We have chosen to write our thesis within a transport company. The work was carried out at DHL activities in Uppsala. DHL is one of the leading transport companies worldwide. Our interest lies in more efficient and advanced transportation and terminals, as globalization and new trends require effective solutions.The aim of our work is to explain the need for information technology applications in road haulage and associated terminal operations. Furthermore, we analyses terminal and applied information technology.

Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Coaching i omstÀllningssituation Àr inte nÄgot nytt fenomen. Redan pÄ 1970-talet skrevs det första avtalen som öppnade upp för tjÀnstemÀnnen pÄ den privata sidan att erhÄlla hjÀlp vid uppsÀgning. I dagens globaliserade vÀrld, dÀr det gÀller att vara flexibel, och dÀr hjulen snurrar fortare och fortare, kommer ocksÄ ett behov till reflektion fram. Coachingrörelsen vÀxer sig starkare och fÄr dÀrmed ocksÄ mer uppmÀrksamhet. Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka coachens roll i mötet med de klienter som befinner sig i en omstÀllningssituation.

MÄnga patienter som genomgÄr en flexibel bronkoskopiundersökning pÄ operationsavdelningen kÀnner sig inte tillfredsstÀllda med upplevelsen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken forskning som Àr gjord pÄ patienternas komfort och kÀnsla av tillfredsstÀllelse under en bronkoskopiundersökning. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie. Sökning har gjorts i olika databaser som Cinahl, PubMed och PsykINFO med nyckelord som bronchoscopy, patientsatisfaction, adult, anesthesia local, information service och psyocological stress. Efter sökningen valdes Ätta studier ut för analys.

Enligt Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap sÄ Àr information ?mycket vÀrdefull, ibland till och med livsviktig? (1). InformationssÀkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krÀvs det att utifrÄn de förutsÀttningar som finns att anpassade skydds- och sÀkerhetsÄtgÀrder införs för att informationen ska fÄ ett vÀlavvÀgt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhÄllande till dess vÀrde för en organisation eller individ (1).I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvÀrderats i syfte att utifrÄn ett informationssÀkerhetsperspektiv se om den Àr tillÀmpbar som en sÀkerhetsÄtgÀrd för andra svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken.Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkÀtundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar vÀl in i det övriga informationssÀkerhetsarbetet.Denna studie visar att svenska myndigheter har brister i sitt informationssÀkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bÀttre. I den hÀr studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lÀmplig och flexibel grund som kan bidra med detta dÄ den Àr anpassningsbar utifrÄn miljö och förutsÀttningar och en billig sÀkerhetsÄtgÀrd som gÄr fort att genomföra och klarar sig med smÄ resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssÀkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg gÄr igenom och granskar en applikation.

Uppsatsen visar hur webbredaktörer pÄ magasin förhÄller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.Webbredaktören pÄ magasin förvÀntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar nÀrmare marknadsfrÄgor och annonsörer Àn vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten Àr ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otÀnkbart scenario och en förolÀmpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören pÄ ett magasin Àr det en nödvÀndighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framÄt.I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande Àr under utveckling och dÀrför Àr svÄr att klassificera. Forskningen Àr byggd pÄ fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer pÄ magasin.I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika Äsikter om hur förhÄllandet till företagets marknadsavdelning bör se ut.

Syftet med denna studie Àr att hjÀlpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgrÀsning Àr Angered i Göteborgs nordöstra omrÄden dÀr Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten Àr att ta fram ett första utkast pÄ ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras pÄ kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkÀtundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi Àr den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmÀnt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler Àn de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

Coaching i omstÀllningssituation Àr inte nÄgot nytt fenomen. Redan pÄ 1970-talet skrevs det första avtalen som öppnade upp för tjÀnstemÀnnen pÄ den privata sidan att erhÄlla hjÀlp vid uppsÀgning. I dagens globaliserade vÀrld, dÀr det gÀller att vara flexibel, och dÀr hjulen snurrar fortare och fortare, kommer ocksÄ ett behov till reflektion fram. Coachingrörelsen vÀxer sig starkare och fÄr dÀrmed ocksÄ mer uppmÀrksamhet. Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka coachens roll i mötet med de klienter som befinner sig i en omstÀllningssituation.

