktens nya inriktning mot ett internationellt verksamhetsfÀlt innebÀr att anpassningarbehövs/krÀvs för att uppnÄ interoperabilitet med övriga samverkande aktörer. För attkunna verka med ett högt tempo, flexibilitet och uthÄllighet inom ramen förmanöverkrigföring efterstrÀvas en förenklad logistik pÄ stridsfÀltet.En del av denna utveckling omfattar ett eventuellt införande av enhetligt drivmedel/brÀnsle(Single-Fuel Concept). Denna drivmedelskomponent exemplifierar interoperabilitet enligt destrukturer som gÀller inom NATO och EU. Uppsatsens syfte Àr att ta fram styrande faktorersamt beskriva krav för en eventuell implementering av enhetligt drivmedel/brÀnsle inomFörsvarsmakten. Vidare Àr uppsatsens mÄlsÀttning att identifiera problemomrÄden med syfteatt ge underlag för materiel? och organisationsutveckling.

I en tid dÀr samhÀllsansvar i allt högre grad prÀglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt dÀr flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedlÀggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som stÀlls till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begrÀnsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur projektledningen kan skapa förutsÀttningar för mÄluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsÀttningar som pÄverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsÀttningar.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att lyfta fram hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning kan agera vid en förÀndrad konkurrenssituation, dÀr en annan aktör har vÀxt och blivit dominant pÄ marknaden. För att undersöka ovanstÄende har vi valt att göra en fallstudie pÄ KlÀppen i SÀlenfjÀllen dÄ det Àr en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning som stÄr utanför den dominanta aktören Skistar. Vi anser att vÄr studie Àr betydelsefull för att belysa att fenomenet med en eller ett antal dominanta aktörer sprider sig inom servicebranschen och vad det fÄr för konsekvenser för en mindre och sjÀlvstÀndig aktör. Slutsatser: UtifrÄn vÄr uppsats finner vi att det finns tvÄ framtrÀdande strategier hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning klarar konkurrensen. Dessa tvÄ strategier Àr differentiering, genom exempelvis kvalitet, och samarbete med andra aktörer.

En enkÀtundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lÀrplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bÀttre förstÄelse, samt att ta reda vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ nÀr en gemensam lÀrplattform och webbaserat lÀrande implementeras. Uppsatsen avslutas med nÄgra rekommendationer. EnkÀten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel pÄ en distanskurs. EnkÀtsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjÀlp av ett fenomenografiskt perspektiv.

Vi har i denna uppsats diskuterat och belyst hur den optimala vÀgledningen skulle kunna se ut. Anledningen till detta Àr att vi planerar att starta ett eget företag inom vÀgledning och vi har genom detta examensarbete lagt grunden till en affÀrsidé kring hur vÄrt företag i framtiden kan arbeta med studie- och yrkesvÀgledning. Detta har vi gjort genom intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ Infoteket och Malmö högskola samt intervjuer med sökande som varit och besökt dessa verksamheter. Vi har kommit fram till att varken Malmö högskola eller Infoteket bedriver det som vi efter denna uppsats anser vara den optimala vÀgledningen. Verksamheterna har inte nÄgon möjlighet att individanpassa vÀgledningen pÄ ett sÄdant sÀtt att vi kallar det optimalt, de vÀljer ibland att inte klargöra ramar och samtalsinnehÄll för de sökande dessutom kÀnner de sökande ibland att de inte satt igÄng nÄgon process överhuvudtaget nÀr de gÄtt dÀrifrÄn.