YrkeslÀrare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen sÄ att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har ocksÄ en pedagogisk roll för att kunna lÀra ut och undervisa i hantverket. ProgrammÄlen betonar aspekter som handlar om förmÄga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslÀrarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte Àr att undersöka vilka kompetenser yrkeslÀrare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslÀrare.

Bakgrund: Idag finns ett ökat allmÀnt intresse för nÀrproducerat, bÄde hos konsumenter och hos kommuner. NÄgon rikstÀckande definition pÄ begreppet finns dÀremot inte. IstÀllet förknippas nÀrproducerat ofta med andra nÀrliggande begrepp sÄsom lokalproducerat, regionalt och smÄskalig odling. Att fÄ in nÀrproducerat i offentliga upphandlingar Àr dessutom svÄrt dÄ det enligt lag inte Àr tillÄtet att specifikt efterfrÄga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet nÀrproducerat och hur detta begrepp kan fÄ betydelse dÄ kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer med Ätta kommuner frÄn olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat pÄ delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens Ätta kommuner Àr det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för nÀrproducerat som de arbetar utifrÄn.

Bakgrund: Under 1970-talet börjar företag förÀndra sitt arbetande med traditionell budget. Detta p.g.a.att budgeten inte ses som tillrÀckligt flexibel i vÀrldens olika förÀndringar. MÄnga företag vÀljer att förbÀttra den traditionella budgeten med olika förbÀttringsÄtgÀrder. Som ett exempel pÄ detta Àr Handelsbanken som vÀljer ett nytt system Beyond Budgeting/Budgetlösstyrning. Ett ekonomistyrningssystem som Àr den traditionella budgetens motsats.Syfte: Studien syftar till att se hur de olika systemen fungerar i reella verksamheter, och speciellt de som har erfarenheter av Beyond Budgeting.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebÀr att utredningar och prövningar av de Àldres behov och beslut om bistÄnd sÀrskiljs frÄn ansvar för det faktiska utförandet av hjÀlpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en bistÄndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet Àr att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och bistÄndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Allt sedan mÀnniskan övergick till fasta bosÀttningar frÄn ett jÀgar- och samlarsamhÀlle har den fasta boendemiljön pÄverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag stÀlls stora krav pÄ en flexibel identitetsprocess och det innebÀr att den sociala miljön Àr mer förÀnderlig och osÀkrare Àn tidigare. Den fysiska miljön dÀremot, utgör en trygghet i att den Àr stabil för var dag som gÄr.VÄr presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, bÄde ur ett socialt och fysiskt perspektiv, pÄverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar pÄ vilka effekter som det lokala rummet, i form av bÄde fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.VÄra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar pÄ kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och pÄverkan av varandra medan de tre övriga frÀmst har visat pÄ betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Under de senaste 20 Ă„ren har det svenska sjukvĂ„rdssystemet förĂ€ndrats i en riktning som alltmer liknar det privata nĂ€ringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmĂ€nnen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förĂ€ndrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvĂ„rden gĂ„r mot en Ă€n mer kunskapsintensiv produktion Ă€n tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik pĂ„verkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna.Studiens syfte Ă€r att mot ovan nĂ€mnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvĂ„rden i Stockholms LĂ€ns Landsting anvĂ€nder och i vilken omfattning de anser att förĂ€ndringar skett. Studien Ă€r en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad pĂ„ respondenternas upplevelser av den förĂ€ndrade sjukvĂ„rden.Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strĂ€van efter flexibel kompetens och lĂ€rande organisationer Ă€r strategier som cheferna i studien anvĂ€nder för att hantera kraven som stĂ€lls frĂ„n omgivningen och för att uppnĂ„ effektivitet i arbetet och dĂ€rmed verksamhetsmĂ„len.Trots det begrĂ€nsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer anvĂ€nder sig av idag pĂ„ fyra olika sjukhus och bidra till ökad förstĂ„else kring fenomenet..